Kritiken ökar om geografin

Nu ökar intensitieten i debatten kring utbildningsdepartementets förändringar i förslaget till kursplanen för geografi. 15 experter inom området skriver i en gemensam debattartikel om hur de anser att Björklund kört över expertisen.

Skolverkets förslag till ny kursplan i geografi blev kraftigt förändrat av utbildningsdepartementet.  Departementet har prioriterat kunskapsområden som exempelvis Norden, svenska landskap och namngeografi på ett sätt som upprör författarna till debattartikeln.


”Björklunds ändringar tar kursplanen tillbaka till en gammaldags studiegång, där eleverna bland annat ska kunna rabbla ren namnkunskap utan kontext”, är ett av omdömena mot den nya kursplanen. 

Debattartikeln är undertecknad av en rad lärare och professorer och en av dessa är Anders Fridfeldt, huvudområdesansvarig i geografi vid Stockholms Universitet.


– Det handlar om olika bildningsideal. Vårt förslag är en uppdaterad bild på ämnet geografi men utbildningsdepartementet har ett helt annat synsätt vilket verkligen är ett problem, säger Anders Fridfeldt.


Utbildningsminister Jan Björklund har betonat vikten av att elever lär sig namn på exempelvis städer, floder, svenska landskap och berg.

 Anders Fridfeldt anser att sådan kunskap är viktig men att den kan läras ut på ett bredare och mer fördjupat sätt

.

”Rena atlaskunskaper”

– Visst ska man lära sig att Sveriges högsta berg heter Kebnekaise. Men det Björklund vill införa är rena atlaskunskaper.


– Som jag ser det så behöver eleverna samtidigt lära sig varför Kebnekaise är Sveriges högsta berg, vad berg är för någonting, hur det bildas samt var och varför det finns höga berg i andra områden. I en sådan kontext lär man sig också namnet på Sveriges högsta berg och kan jämföra med andra platser.


Anders Fridfeldt anser att utbildningsdepartementet inte har tagit hänsyn till att geografi är ett aktualitetsämne som många gånger samverkar med exempelvis historia, samhällskunskap och naturämnen. Eller att kunskaper som utbildningsdepartementet flyttat fram i kursplanen kan tillgodoses i samverkan med andra ämnen.


– Björklund har exempelvis de svenska landskapen på en central plats i kursplanen. Enligt vårt sätt att se det är det viktigare att exempelvis belysa Mälardalen, en intressant region som spelar en central roll för den ekonomiska tillväxten. I samband med en sådan undervisning kan man ta upp vilka städer som ligger i Mälardalen, ge en förklaring till varför städerna ligger där de ligger och vilka landskap som utgör Mälardalsregionen.



Internet och resor

Anders Fridfeldt betonar att Skolverket i sitt förslag till kursplan utgått från att eleven har globala kunskaper och erfarenheter. Eleven ska därmed ges redskap och förståelse för att kunna verka i en sådan värld.


– Redan som barn får man intryck av andra delar av världen genom exempelvis internet och resor. Jag tror att tiden är förbi där barn och ungdomar ser sig själva som exempelvis västmanlänningar.


Anders Fridfeldt anser att Sverige redan ligger efter inom ämnet geografi och att risken är stor att avståndet till andra framstående länder kommer att öka i och med den nya kursplanen.


– Min förhoppning är nu att ämnet som sådant tydliggörs och att vi kan skapa förståelse för vad geografi faktiskt är. Ämnet är nödvändigt för att ungdomar ska kunna förstå och klara av den föränderliga värld som vi lever i med ekologiska frågor, hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm