Annons
Tre personer avled i svärdattacken på Kronan i oktober förra året. Foto: Polisen/Adam Ihse/TT

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Publicerad 21 juni 2016

Fakta

Så hanterar du våld i skolan

  • Rapporten bygger på intervjuer med ett fyrtiotal personer, polisens förundersökning, NOA:s utredning (nationella operativa avdelningen) av polisens insats samt material från kommunen, Arbetsmiljöverket och Skolverket.
  • Det finns generella lagkrav på förberedelser som alla kommuner och skolor bör känna till.
  • Varje kommun ska ha den förmåga som krävs för att uppfylla de externa och interna kraven på krishantering. Kommuner ska bland annat göra en risk- och sårbarhetsanalys som identifierar risker och en handlingsplan. Kommuner ska ha en krisorganisation som är utbildad och har övat.
  • Här kan du läsa mer om kommunens ansvar vid kriser.
  • Arbetsmarknadsverket har krav på rutiner när det gäller risker för hot och våld på en arbetsplats. Det finns mycket material att ta del av här.
  • I stödmaterialet ”Grövre våld i skolan” finns information från Skolverket. Den hittar du här.
  • Kommunen ska ha krishantering och organisationen ska också ha utbildning och övning. Det ska finnas en central stab som fattar beslut och krisorganisationer i de berörda förvaltningarna.
  • Det är inte ett krav, men det är vanligt att kommunen har en POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande). Läs mer här.

Relaterat

Kommunens agerande efter svärdattacken på Kronan i Trollhättan uppfyllde alla lagkrav – men det saknas en djupare uppföljning av personalens hälsotillstånd. Det framgår av ny en granskning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Rapporten om hur kommunen hanterade svärdattacken på Kronan den 22 oktober 2015 släpps i dag, tisdag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har intervjuat drygt 40 personer, samt tagit del av skriftlig dokumentation.

– Den viktigaste lärdomen är vikten av att inte underskatta de långsiktiga konsekvenserna. Då menar jag arbetsmiljöansvaret för elevernas och personalens hälsa och trygghet och studiero i skolan, där det akuta omhändertagandet inte räcker. Verksamheten är inte återställd förrän trygghet och studiero är återställda, säger Ingrid Tengberg, en av rapportförfattarna.

En elevassistent, en elev och en lärare, tillika medlem i Lärarnas Riksförbund, fick sätta livet till när den maskerade 21-åringen tog sig in i skolan med avsikt att döda. På hans dator fanns främlingsfientligt material och dådet har beskrivits som ett hatbrott. Av Kronans elever har 98 procent utländsk bakgrund.

De ville att lärarna skulle tillbaka i tjänst alldeles för tidigt

– Det fanns inga indikationer på att just det här skulle hända just på Kronan. Däremot hade staden identifierat skolor, fritidsgårdar och bibliotek som riskmiljöer för hot och våld. Kronogården är en segregerad stadsdel och risken för social oro hade uppmärksammats av staden. De omständigheterna ökar kravet på bra förberedelser när det gäller hot och våld generellt, säger Ingrid Tengberg.

– Det finns bilder som aldrig suddas ut. Lärarna satt inlåsta i klassrummen i flera timmar och de fick både hålla sin egen skräck och eleverna i schack. När jag hör medlemmarna berätta kan de återge väldigt mycket i minsta detalj. De såg mördaren springa omkring utanför i sina svarta kläder. Det har påverkat jättemycket, säger Monica Larsson, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Trollhättan, samt lärare på Paradisskolan.

Just den här dagen var hon och simmade med en niondeklass från sin egen skola, men var snabbt på plats och har arbetat med konsekvenserna av attacken sedan dess.

Monica Larsson upplever att kommunens agerande i stort sett varit bra.

– De ville först att medlemmarna skulle gå tillbaka i tjänst alldeles för tidigt, men de var skadade som lärare och som individer. De hade inte förmåga att som lärare ta hand om sina elever så tidigt som arbetsgivaren ville. Utbildningsförvaltningen ville en sak, rektorerna att lärarna skulle få det bra. Det var en del diskussioner innan vi fick arbetsgivaren att fatta vad lärare och rektorer ville, säger Monica Larsson.

Hon är också kritisk till att fackförbundens huvudskyddsombud inte kallades in direkt, utan fick fråga om information.

– Det har varit jättemycket kontakt med skolan om organisation och information till medlemmar och många medlemmar har de sagt till mig att ”det vi får reda på, det får vi veta genom dig – inte via arbetsgivaren”, säger Monica Larsson.

Viktigt att utbildas i hur man som lärare bemöter barn med traumatiska upplevelser

Rapporten pekar ut flera omständigheter som innebar att attacken inte resulterade i ännu fler offer. Den skedde under lektionstid och elever och lärare befann sig i klassrummen, det fanns poliser inne på den lokala stationen, det var lov veckan efter och fanns tid för att planera hur verksamheten skulle starta upp igen. Alla tjänstemän fanns på plats.

– Det är viktigt för alla kommuner att fundera på ett scenario där inte alla omständigheter är lika fördelaktiga och att arbeta mer systematiskt. Att det funkade bra den här gången betyder inte att det gör det nästa gång, säger Ingrid Tengberg.

Sedan dagen i oktober har det skett ombyggnation på skolan, som har pågått till april. Skoldelen har skilts av från medborgarkontoret och biblioteket. Men nu har skolan egen ingång och de anställda bär elektroniska nycklar för att passera vissa dörrar. Det krävs ett större lugn för både personal och elever – något som Skolinspektionen också påpekat vid två tillfällen.

– Något vi uppmärksammat är värdet av utbildning i hur man som lärare bemöter barn med traumatiska upplevelser. Vi har även uppmärksammat vikten av dialog med vårdnadshavarna om vad som krävs för att de ska bli trygga med att lämna sina barn på skolan igen. Där såg vi brister, berättar Ingrid Tengberg.

Sjukskrivningar och behov av stöd har sett olika ut hos personalen, bland annat beroende på hur nära de varit förövaren och morden, berättar Monica Larsson. Hon tycker att kommunen i stort sett skött det bra och sett till att både den akuta vården och den mer långsiktiga fungerat väl. Utredarna menar att staden vidtagit omfattande åtgärder för att förebygga psykisk ohälsa hos elever och personal. Däremot är de kritiska till att staden inte gjort någon djupare uppföljning av hälsotillstånd och arbetsmiljö.

– Vi tycker att kommunen borde göra en uppföljning av hälsotillståndet bland lärare och personal för att kunna vidta rätt åtgärder och sätta in rätt stöd. Utan underlaget ifrågasätter vi om det är möjligt. Kommunen säger att de vill låta bero ett tag, att varje gång det görs uppföljningar med de drabbade river det upp allt igen och kan hämma läkeprocessen, säger Ingrid Tengberg.

I slutet av terminen åkte lärarna på Kronan på en tvådagarsvistelse på Marstrand.

– De ville få ett avslut och börja tänka framåt. Det finns en psykolog kopplad till skolan som fortsätter att jobba med personalen. Jag hoppas att de snart kommer tillbaka till att vara vanlig skola igen, säger Monica Larsson, kommunombud för Lärarnas Riksförbund. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Bristande stöd till obehöriga lärare drabbar elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Annons
Annons

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons
Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

Annons

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons