diagram

Källa: Siris, Skolverket

Skolutveckling

Tufft läge för skolan i Upplands Väsby

Upplands Väsby kommun har infört en rad förändringar som påverkat skolornas arbete. Syftet har varit att effektivisera och höja kvaliteten, men de låga elevresultaten dalar och flera rektorer och kommunens skolstrateg är kritiska och oroliga.

Sedan de borgerliga partierna tog över makten i Upplands Väsby för snart åtta år sedan har kommunen organiserats om, inte minst på skolans område. Tidigare var utbildningsförvaltningen huvudman och ansvarig för driften av de kommunala skolorna på uppdrag av utbildningsnämnden. Numera ansvarar Väsby välfärd för driften och utvecklingen av de kommunala verksamheterna, medan huvudmannaskapet ligger på kundvalskontoret, som även ska se till att Väsbyborna får bästa möjliga tjänster bland både kommunala och privata alternativ.

Sedan två år betalar grundskolorna hyra efter lokalstorlek och rektorerna ansvarar även för reparationer och städning av lokalerna. Sedan kommunens förberedelseklasser lades ner har skolorna även hela ansvaret för nyanlända elevers skolgång. Allt enligt nya ersättningsmodeller som adderas till skolpengen.

– Vi inom skolan har fått ett för brett ansvar. Vi är inte byggnadsingenjörer eller ekonomer som kan dribbla i en massa system. Vi är pedagogiska ledare i första hand och måste kunna fokusera på det. Systemet gör att jag inte kan lägga lika mycket tid och pengar på undervisning och läromedel, säger Johnny Wahlund, rektor på Grimsta skola.

Han tycker också att den nya organisationen har en otydlig ansvarsfördelning som gör att frågor om till exempel särskilt stöd riskerar att bollas mellan utbildningsnämnden, kundvalskontoret och Väsby välfärd.

Även rektor Ebba Wannegård på Breddenskolan har synpunkter på förändringarna.

– Min upplevelse är att även om jag fått mer pengar till skolan så har jag fått mer kostnader och områden att ta hand om, till exempel lokalförvaltning. Uppdelningen i ett utförar- och beställarsystem är också mer rigid och gynnar inte samarbete. Egentligen har vi ju alla samma mål, en god kvalitet på utbildningen, säger hon. 

Sedan de borgerliga partierna kom till makten har ett par av skolorna sålts till privata aktörer och många nya friskolor har startat. Avsikten har varit att öka mångfalden och förbättra kvaliteten. Balansen har på sju år förändrats från att drygt var tionde grundskola var fristående till att över hälften är det i dag – en ovanligt stor privat grundskoleandel jämfört med närliggande kommuner och övriga landet.

– Privatiseringen slog igenom väldigt snabbt och stort i Upplands Väsby och då förändrade man strukturen genom att dela in verksamheterna i beställare och utförare. Konkurrens på lika villkor är ett ord som man använder sig av. Jag tror att det här var nödvändigt för utvecklingen, men det är svårt att veta hur det har påverkat och hur det skulle ha varit annars, säger Håkan Lönnqvist, rektor för Bollstanäs skola.

Upplands Väsby har brottats med låga elevresultat under lång tid och det senaste året gick resultaten ned ytterligare.

Skolutvecklaren Per Kornhall anställdes som skolstrateg på Väsby Välfärd för två år sedan. Han menar att Skolverkets statistik visar att de förändringar som nämns har haft en negativ effekt på elevernas resultat. En annan orsak till de låga resultaten, enligt Kornhall, är att kommunen inte fördelar skolpengen efter skolornas behov i tillräcklig utsträckning. Många skolor har stora socioekonomiska utmaningar och behöver mer resurser.

– Jag har ända sedan jag gjorde mina första analyser varit tydlig med att det finns saker som inte fungerar så väl i kommunen. Det vore också konstigt om så inte var fallet med tanke på att Upplands Väsby nu har sämst skolresultat av alla kommuner i Stockholms län. Detta innebär att var femte barn i kommunen inte blir behörigt till gymnasiet. Det finns alltså all anledning att tro att det kan finnas brister i själva systemet, säger Per Kornhall.

Socialdemokraterna skyller framför allt de låga elevresultaten på resursbrist. Partiet har kommit fram till att Upplands Väsbys skolpeng har halkat efter jämfört med andra kommuner i Stockholms län. År 2005 satsade kommunen 414 kronor mindre per elev än genomsnittskostnaden för samtliga Stockholmskommuner, men år 2011 var skillnaden mellan Upplands Väsby och länssnittet 3 501 kronor.

– Skolans resurser i Upplands Väsby har blivit mindre relativt till andra kommuner i länet och att diskutera de sjunkande skolresultaten utan att prata om resurser är meningslöst. Nu behövs det krafttag på många håll för att vända utvecklingen. Det insåg kommunstyrelsens ordförande i höstas och bjöd in alla partier i arbetet med att vända skolutvecklingen, säger Leif Berglund (S), fram till nyligen oppositionsråd och tidigare ordförande i utbildningsnämnden.

Kommunen har startat det övergripande skolprojektet ”Ett lärande Väsby”, som ska pågå i tre år.

– I början var det bara de kommunala skolorna som visade nedåtgående resultat. Nu i höst när det stod klart att de fristående skolorna också har en kraftig negativ trend har man beslutat att med hjälp av ett skolprojekt på övergripande plan försöka ändra på situationen, säger Per Kornhall.

Leif Berglund (S) tror att projektet kan vara starten för en positiv vändning av elevresultaten.

– Det var ett bra klimat när vi sågs. Alla kände att de var beredda att kavla upp ärmarna och ta tag i problemet, men det är för tidigt att tala om effekterna eftersom det ännu inte resulterat i några insatser. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm