Annons
Foto: Rebecca Elfast

Kreativitet - vad är det?

Publicerad 20 december 2012

Alla ska vara kreativa.  Ingen vill vara motsatsen, i alla fall inte frivilligt. Vad är då kreativitet? Det är forskarna fortfarande inte helt eniga om. Forskningen på området sker inom minst tre discipliner: företagsekonomi, pedagogik och psykologi.

Forskningen på området sker inom minst tre disci­pliner: företagsekonomi, pedagogik och psykologi.

Historiskt har det inte varit så intressant att forska om kreativitet eftersom vi inte har någon tydlig definition och det är svårt att mäta, säger Simon Kyaga, psykiater vid Karolinska institutet och doktorand.

Om vi jämför med forskningen kring intelligens finns en gängse accepterad mätmetod, IQ-metoden. Men metoder att mäta kreativitet utvecklas. Den just nu vanligaste sammanfattas i ”3 P”, personlighet, process och produkt. Inom det första området skattas personligheten, inom det andra området bland annat förmågan att komma på nya originella idéer och inom det sista görs en bedömning av resultatet av idéerna.

Vissa saker är dock forskarna i dag någorlunda eniga om, som att kvantitetsaspekten är den mest relevanta. Enkelt uttryckt ökar sannolikheten att kreativa idéer kommer fram ju fler idéer du kommer med.

En som kan bekräfta detta genom tester bland sina studenter på KTH är Alf Rehn. Han är i grunden företagsekonom, men forskar också om kreativitet. I sin bok ”Farliga idéer” berättar han om hur han under första föreläsningen för studenter gett dem i uppgift att på begränsad tid, 45 minuter, skriva ner 20 affärsidéer, vilket brukar framkalla stark stress eftersom Rehn också säger att om de inte klarar uppgiften måste de sluta. De första fem idéerna brukar vara förutsägbara, nästa fem tvekande, vaga. De följande fem, från tio till femton, verkar ofta desperata medan det bland de sista fem kan finnas riktiga guldkorn. När hjärnan är lössläppt. Vi kommer tillbaka till Rehn lite senare.

Det verkar som forskare strävar efter att avliva myter, som att kreativitet enbart handlar om talang.

– Det är ganska självklart om du till exempel jämför med en internationellt etablerad konsertpianist. Han eller hon hade ju inte kommit dit utan att träna, säger Kyaga men lägger till:

– Men talang behövs också. Och det är i gränslandet mellan de olika aspekterna, den medfödda talangen och det inlärda, som spänningen uppstår.

Simon Kyaga räknar med att vara klar med sin avhandling nästa år och kom in på kreativitet i kombination med psykiska sjukdomar. Hans forskning har redan visat att det är sant att kreativitet och psykiska sjukdomar hänger samman.

– Som psykiater har jag alltid varit intresserad av de högre mentala funktionerna, de som inte behövs enbart för vår överlevnad, som intelligens och kreativitet. Jag har mött flera patienter med psykiska sjukdomar som varit extremt begåvade.

Hur ser du på möjligheterna för att utveckla kreativiteten i skolan?

– Från mitt håll är det tydligt att kreativitet inte är något som är fyrkantigt och enkelt kan fångas in. Kreativa individer är ofta avvikande och excentriska på något sätt – och ifrågasättande.

– Om vi verkligen vill uppmuntra kreativiteten i utbildningen måste vi acceptera dessa individer. Det finns också metoder hur man går till väga, som du kan lära dig vid till exempel en mastersutbildning i kreativitet.

– Men tyvärr verkar skolan spara på just detta område genom att till exempel dra ner på de estetiska ämnena, säger Kyaga.

Hur ska en lärare göra?

Simon Kyaga menar att man först måste bestämma sig för att kreativiteten är viktig, att man vill arbeta med den och acceptera att det finns samband mellan det besvärliga och det kreativa.

– Då blir du mer tolerant vilket är en viktig utgångspunkt.

Det finns en hel del studier kring motivation som lärare kan ha nytta av.

– Vi vet till exempel att externa stimuli, som belöningar, är bra men de ska förstärka när någon redan är kreativ. Det går aldrig att manipulera fram kreativitet.

Därefter kommer han in på olika taktiker, som att inventera sitt eget ämne, tänka stort och smått, belysa saker från olika håll.

– Som att be eleverna belysa Gud utifrån naturvetenskapen.

Alf Rehn skrev boken om kreativitet i ren ilska efter ”ytterligare en föreläsning om kreativitet fylld av plattityder”. Boken handlar om att verklig kreativitet inte är ”mysigt” och inte går att avhandla på ett endagsseminarium två gånger per år.

Vad beror det på att kreativitet är på allas läppar?

– Vi har läst in det moraliskt goda i begreppet kreativitet. Men då passar inte de idéer vi tycker illa om in.

Han är företagsekonom, har doktorerat i ämnet industriell management, varit lärare på KTH i innovation och entreprenörskap och är idag professor vid Åbo Akademi. Han har en del styrelseuppdrag i Finland och har studerat filosofi, sociologi, antropologi samt beteendevetenskap.

Det är de idéer vi inte tycker om som oftast är de som verkligen står för kreativitet.

– Verkligt kreativa idéer är inte mysiga och kan vara besvärliga. De är inte hygieniska, legitimerade och oproblematiska, säger Rehn.

Han började själv, som företagsekonom, titta närmare på branscher som få gjort innan honom, som till exempel smink och pornografi.

– Vad får vi tala om och vad får vi inte tala om? Då kom frågan om kreativitet upp tillsammans med innovationsteorier.

Han insåg hur svårt vi har att acceptera nyheter, även om vi alla tror att vi är pigga på nyheter:

– Vi har lätt att acceptera kreativa idéer och lösningar som vi gillar. Titta på det svenska skolsystemet med mycket grupparbeten, projekt och egna studier. Om alla gör på detta sätt blir det svårt för den som gör något helt annat. Oavsett vilken bransch du befinner dig i uppfattas vissa saker som goda och vissa som onda.

– Men kreativitet är inte rätt eller fel utan helt enkelt ett annat tänk på en existerande ordning.

Hur tar en lärare in kreativiteten i klassrummet?

– En lärare måste ta sig rätten att dra gränser i klassrummet. ”Vi kan inte hitta nya vägar hela tiden så nu har vi ”pränta-in-fakta-timmen”. Vi lär oss bäst genom att variera olika metoder. Det ska läraren vara tydlig med.

– Vi tror ofta att vi är antingen kreativa eller traditionella. Men all forskning visar att vi är både och. Artister är inte alltid kreativa och banktjänstemän inte alltid tråkiga, säger Rehn som ser en uppgift i att tvätta bort de traditionella arketyperna.

Han vill också krossa myten om att alla ”bråkiga” elever är kreativa:

– Den elev som sparkar sönder ett staket är inte per automatik kreativ, om inte han eller hon gör det på ett nytt och kreativt sätt förstås…

Är vi mest kreativa när vi är ensamma och hur går det då i ett klassrum?

– En del menar att man är mest kreativ när man är ensam men det behöver inte alltid vara så. Samtidigt vaktar vi på oss själva i en grupp, jag vill ju inte att någon ska skratta åt mina idéer. En öppen brainstorm kan alltså istället bli ett lurpassande.

– Kreativitet börjar med att vi förstår oss själva och förstår när vi är traditionella och när vi är kreativa.

Alf Rehn har tittat mycket på ledarskap, både utåtriktat och inåtriktat sådant. Han har sett mönstren, hur många ledare ägnar mycket tid åt att etablera processer och skapa så friktionsfria och konfliktfria organisationer som möjligt.

– Men det är i friktionen och konflikten kreativiteten föds, säger Alf Rehn.

Han menar att ledaren, eller läraren om vi vill, kan bli en gnistbärare i att skapa kreativitet genom att välja den kamp som är bra och stötta den som är problematisk.

Framtiden ser ljus ut när det handlar om kreativitet:

– Forskarna strävar efter att hitta kärnan i kreativitet eftersom det blivit så oerhört viktigt i samhället. Vi blir mer och mer beroende av kreativitet och vi belönar också kreativitet allt mer, säger Simon Kyaga.

Lästips om kreativitet

• Forskning.se, sök på ”kreativitet”

• Farliga idéer av Alf Rehn, Bookhouse förlag.

• keithsawyer.wordpress.com, blogg om kreativitet av Keith Sawyer, professor i psykologi och pedagogik vid Washington University, USA.

• Kreativitet och flow,  polsk forskare som skrivit mycket på temat är Míhaly Csikszentmihalyi.

• Kan kreativitet läras ut?  Lars Lindström, Lärarhögskolan vid Stockholms universitet (pdf går att ladda ner).

• Fantasi och kreativitet i barndomen, Vygotskijs (1995).

• Neuropedagogik – en skola för hela hjärnan, Matti Bergström, läkare och professor emeritus i fysiologi.

• The Cambridge Handbook of Creativity,  redaktörer: James C Kaufman, California State University, och Robert J Sternberg, Tufts University.
• Den stora läroboken i kreativitet,  Mark R Runco. Ett kapitel om klassrumsmiljö.

• Do schools kill creatvity?  En klassiker med Sir Ken Robinson på ted.com

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons