Annons
Foto: Jakob Hydén

Kreativt businesstänk motiverar elever

Publicerad 25 april 2013

Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra hela det svenska utbildningsväsendet – från förskola till universitet. Men ännu finns ingen forskning om hur detta kommer att påverka elevernas resultat.

Enligt läroplanen ska skolan bidra till att alla elever utvecklar ”ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”. Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra skolgången från start till mål, heter det i läroplanerna.

Men kunskapen om vad entreprenöriellt lärande faktiskt får för effekter i skolan, på kunskapsinhämtningen och på elevernas resultat, är obefintlig.

– Det finns inga utvidgade eller längre studier som visar om entreprenöriellt lärande har några effekter på elevernas lärande. Det som finns är antaganden. Men lärare som har jobbat på det här sättet en tid vittnar ofta om att elevernas motivation ökar, säger Eva Leffler, forskare vid Umeå universitet.

Hon leder ett treårigt projekt om entreprenöriellt lärande som forskningsinstitutet IFOUS startade förra hösten. Syftet är att klarlägga sambandet mellan entreprenöriellt lärande och elevernas resultat. 13 skolhuvudmän från olika delar av landet deltar och finansierar tillsammans med Svenskt Näringsliv.

Eva Leffler säger att det fortfarande finns en hel del missuppfattningar kring begreppets innebörd.

– Det finns en föreställning om entreprenören som en kapitalist eller nyliberal person som bara fokuserar på ekonomisk vinning. Bland en del lärare finns det farhågor kring vad det är vi ska fostra våra elever till. Sedan finns det ju alltid en oro för sådant som är nytt och som man inte känner till.

Men att tolka det entreprenöriella lärandet som att alla elever ska fostras till att bli egenföretagare är ett misstag, menar Leffler.

– Om man läser vad som står skrivet i läroplanen så framgår det att det i grundskolan handlar om ett förhållningssätt till lärande. På gymnasiet handlar det om både ett förhållningssätt och om rent entreprenörskap, men värdena som skapas behöver ju inte vara ekonomiska, det kan också handla om sociala och kulturella värden, säger hon.

Camilo von Greiff, forskningsledare på SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, menar att införandet av det entreprenöriella lärandet innebär en risk för mer flumpedagogik.

– Det främsta problemet är att begreppet mig veterligen inte är definierat vilket öppnar upp för vetenskapligt ogrundade tolkningar som kan vara ineffektiva för elevernas kunskapsutveckling. Jag ställer mig också skeptisk till att staten tvingar på lärare, rektorer och huvudmän vissa former för hur undervisning ska bedrivas.

Kan man inte se det entreprenöriella lärandet som en naturlig utveckling av skolväsendet?

– Nej, en naturlig utveckling av skolväsendet vore att utbildningen i högre utsträckning baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, i enlighet med den nya skollagens skrivningar, säger Camilo von Greiff.

Genomslaget för det entreprenöriella lärandet är på inget sätt en isolerad svensk företeelse. De flesta EU-länder har numera infört begreppet i sina skoldokument och entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande.

– Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är två helt olika saker. Det första kan vara ett ämne eller en del av ett ämne på gymnasieskolan och kan där säkert ha en plats. Det senare är som sagt odefinierat men tycks vara mer ett synsätt som ska prägla hela undervisningen. De viktiga förmågor som initiativkraft och engagemang som synsättet sägs bidra till att utveckla finns sedan länge med i skolans styrdokument så på ett sätt slår man in öppna dörrar, säger Camilo von Greiff och lägger till:

– En tolkning av begreppet som tycks vara spridd är att eleverna i hög grad ska söka sin egen kunskap och att lärarna främst ska agera som ”handledare” eller ”coacher”. Min läsning av forskningen på området säger mig att ett sådant förhållningssätt inte har stöd i forskningen utan snarare tycks vara ideologiskt motiverat.

Lärarkåren verkar aningen splittrad inför det entreprenöriella lärandet. En av dem som tagit till sig begreppet och verkligen brinner för det är Sofi Holmgren, lärare i samhällskunskap, historia och entreprenörskap på Hässleholms tekniska skola.

– För mig handlar entreprenörskap om drivkraft, att få eleverna att växa och brinna för något. Som lärare är det vår främsta uppgift och med entreprenörskapet kan man utveckla de här sidorna hos eleverna på ett väldigt konkret sätt, säger hon.

Sofi Holmgren arbetar också som UF-coach inom Ung företagsamhet. När Skolvärlden träffar henne är hon på UF-mässa i Helsingborg och stöttar fyra av sina elever som startat tillverkning av klockor i trä.

– Ung företagsamhet är ett av de redskap som jag använder mig av. Att starta ett företag är ett bra sätt att öva sig. Det behöver nödvändigtvis inte vara så att man lyckas, det viktiga är att man utvecklas, lär sig och växer som människa, säger Sofi Holmgren.

Men hon säger också att det är svårt att få det entreprenöriella lärandet att genomsyra undervisningen i alla ämnen. Det är mycket annat man som lärare ska hinna med och tvingas prioritera.

– Hittills tror jag att många lärare har skjutit det här ifrån sig och tänkt att ”det kan väl någon annan sköta”. Alla har ju sina kursmål som ska uppnås, och det går före. I grunden tycker jag att införandet av entreprenöriellt lärande är något bra, men frågan är om det måste omfatta alla lärare i alla situationer.

Så kan du arbeta

• Entreprenöriellt lärande är inte ett vanligt grupparbete, det är en process. Du som lärare måste delta och coacha, guida, pusha och visa passion.

• Låt eleverna hitta vägen mot målet men var vid deras sida som bollplank. Ge utrymme för elevernas kreativitet och självständighet. Ta till vara elevernas egna lösningar på problem. Kom ihåg att även om allt går snett så lär man sig av det också.

• Du som lärare måste föregå med gott exempel i ditt ledarskap. Du måste visa att du tror på det du gör. Våga visa passion och var lite galen. Ge eleverna ansvar men sätt tydliga gränser. Markera om gränserna överträds.

• Se till att arbetsuppgifter och uppdrag är verklighetsanknutna. Lägg ribban högt genom att visa goda exempel, gärna dina egna, för att öka trovärdigheten.

• Utsätt eleverna för skarpt läge så att de utmanas och förlägg undervisningen i ”verkligheten”. Delta exempelvis i FN-rollspel, tävlingar eller seminarier. Åk på studiebesök på företag och försök etablera samarbeten.

• Arbeta i projektform. Börja i liten skala med ett ämne och koppla sen på flera.

• Arbeta med Ung företagssamhet eller övningsföretag. Företagsformen är en bra modell för att stimulera initiativ-tagande och problemlösning.

• Använd etablerade koncept som ”Finn upp” och ”Framtidsfrön”.

• Ha ett tydligt mål och deadline.

• Arbeta med ledarskap och gruppdynamik. Sträva efter att skapa fungerande grupper. Backa inte för konflikthantering.

• Använd ”udda” redovisningsformer.

• Utvärdera och reflektera, både över själva processen och ämnesområdet. Låt lärdomarna och kunskaperna sjunka in.

Källa: Sofi Holmgren, Skolverket och Forskning.se.

Detta säger läroplanerna

Grundskolan: ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”.

Gymnasiet: ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier”.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
I spåren av #MeToo

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Annons
Annons

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera
Annons

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Annons

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Annons

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Särskilt stöd

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola. Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism. 

Stora skillnader när lärare bedömer nationella prov

Granskning

Skolinspektionen har granskat rättningen av de nationella proven. I över hälften av fallen har den ombedömande läraren satt ett annat betyg än ordinarie lärare.

OECD-rapport: Flickor är vassare än pojkar

OECD

Flickor är mycket bättre än pojkar på gemensam problemlösning i grupp, visar en ny Pisa-rapport. Men jämfört med andra länder placerar sig Sverige en bit ovanför OECD-snittet.

Skolverkets svar på DO-anmälningen: Vi följer lagen

Replik.

Anna Vieru, enhetschef på Skolverket, svarar på DO-anmälningen från modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

”Skolverket diskriminerar modersmålslärare”

Debatt

Modersmålsläraren Sebüktay Kaan har anmält Skolverket till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för diskriminering.

Kommentera

Nytt avtal klart för friskolelärarna

Avtal

Ett nytt löneavtal har tecknats för lärare som arbetar inom friskolorna. Det är treårigt och sifferlöst. Enligt LR-ordförande Åsa skapar det nya avtalet förutsättningar för bättre arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor.

Forskare: Så skapar kommunikation mening i klassrummet

Forskning

Lärare och elever ger och får återkoppling av varandra i klassrummet hela tiden – men hur ser samspelet egentligen ut? Forskaren Anna Öhman har studerat hur återkoppling mellan lärare och elev görs och gestaltas.

8 av 10 lärare känner till elever som saknar särskilt stöd

Särskilt stöd

Åtta av tio högstadielärare känner till elever i behov av särskilt stöd som inte får det, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort. Granskningen tyder också på att bristen är som störst i skolor med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar.

Lärarna stressade av skolans lärplattform

Arbetsmiljö

Lärarna i Uppsala blir stressade av dokumentationssystemet Unikum. Nu vill Lärarnas Riksförbund se ett ramverk för hur mycket information som lärarna ska lägga ut på lärplattformen.

Ämnesföreningar – så funkar det

Ämnesföreningar

Fortbildning, inspiration och kollegialt utbyte. Landets ämnesföreningar samlar lärare från förskola till universitet. 
– Vi är också remissinstans till Skolverket och har en reell möjlighet att påverka, säger Per Berggren, ordförande för Sveriges Matematiklärarförening.

16 ämnesföreningar – detta gör de

Ämnesföreningar

De är ideella föreningar som samlar engagerade lärare och bevakar frågor för respektive ämne, ordnar fortbildningar, samverkar med forskare, inspirerar och erbjuder en möjlighet till kollegialt utbyte. Här är 16 ämnesföreningar att ha koll på.

NPF-krav införs på lärarutbildningen

Specialpedagogik.

Utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli obligatorisk för lärare. Ett bra regeringsbeslut anser specialpedagogen Daniel Johansson.
– Nu tar vi ett steg i helt rätt riktning, säger han.

Så ska minoritetsspråken räddas

Politik

Möjligheterna för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk ska bli bättre – nu föreslås det till och med bli ett eget skolämne.

Nu blir nationella proven mer styrande

Likvärdighet

De nationella proven ska bli mer styrande vid betygsättning. Det beslutar riksdagen idag.
– Det är ett steg närmare en mer likvärdig bedömning, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Elever strejkade efter alla lärarbyten

Strejk

Eleverna på Bjärnums skola tröttande på situationen med sjukskrivna lärare och den senaste tidens lärarbyten – så de gick ut i strejk.

Granskning hyrlärare

Bemanningsföretagen gör rekordvinster på lärarbristen

Hyrlärare.

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster, visar Skolvärldens granskning. 
– Det huvudmännen betalar till bemanningsföretagen borde de betala direkt till lärarna, säger Sara Svanlund, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Hyrlärare lockas med 50 000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Likvärdigheten brister på många plan

Konferens

Olikvärdig betygsättning och pedagogisk segregationen. Det är några av skolans stora utmaningar som lyftes vid ett seminarium om likvärdighet.

Ny undersökning: Så osund är lärarnas arbetsmiljö

Modersmål.

Modersmålslärarna kämpar med dåliga lokaler, inget arbetsmaterial och låg status. Men det finns skolor som väljer att ge lärarna bättre villkor och förutsättningar.
– Jag jobbar heltid på Tallidsskolan och här har man lagt tyngd på modersmålsundervisningen, säger Ülker Balta.

De får 1500 kronor för att avstå förtroendetid

Arbetstid

Ett lokalt kollektivavtal ger lärarna i Skellefteå möjlighet att arbeta 40 timmars reglerad arbetstid och få 1500 kronor extra i månaden.

Stina Oscarson: Om jag vore bildningsminister...

Debatt

Om Stina Oscarson, regissör, författare och samhällsdebattör, fick uppdraget som bildningsminister skulle ingenting bli sig likt. Här förklarar hon vad hon skulle göra.

Kommentera

Projekt med hemmasittare blev en succé

Hemmasittare

Projektet #jagmed lyckas locka hemmasittare tillbaka till skolan. Satsningen har hjälpt många elever att fortsätta med sina studier.

Forskning: Pojkar blir duktigare av många flickor

Forskning

Har din skola en hög andel flickor? Grattis, pojkar! Det vinner ni mycket på. Ny forskning visar nämligen att pojkar presterar bättre om skolan de går i har en hög andel flickor.

YRKESLÄRARE

De klipper till med legitimation

Yrkeslärare

Det är hög tid att införa krav på lärarlegitimation för yrkeslärare. Det menar de yrkeslärare som Skolvärlden träffat.
– Vi är lika viktiga som andra lärare. Krav på legitimation är en signal om att inte vem som helst kan göra våra jobb, säger fordonsläraren Uwe Müller.

Krav på legitimation kan bli verklighet

Yrkeslärare

Det ligger redan ett förslag hos regeringen om att undantaget från kravet på legitimation och behörighet för yrkeslärare bör tas bort.

Skolvärlden möter Herta Müller

”Människan behöver böcker för att inte bli korkad”

Nobelpriset

Skolvärlden träffar Herta Müller, nobelpristagare i litteratur och före detta lärare: ”Litteratur i skolan är ett helt nödvändigt skydd mot dumhet, populism och förtryck, och viktigare än någonsin”, säger hon.

Utan lärare – inga nya nobelpristagare

Nobelpriset

350 lärare från 15 länder, tre nobelpristagare och ett antal andra forskare möttes för att diskutera läraryrket, vetenskap och demokrati.

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Forskare: Viktigt att åtgärdsgarantin blir verklighet

Åtgärdsgaranti

Det är oerhört viktigt att sätta in stöd redan på lågstadiet. Det säger professorn i pedagogik, Ulrika Wolff, som är kritisk till att regeringens läsa-skriva-räkna-garantin riskerar att inte blir verklighet.

Specialläraren: ”Att misslyckas i skolan är katastrof”

Psykisk ohälsa 

Dåliga betyg är kopplade till ökad risk för självmordsförsök, visar ny forskning. Specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber delar med sig av råd hur man i skolan kan hjälpa elever med psykisk ohälsa.

SO-läraren: ”Jag är inte förvånad över framgången”

Kunskapsmätning

Det finns en stark konsensus bland lärare om hur viktigt skolans demokratiuppdrag är. Det säger SO-läraren Fredrik Astin med anledning av elevernas goda samhälls- och demokratikunskaper.
Men vi kan inte slå oss till ro, menar både han och utbildningsminister Gustav Fridolin.

Efter topplatsen: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kunskapsmätning

Svenska högstadieelever toppresterar när det gäller samhällskunskaps- och demokratifrågor. Det visar en internationell undersökning som presenteras idag.
– Svenska elever och lärare har anledning att vara stolta, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Forskning

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga.

Steinberg: ”Så skapar vi bättre villkor för lärarna”

Pedagogik

Lärarna måste få bättre förutsättningar att utöva sitt artisteri – och bli mer som internet. Det menar skolforskaren John Steinberg som i sin nya bok diskuterar hur man ska befria lärarna från dagens ohållbara situation.

4 faktorer som stärker elevernas självkänsla

Skolforum

Enligt psykologen och psykoterapeuten Lisa Clefberg hänger barns självkänsla ihop med hur det går för dem i skolan.
– En av de värsta uppgifterna man kan ge i skolan är att låta elever själva välja lag.

”Nyanlända måste undervisas på ett språk de behärskar”

Debatt

Eva Lindström har ändrat karriär från gymnasielärare i naturvetenskap till svenska som andra språk: ”I många klassrum finns idag många nyanlända som kämpar för att förstå läroböckernas texter och vad läraren säger – och gissar alltför ofta”, skriver hon.

Kommentera

Språkforskaren: ”Tack för att mina barn fick undervisning i modersmål”

Debatt

Modersmålsutveckling främjar integration. ”Som språkforskare vet jag det”, skriver Andrea C. Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads Universitet som replik på de tre moderata politikernas debattartikel.

Kommentera

BEO: Vi vill utreda sexuella trakasserier i skolan

#MeToo

Elever som utsätts för sexuella trakasserier i skolan går miste om upprättelse och skadestånd när det faller mellan stolarna.

Forskare: Därför väljer elever utbildning utifrån kön

Valkompentens 

Elever väljer fortfarande utbildning utifrån kön.
Nu har forskare tagit reda på varför.

Skolledarens uppmaning: ”Rektorer, satsa på tvålärarsystem”

Debatt

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

Kommentera
Skolforum 2017

Pristagaren: ”Lärare behöver veta mer om särbegåvade elever”

Helgepriset

Läraren Lotta Hambraeus är en av vinnarna av Helgepriset 2017.
För prissumman ska hon skapa ett verktyg för öka och sprida kunskap om särbegåvade elever, och ge andra konkreta tips på uppgifter att använda i undervisningen.

Cecilia och Ulrihca får Guldäpplet 2017

Guldäpplet

Två lärare med lång erfarenhet av att jobba med digitala verktyg i undervisningen tilldelas Guldäpplet 2017: Cecilia Christiansen och Ulrihca Malmberg.
– Det digitala kommer in väldigt naturligt överallt, säger Ulrihca Malmberg.

Lär dina elever bråka smartare

Skolforum

Om man lär eleverna hantera konflikter och har en gemensam princip för konflikthantering på skolan blir det enklare lösa motsättningar innan de urartar. Det menar Oskar Palmenfelt som föreläste om att ”bråka smartare” på Skolforum.

Hon skrev om läroplanen så fler kan förstå den

Skolforum

Läroplanens språk är många gånger mer avancerat än språket i en avhandling. Läraren Gitte Jansson har jämfört.
Nu har hon tagit fram ett eget material för att eleverna lättare ska förstå vad syfte, centralt innehåll och kunskapskrav faktiskt säger.

Panelen – så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Kollegialt lärande, rektorer och ny utbildningsminister – fyra lärare på fyra olika platser i Sverige svarar på tre aktuella frågor.

Bolibompa-Johans nya uppdrag: Väcka läslusten hos eleverna

Läsning

Sveriges nya läsambassadör är ett känt ansikte – för både små och stora barn. Under Läslovet inleder tidigare Bolibompa-programledaren Johan Anderblad arbetet att ge alla barn och ungdomar lika möjligheter att nå litteraturen.

Ny forskning lyfter fram könsskillnaderna i stöd

Särskilt stöd

Hur ser egentligen skillnaderna ut mellan flickors och pojkars stöd i skolan? Forskare har undersökt vad vi kan göra för att höja kunskapen om genus, funktionsnedsättningar och specialpedagogik i skolan.

Så blev läraren en miljonsuccé på Youtube

Digitalt

Hur kan man som lärare optimera undervisningen och göra så att eleverna lär sig mer? Dessa frågor ställde sig läraren Fredrik Lindmark. Lösningen blev en egen Youtube-kanal.

Larmet: ”Skolledningen har blundat för övergreppen”

Arbetsmiljö

Fysiska övergrepp och utfrysning bland eleverna, och en skolledning som inte vill ta i problemet. Så beskriver lärare i Östersund situationen med de omdiskuterade gymnasieföreningarna på Wargetinskolan.

”Läraryrket hänger på skyddsombuden”

Arbetsmiljö

I dag är det skyddsombudens dag – men Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, önskar att det fanns mer att fira. En ny undersökning visar att 9 av 10 skyddsombud ser stress och arbetsbelastning som ett av de mest angelägna arbetsmiljöproblemen.

Forskare: Därför måste lärarflykten stoppas

Lärarna flyr Karlshamn. Nu ska orsakerna till massavhoppen kartläggas. Livsviktigt, anser skolforskaren Ulf Blossing:
– Framgångsrika skolor utmärks av att det är liten omsättning på lärare.

Specialpedagogen: ”Öronmärk medel för fortbildning om NPF”

Debatt

”Jag har kämpat för att behålla min son i skolan. Öronmärk medel till stöd åt elever med npf och fortbildning om dessa funktionshinder”, skriver specialpedagogen och mamman Johanna Lüddeckens.

Kommentera

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50 000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons