Kommuner hindrar rektorers utvecklingsarbete
Rektorer förväntas utveckla skolan, men kraven uppifrån på snabba resultat hindrar långsiktigt utvecklingsarbete, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
– En bärande idé i både forskning och debatt är att rektorn är en nyckelperson för skolutveckling. Fokus läggs på rektorers handlingar och vad rektorer kan göra för att lyckas med sitt utvecklingsuppdrag, men det ger en förenklad bild, säger Jaana Nehez, doktorand i pedagogiskt arbete, i ett pressmeddelande.
I avhandlingen undersöker hon vad som blir ”meningsfullt och möjligt” för tio gymnasierektorer att göra inom ramen för ett gemensamt utvecklingsarbete. Hon observerar att rektorerna av flera skäl i slutändan gör något annat än vad de hade planerat från början. Bland skälen nämns vaga idéer om vad som skulle förändras, resursbrist och krav på snabba förändringar från förvaltningen.
I takt med att utvecklingsarbetet inte går att driva framåt på det sätt som var tänkt börjar rektorerna istället lägga mer kraft på att ge sken av att utveklingsarbetet är en framgång, än på saker som faktiskt skulle kunna uppnå den önskade förändringen.
– För att rektorer ska kunna verka för utveckling krävs förändringar i de förutsättningar som formar rektorers utvecklingsarbete. Kraven från politiker och från förvaltning på snabba resultat formar en praktik som hindrar det planerade utvecklingsarbetet, säger Jaana Nehez.
Jaana Nehez lägger fram sin avhandling Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete: Möjligheter och hinder för planerad förändring vid Göteborgs universitet fredagen den 6 november.