Annons
Foto: Jakob Hydén

Kreativt businesstänk motiverar elever

Publicerad 25 april 2013

Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra hela det svenska utbildningsväsendet – från förskola till universitet. Men ännu finns ingen forskning om hur detta kommer att påverka elevernas resultat.

Enligt läroplanen ska skolan bidra till att alla elever utvecklar ”ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”. Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra skolgången från start till mål, heter det i läroplanerna.

Men kunskapen om vad entreprenöriellt lärande faktiskt får för effekter i skolan, på kunskapsinhämtningen och på elevernas resultat, är obefintlig.

– Det finns inga utvidgade eller längre studier som visar om entreprenöriellt lärande har några effekter på elevernas lärande. Det som finns är antaganden. Men lärare som har jobbat på det här sättet en tid vittnar ofta om att elevernas motivation ökar, säger Eva Leffler, forskare vid Umeå universitet.

Hon leder ett treårigt projekt om entreprenöriellt lärande som forskningsinstitutet IFOUS startade förra hösten. Syftet är att klarlägga sambandet mellan entreprenöriellt lärande och elevernas resultat. 13 skolhuvudmän från olika delar av landet deltar och finansierar tillsammans med Svenskt Näringsliv.

Eva Leffler säger att det fortfarande finns en hel del missuppfattningar kring begreppets innebörd.

– Det finns en föreställning om entreprenören som en kapitalist eller nyliberal person som bara fokuserar på ekonomisk vinning. Bland en del lärare finns det farhågor kring vad det är vi ska fostra våra elever till. Sedan finns det ju alltid en oro för sådant som är nytt och som man inte känner till.

Men att tolka det entreprenöriella lärandet som att alla elever ska fostras till att bli egenföretagare är ett misstag, menar Leffler.

– Om man läser vad som står skrivet i läroplanen så framgår det att det i grundskolan handlar om ett förhållningssätt till lärande. På gymnasiet handlar det om både ett förhållningssätt och om rent entreprenörskap, men värdena som skapas behöver ju inte vara ekonomiska, det kan också handla om sociala och kulturella värden, säger hon.

Camilo von Greiff, forskningsledare på SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, menar att införandet av det entreprenöriella lärandet innebär en risk för mer flumpedagogik.

– Det främsta problemet är att begreppet mig veterligen inte är definierat vilket öppnar upp för vetenskapligt ogrundade tolkningar som kan vara ineffektiva för elevernas kunskapsutveckling. Jag ställer mig också skeptisk till att staten tvingar på lärare, rektorer och huvudmän vissa former för hur undervisning ska bedrivas.

Kan man inte se det entreprenöriella lärandet som en naturlig utveckling av skolväsendet?

– Nej, en naturlig utveckling av skolväsendet vore att utbildningen i högre utsträckning baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, i enlighet med den nya skollagens skrivningar, säger Camilo von Greiff.

Genomslaget för det entreprenöriella lärandet är på inget sätt en isolerad svensk företeelse. De flesta EU-länder har numera infört begreppet i sina skoldokument och entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande.

– Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är två helt olika saker. Det första kan vara ett ämne eller en del av ett ämne på gymnasieskolan och kan där säkert ha en plats. Det senare är som sagt odefinierat men tycks vara mer ett synsätt som ska prägla hela undervisningen. De viktiga förmågor som initiativkraft och engagemang som synsättet sägs bidra till att utveckla finns sedan länge med i skolans styrdokument så på ett sätt slår man in öppna dörrar, säger Camilo von Greiff och lägger till:

– En tolkning av begreppet som tycks vara spridd är att eleverna i hög grad ska söka sin egen kunskap och att lärarna främst ska agera som ”handledare” eller ”coacher”. Min läsning av forskningen på området säger mig att ett sådant förhållningssätt inte har stöd i forskningen utan snarare tycks vara ideologiskt motiverat.

Lärarkåren verkar aningen splittrad inför det entreprenöriella lärandet. En av dem som tagit till sig begreppet och verkligen brinner för det är Sofi Holmgren, lärare i samhällskunskap, historia och entreprenörskap på Hässleholms tekniska skola.

– För mig handlar entreprenörskap om drivkraft, att få eleverna att växa och brinna för något. Som lärare är det vår främsta uppgift och med entreprenörskapet kan man utveckla de här sidorna hos eleverna på ett väldigt konkret sätt, säger hon.

Sofi Holmgren arbetar också som UF-coach inom Ung företagsamhet. När Skolvärlden träffar henne är hon på UF-mässa i Helsingborg och stöttar fyra av sina elever som startat tillverkning av klockor i trä.

– Ung företagsamhet är ett av de redskap som jag använder mig av. Att starta ett företag är ett bra sätt att öva sig. Det behöver nödvändigtvis inte vara så att man lyckas, det viktiga är att man utvecklas, lär sig och växer som människa, säger Sofi Holmgren.

Men hon säger också att det är svårt att få det entreprenöriella lärandet att genomsyra undervisningen i alla ämnen. Det är mycket annat man som lärare ska hinna med och tvingas prioritera.

– Hittills tror jag att många lärare har skjutit det här ifrån sig och tänkt att ”det kan väl någon annan sköta”. Alla har ju sina kursmål som ska uppnås, och det går före. I grunden tycker jag att införandet av entreprenöriellt lärande är något bra, men frågan är om det måste omfatta alla lärare i alla situationer.

Så kan du arbeta

• Entreprenöriellt lärande är inte ett vanligt grupparbete, det är en process. Du som lärare måste delta och coacha, guida, pusha och visa passion.

• Låt eleverna hitta vägen mot målet men var vid deras sida som bollplank. Ge utrymme för elevernas kreativitet och självständighet. Ta till vara elevernas egna lösningar på problem. Kom ihåg att även om allt går snett så lär man sig av det också.

• Du som lärare måste föregå med gott exempel i ditt ledarskap. Du måste visa att du tror på det du gör. Våga visa passion och var lite galen. Ge eleverna ansvar men sätt tydliga gränser. Markera om gränserna överträds.

• Se till att arbetsuppgifter och uppdrag är verklighetsanknutna. Lägg ribban högt genom att visa goda exempel, gärna dina egna, för att öka trovärdigheten.

• Utsätt eleverna för skarpt läge så att de utmanas och förlägg undervisningen i ”verkligheten”. Delta exempelvis i FN-rollspel, tävlingar eller seminarier. Åk på studiebesök på företag och försök etablera samarbeten.

• Arbeta i projektform. Börja i liten skala med ett ämne och koppla sen på flera.

• Arbeta med Ung företagssamhet eller övningsföretag. Företagsformen är en bra modell för att stimulera initiativ-tagande och problemlösning.

• Använd etablerade koncept som ”Finn upp” och ”Framtidsfrön”.

• Ha ett tydligt mål och deadline.

• Arbeta med ledarskap och gruppdynamik. Sträva efter att skapa fungerande grupper. Backa inte för konflikthantering.

• Använd ”udda” redovisningsformer.

• Utvärdera och reflektera, både över själva processen och ämnesområdet. Låt lärdomarna och kunskaperna sjunka in.

Källa: Sofi Holmgren, Skolverket och Forskning.se.

Detta säger läroplanerna

Grundskolan: ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”.

Gymnasiet: ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier”.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

Annons
Annons

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

Annons

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Annons

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Annons

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Var går gränsen för inkludering?

Debatt

Vad ska man göra när inkludering av en enskild elev påverkar resten av klassen negativt? Det undrar Therese som menar att idén om att alla ska vara i klassen i praktiken leder till att en majoritet av klassen far illa.

Kommentera

Så integreras friskolorna i det statliga tyska skolväsendet

Debatt

Friskolesystemet är omdebatterat i Sverige. 
"Friskolor i dagens Tyskland åtnjuter ett särskilt skydd i grundlagen", skriver Tysklands ambassadör i Sverige, Hans-Jürgen Heimsoeth, i en debattartikel om friskolornas roll i det tyska utbildningssystemet. 

Kommentera

Trots höga betyg – elever läser inte vidare

Elever

Många elever från studieovana hem läser inte vidare ­– trots höga betyg. Det visar en ny studie från Universitetskanslersämbetet.

Skolledaren: Fel väg att politiker vill förbjuda mobiltelefoner

Debatt

Mobiltelefoner är ett problem på vissa lektioner, i vissa skolor. Men jag tycker inte att det handlar om mobiltelefonerna, utan det handlar om den enskilda elevens inställning till sina studier. Så låt oss börja i den änden i stället. Det skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson. 

S vill ha kontrakt på ordning i skolan: ”Viktig symbolhandling”

Val 2018

Mobilförbud, ordningskontrakt och fler lärarassistenter. Det är några av Socialdemokraternas förslag för ökad trygghet och studiero i skolan.
– Ordningskontraktet ser jag som en symbolhandling för att visa att skolan är viktig, säger gymnasieminsiter Anna Ekström.

Gemensam kändissatsning ska locka till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Flera lärosäten går samman i en satsning för att öka sökantalet till lärarutbildningen. En hiphopartist, en gamer och en boxare ska slå ett slag för lärarna.

Forskaren: NPM tar makten från lärarna

Rapport

Lärare och andra medelklassyrken som präglats av frihet i utförandet liknar alltmer uppifrån kontrollerade arbetarklassyrken, enligt en ny rapport från tankesmedjan Katalys.

Mer rörelse ska höja resultaten – lärare varnar för resursbrist

Fysisk aktivitet

Regeringen vill ha mer fysisk aktivitet i skolan för att höja elevresultaten. Då krävs det betydligt mer resurser för att lyckas, varnar idrottsläraren Daniel Gomejzon. 

Så kan lärare arbeta mot våldsbejakande extremism

Fortbildning

Lärare är i stort behov av konkreta verktyg för att hantera våldsbejakande extremism. Det visar SKL:s granskning. I Malmö satsar man nu stort på att sprida kompetensen. 

 

Ideologisk agenda bakom kritiken mot skolans kunskapssyn

Debatt

Nyligen har det riktats skarp kritik mot läroplanens kunskapskrav, vilket fått läraren Pål Christensson att reagera. ”Den konservativa skolagendan gör anspråk på att ”bygga på fakta”, men effekten handlar ytterst om foglighet, lydnad och elitism”

Kommentera

I Jönköping är kraven högre: ”Vi har mindre avhopp här”

Lämplighetstest

Regeringen vill införa lämplighetsprov på lärarutbildningen för att stävja alla avhopp. På ämneslärarprogrammet i Jönköping är man redan igång.

Nej till offentlighetsprincip i friskolor

Transparens

Lagrådet sätter stopp för regeringens planer att införa offentlighetsprincipen på fristående skolor – åtminstone tillfälligt.

Granskning arbetsmiljö

Fyra av tio lärare vill byta jobb

Arbetsmiljö

Stress, för hög arbetsbelastning, bristfällig kompetensutveckling och svagt stöd från rektor – det är många lärares vardag. 
I en enkät gjord av Luleå tekniska universitet uppger fyra av tio gymnasielärare att de vill byta jobb.

Här har de tagit kontroll över sin egen tid

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer och ett lokalt arbetstidsavtal minskar stressen bland lärarna på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons