Annons

"Det känns hopplöst"

Publicerad 5 juni 2013

Övertalig och placering på en annan skola. Det beskedet har Luleåläraren Lotta Pääjärvi fått efter snart två års kamp för att få sina undervisningslokaler anpassade och fria från skolans trådlösa nätverk.

– Jag gick in till ett vanligt medarbetarsamtal med rektor och kom ut med beskedet om övertalighet, säger Lotta Pääjärvi, som är språklärare vid Tunaskolan i Luleå. Det känns som ren diskriminering och märkligt att det sker under en pågående process där Arbetsmiljöverket granskar skolan och hälsoproblemen som jag och några kollegor har haft sedan skolan installerade ett trådlöst nätverk. Det är ju det faktum att arbetsgivaren inte har genomfört anpassningar som har gjort mig övertalig.

LR har lyft frågan som ett arbetsmiljöärende med fokus på tre lärares hälsoproblem sedan höstterminen 2011. En inspektion genomfördes i mars i år. Arbetsmiljöverket godkände då kommunens åtgärd att avskärmningsmåla ett klassrum för att stänga ut strålning, men med reservationen att en utvärdering ska ske i höst.

– Jag är kritisk mot målningen. Det är inte en fullgod anpassning med tanke på rummets placering i centrum av skolans trådlösa nätverk. Jag har ändå varit inställd på att jobba vidare på Tunaskolan, då jag kunnat undervisa i ett provisoriskt klassrum utan strålning och inte har haft en sjukdag på mer än halvår. Nu känns det rätt hopplöst eftersom jag förmodligen måste börja om från ruta ett på en ny skola i höst, säger Lotta Pääjärvi.

Hon har arbetat för Luleå kommun sedan 2002. Den lärare som vikarierat för henne under arbetsmiljöutredningen har varit anställd i kommunen något längre. LR kommer nu att begära förhandlingar i ärendet. Rektor Agneta Hedenström har inte svarat på Skolvärldens förfrågan om en kompletterande kommentar kring beskedet om övertalighet, men har tidigare sagt: "Vi har en bra dialog med Arbetsmiljöverket och känner oss ganska säkra på att avskärmningsmålning är en tillräcklig lösning."

De åtgärdsförslag som berörda lärare och LR presenterat har avvisats av Luleå kommun. Att koppla bort eller stänga av accesspunkter för att göra en del av skolan fri från wifi säger kommunen nej till med motiveringen att kommunens IT-kontor är negativ till en sådan lösning.

– Är det inte skolans behov som ska styra verksamheten? Tydligen inte, konstaterar Eva Mattsson, en av lärarna.

Kollegan Linda Hansson har varit hänvisad till arbete på en förskola sedan vårterminen 2012. Nu har hon fått halvdunkla besked från arbetsgivaren om att en uppsägning kan vara nära.

– Det talas om att avsluta processen för min del – i klartext handlar det om uppsägning. LR lyckades i alla fall få arbetsgivaren att fundera en vända till efter att ha frågat om det verkligen inte finns alternativa undervisningsmöjligheter i en organisation med 7 000 anställda. Andra stora arbetsplatser i Luleå som universitetet och landstingshuset ger sina anställda möjligheter att arbeta i anpassade lokaler. Nu har jag blivit hänvisad till att försöka arbeta på en annan skola, men utan att det ges förutsättningar för att det ska fungera, säger Linda Hansson.

Luleålärarnas sjukdomsbild spänner över allt från huvudvärk och yrsel till hjärtproblem.

– Förutom att det är en oerhört jobbig situation för oss individuellt, så känns det också frustrerande att det kan skilja så mycket i hanteringen av de här frågorna mellan olika kommuner. De anpassningar som vi föreslår har genomförts av många andra skolhuvudmän utan diskussion, säger Eva Mattsson.

Behovet av någon form av nationell samordning kring frågor som rör el- och strålningsöverkänslighet är stort och det gäller även fackligt. Fram till hösten 2011 fanns en osäkerhet vid många skolor kring att installera trådlösa nätverk. Strålskyddsmyndigheten gick då ut med vägledande råd och hävdade att strålningen från trådlösa nätverk och bärbara datorer är ofarlig.

– Utanför Sverige är diskussionen betydligt mer öppen. Både Europarådet och Frankrikes parlament har varnat för strålningsrisker i skolan och i Kanada driver lärarfack detta som en viktig arbetsmiljöfråga, säger Lotta Pääjärvi. Luleå kommun säger rakt ut att man inte vill anpassa min arbetsmiljö eftersom föräldrar kan bli oroade över hälsoriskerna. För mig är det ett oerhört cyniskt resonemang.

Insamling av mobiltelefoner, för förvaring i plåtlåda under lektion, är en annan åtgärd som Luleå kommun har sagt nej till med hänvisning till att det skulle strida mot elevernas rättigheter enligt skollagen. I Härryda kommun utanför Göteborg är det däremot en av ett tiotal åtgärder för att ge gymnasieläraren Helen Nordenborg en chans att fortsätta som lärare.

– För några år sedan fick jag problem till följd av trådlösa nätverk. Det rörde sig om sömnsvårigheter, tinnitus och hjärtklappning. Men tillsammans med arbetsgivaren och LR har vi kunnat hitta lösningar, säger Helen Nordenborg. Det känns väldigt skönt att kunna säga att jag är en lika bra lärare idag som innan elöverkänsligheten. Samtidigt blir jag så bedrövad och upprörd över att höra om kollegor som råkar undervisa på fel ställe och motarbetas av arbetsgivaren. Hur tänker man egentligen i Luleå; finns det ingen plats för lärare med funktionshinder där?

Olika former av elsanering – skärmade elkablar, belysning och dator – och avskärmningar som skyddar från strålning är exempel på anpassningar vid Hulebäcksgymnasiet, där Helen Nordenborg arbetar. Det finns också rutiner så att hon ska kunna använda personalrum, matsal och bibliotek.

Jan Östgärd är gymnasiechef i Härryda kommun:

– Det är svårt, kanske rentav omöjligt, att bygga en helt strålningsfri miljö men vi kan känna oss nöjda med att åtgärderna har gett effekt och att Helen kan undervisa på ett bra sätt. Vi har agerat utifrån vetskapen att det är oerhört viktigt med lärare som mår bra för att kunna göra ett bra jobb. I början kanske vi famlade en del, men det är viktigt att ha bra diskussioner och skapa förståelse för varandra. Att båda jobbar för en bra helhetslösning, men där vi ändå kan behöva säga nej till vissa åtgärder av kostnadsskäl.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons