Annons
Foto: Rebecca Elfast

Kreativitet - vad är det?

Publicerad 20 december 2012

Alla ska vara kreativa.  Ingen vill vara motsatsen, i alla fall inte frivilligt. Vad är då kreativitet? Det är forskarna fortfarande inte helt eniga om. Forskningen på området sker inom minst tre discipliner: företagsekonomi, pedagogik och psykologi.

Forskningen på området sker inom minst tre disci­pliner: företagsekonomi, pedagogik och psykologi.

Historiskt har det inte varit så intressant att forska om kreativitet eftersom vi inte har någon tydlig definition och det är svårt att mäta, säger Simon Kyaga, psykiater vid Karolinska institutet och doktorand.

Om vi jämför med forskningen kring intelligens finns en gängse accepterad mätmetod, IQ-metoden. Men metoder att mäta kreativitet utvecklas. Den just nu vanligaste sammanfattas i ”3 P”, personlighet, process och produkt. Inom det första området skattas personligheten, inom det andra området bland annat förmågan att komma på nya originella idéer och inom det sista görs en bedömning av resultatet av idéerna.

Vissa saker är dock forskarna i dag någorlunda eniga om, som att kvantitetsaspekten är den mest relevanta. Enkelt uttryckt ökar sannolikheten att kreativa idéer kommer fram ju fler idéer du kommer med.

En som kan bekräfta detta genom tester bland sina studenter på KTH är Alf Rehn. Han är i grunden företagsekonom, men forskar också om kreativitet. I sin bok ”Farliga idéer” berättar han om hur han under första föreläsningen för studenter gett dem i uppgift att på begränsad tid, 45 minuter, skriva ner 20 affärsidéer, vilket brukar framkalla stark stress eftersom Rehn också säger att om de inte klarar uppgiften måste de sluta. De första fem idéerna brukar vara förutsägbara, nästa fem tvekande, vaga. De följande fem, från tio till femton, verkar ofta desperata medan det bland de sista fem kan finnas riktiga guldkorn. När hjärnan är lössläppt. Vi kommer tillbaka till Rehn lite senare.

Det verkar som forskare strävar efter att avliva myter, som att kreativitet enbart handlar om talang.

– Det är ganska självklart om du till exempel jämför med en internationellt etablerad konsertpianist. Han eller hon hade ju inte kommit dit utan att träna, säger Kyaga men lägger till:

– Men talang behövs också. Och det är i gränslandet mellan de olika aspekterna, den medfödda talangen och det inlärda, som spänningen uppstår.

Simon Kyaga räknar med att vara klar med sin avhandling nästa år och kom in på kreativitet i kombination med psykiska sjukdomar. Hans forskning har redan visat att det är sant att kreativitet och psykiska sjukdomar hänger samman.

– Som psykiater har jag alltid varit intresserad av de högre mentala funktionerna, de som inte behövs enbart för vår överlevnad, som intelligens och kreativitet. Jag har mött flera patienter med psykiska sjukdomar som varit extremt begåvade.

Hur ser du på möjligheterna för att utveckla kreativiteten i skolan?

– Från mitt håll är det tydligt att kreativitet inte är något som är fyrkantigt och enkelt kan fångas in. Kreativa individer är ofta avvikande och excentriska på något sätt – och ifrågasättande.

– Om vi verkligen vill uppmuntra kreativiteten i utbildningen måste vi acceptera dessa individer. Det finns också metoder hur man går till väga, som du kan lära dig vid till exempel en mastersutbildning i kreativitet.

– Men tyvärr verkar skolan spara på just detta område genom att till exempel dra ner på de estetiska ämnena, säger Kyaga.

Hur ska en lärare göra?

Simon Kyaga menar att man först måste bestämma sig för att kreativiteten är viktig, att man vill arbeta med den och acceptera att det finns samband mellan det besvärliga och det kreativa.

– Då blir du mer tolerant vilket är en viktig utgångspunkt.

Det finns en hel del studier kring motivation som lärare kan ha nytta av.

– Vi vet till exempel att externa stimuli, som belöningar, är bra men de ska förstärka när någon redan är kreativ. Det går aldrig att manipulera fram kreativitet.

Därefter kommer han in på olika taktiker, som att inventera sitt eget ämne, tänka stort och smått, belysa saker från olika håll.

– Som att be eleverna belysa Gud utifrån naturvetenskapen.

Alf Rehn skrev boken om kreativitet i ren ilska efter ”ytterligare en föreläsning om kreativitet fylld av plattityder”. Boken handlar om att verklig kreativitet inte är ”mysigt” och inte går att avhandla på ett endagsseminarium två gånger per år.

Vad beror det på att kreativitet är på allas läppar?

– Vi har läst in det moraliskt goda i begreppet kreativitet. Men då passar inte de idéer vi tycker illa om in.

Han är företagsekonom, har doktorerat i ämnet industriell management, varit lärare på KTH i innovation och entreprenörskap och är idag professor vid Åbo Akademi. Han har en del styrelseuppdrag i Finland och har studerat filosofi, sociologi, antropologi samt beteendevetenskap.

Det är de idéer vi inte tycker om som oftast är de som verkligen står för kreativitet.

– Verkligt kreativa idéer är inte mysiga och kan vara besvärliga. De är inte hygieniska, legitimerade och oproblematiska, säger Rehn.

Han började själv, som företagsekonom, titta närmare på branscher som få gjort innan honom, som till exempel smink och pornografi.

– Vad får vi tala om och vad får vi inte tala om? Då kom frågan om kreativitet upp tillsammans med innovationsteorier.

Han insåg hur svårt vi har att acceptera nyheter, även om vi alla tror att vi är pigga på nyheter:

– Vi har lätt att acceptera kreativa idéer och lösningar som vi gillar. Titta på det svenska skolsystemet med mycket grupparbeten, projekt och egna studier. Om alla gör på detta sätt blir det svårt för den som gör något helt annat. Oavsett vilken bransch du befinner dig i uppfattas vissa saker som goda och vissa som onda.

– Men kreativitet är inte rätt eller fel utan helt enkelt ett annat tänk på en existerande ordning.

Hur tar en lärare in kreativiteten i klassrummet?

– En lärare måste ta sig rätten att dra gränser i klassrummet. ”Vi kan inte hitta nya vägar hela tiden så nu har vi ”pränta-in-fakta-timmen”. Vi lär oss bäst genom att variera olika metoder. Det ska läraren vara tydlig med.

– Vi tror ofta att vi är antingen kreativa eller traditionella. Men all forskning visar att vi är både och. Artister är inte alltid kreativa och banktjänstemän inte alltid tråkiga, säger Rehn som ser en uppgift i att tvätta bort de traditionella arketyperna.

Han vill också krossa myten om att alla ”bråkiga” elever är kreativa:

– Den elev som sparkar sönder ett staket är inte per automatik kreativ, om inte han eller hon gör det på ett nytt och kreativt sätt förstås…

Är vi mest kreativa när vi är ensamma och hur går det då i ett klassrum?

– En del menar att man är mest kreativ när man är ensam men det behöver inte alltid vara så. Samtidigt vaktar vi på oss själva i en grupp, jag vill ju inte att någon ska skratta åt mina idéer. En öppen brainstorm kan alltså istället bli ett lurpassande.

– Kreativitet börjar med att vi förstår oss själva och förstår när vi är traditionella och när vi är kreativa.

Alf Rehn har tittat mycket på ledarskap, både utåtriktat och inåtriktat sådant. Han har sett mönstren, hur många ledare ägnar mycket tid åt att etablera processer och skapa så friktionsfria och konfliktfria organisationer som möjligt.

– Men det är i friktionen och konflikten kreativiteten föds, säger Alf Rehn.

Han menar att ledaren, eller läraren om vi vill, kan bli en gnistbärare i att skapa kreativitet genom att välja den kamp som är bra och stötta den som är problematisk.

Framtiden ser ljus ut när det handlar om kreativitet:

– Forskarna strävar efter att hitta kärnan i kreativitet eftersom det blivit så oerhört viktigt i samhället. Vi blir mer och mer beroende av kreativitet och vi belönar också kreativitet allt mer, säger Simon Kyaga.

Lästips om kreativitet

• Forskning.se, sök på ”kreativitet”

• Farliga idéer av Alf Rehn, Bookhouse förlag.

• keithsawyer.wordpress.com, blogg om kreativitet av Keith Sawyer, professor i psykologi och pedagogik vid Washington University, USA.

• Kreativitet och flow,  polsk forskare som skrivit mycket på temat är Míhaly Csikszentmihalyi.

• Kan kreativitet läras ut?  Lars Lindström, Lärarhögskolan vid Stockholms universitet (pdf går att ladda ner).

• Fantasi och kreativitet i barndomen, Vygotskijs (1995).

• Neuropedagogik – en skola för hela hjärnan, Matti Bergström, läkare och professor emeritus i fysiologi.

• The Cambridge Handbook of Creativity,  redaktörer: James C Kaufman, California State University, och Robert J Sternberg, Tufts University.
• Den stora läroboken i kreativitet,  Mark R Runco. Ett kapitel om klassrumsmiljö.

• Do schools kill creatvity?  En klassiker med Sir Ken Robinson på ted.com

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons