”Kommuner måste förbättra elevhälsan”
Många skolor brister i hur de väljer att sköta elevhälsans riktlinjer inom den nya skollagen. Det är därför nödvändigt att kommunpolitiker runt om i landet tar ansvar för att elevhälsans direktiv följs, skriver riksdagsledamoten Anne Marie Brodén (M).
I Sverige ser vi en växande problematik kring barn och ungdomars psykiska ohälsa. Omkring 385 000 barn lever i tuffa familjeförhållanden enligt Statens folkhälsoinstitut. Under 2011 hade BRIS 25 900 stödkontakter med barn och unga. Runt 4500 av dessa handlade om psykisk ohälsa. Många ungdomar uttrycker att vuxna många gånger negligerar deras känslor, enligt suicidforskning vid Karolinska institutet.
Regeringen satsar 650 miljoner kronor 2012-2015 för att stärka elevhälsan. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen och den ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Men trots den nya skärpta skollagen från juli 2011, som säger att alla elever ska ha tillgång till skolkurator är det fortfarande problem för elever att komma i kontakt med en kurator.
Många gånger blir det förebyggande arbetet bortprioriterat till fördel för akuta insatser, uppger 90 procent av skolkuratorerna. Med skollagens krav borde därför fler skolkuratorer ha anställts runt om i landets skolor, men 67 % av skolkuratorerna uppger att de inte sett fler anställningar i sitt område. Många skolor brister därför i hur de väljer att sköta elevhälsans riktlinjer inom den nya skollagen.
Elevhälsans roll ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande både psykiskt och fysiskt. Att tackla psykiskt lidande har blivit allt mer svårt för elevhälsan. Bara tre av tio skolkuratorer har idag tid att arbeta med förebyggande insatser för elevernas hälsa visar en ny undersökning. Psykisk ohälsa hos elever är det vanligaste av kuratorns arbetsuppgifter (90 %).
Idag är tillgången till elevhälsa anpassat till olika skolors förutsättningar. Det är upp till huvudmannen och kommunen att avgöra hur mycket personal och hur många timmar elevhälsan ska ha. Dagens skillnader mellan antal timmar på olika skolor kan orsaka att barn och ungdomar i Sverige får olika villkor och förutsättningar för att kunna må bra.
Det är kommunens ansvar att skolan sköts på det sätt som står i skollagen. Det är också kommunerna som bestämmer hur mycket pengar som tilldelas till varje skola. Det är därför nödvändigt att kommunpolitiker runt om i landet tar ansvar för att elevhälsans direktiv i skollagen följs så att kuratorernas möjligheter att göra ett bra arbete ökar.
Det är oerhört viktigt att stödja barn och unga i deras skolmiljö. Att elever med begynnande psykiska besvär får stöd och hjälp tidigt är nödvändigt för den enskilda eleven men även för att undvika framtida problem och stora samhällskostnader.
Av Anne Marie Brodén
Riksdagsledamot (M) Hallands län
Ledamot i moderaternas arbetsgrupp för barnfrågor