Kunniga lärare ett måste för färre avhopp

Den nya gymnasieskolan sjösattes hösten 2011. Ett syfte med reformen var att öka genomströmningen av elever, bland annat genom att stärka yrkesutbildningarna där de flesta avhoppen sker. Men fyra år senare är genomströmningen i princip oförändrad och omkring var fjärde elev avbryter sina gymnasiestudier.

Nu lyfter Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer frågan i rapporten ”Från avhopp till examen”. I en enkätundersökning har 1000 gymnasieelever och omkring 1000 gymnasielärare fått svara på frågor om elevernas studiemotivation, orsaker till avhopp och vilka faktorer som är viktiga för att få alla elever att fullfölja sin utbildning.

– Vi vet att avhoppen är förödande för eleverna och för samhället i stort. Det stänger många dörrar för eleverna och därför är avhoppen oerhört viktiga att få bukt med, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Var fjärde yrkeselev och 18 procent av eleverna på högskoleförberedande program svarar i undersökningen att de har övervägt att hoppa av gymnasiet. Det vanligaste svaret på frågan om orsak var, oavsett program, bristande studiemotivation, något omkring 35 procent av eleverna svarade. Drygt 15 procent av eleverna svarade att det berodde på att de inte klarade studierna. Stress och felval var andra vanliga svar.

Samtidigt säger 87 procent av eleverna att den allra viktigaste faktorn för att öka studiemotivationen är att ha engagerade och kunniga ämneslärare. Tillräckligt pedagogiskt stöd för att klara studierna var en annan viktig faktor för eleverna.

– Vi ser tydligt i undersökning hur viktigt det är att lärarna får ägna sig åt sitt kärnuppdrag. Man måste satsa på lärarna så att de får tid för sitt undervisningsuppdrag, att de får tid att anpassa undervisningen och inte överlastas med massor av administration, kommenterar Bo Jansson.

63 procnet av gymnasielärarna upplever att eleverna inte får tillräckliga kunskaper i grundskolan för att klara av studierna i gymnasieskolan. Bo Jansson lyfter fram behovet av specialpedagogiskt stöd i gymnasieskolan.

– Det måste ges bättre stöd i grundskolan men när det kommer elever till gymnasiet som inte fått det stödet så måste de få det i gymnasieskolan. Vi vill också att man återinför den garanterade undervisningstiden så att en hundrapoängskurs faktiskt innebär, minst, 100 timmar. Idag har det, generellt sett, skett en minskning av undervisningstiden när reglering togs bort.

42 procent av gymnasielärarna uppgav i undersökningen att eleverna får för lite undervisningstid i förhållande till målen de ska uppnå. 85 procent av lärarna säger att de bara i liten utsträckning eller inte alls kan påverka tilldelningen av undervisningstid utifrån elevernas behov.

En fråga som varit mycket omdiskuterad är om yrkesprogrammen ska ge grundläggande högskolebehörighet eller ej. Av eleverna i undersökningen svarade 12 procent att de valde bort yrkesprogram på grund av att de inte per automatik ger högskolebehörighet.

– Istället för att som idag ge eleverna på yrkesprogram möjlighet att läsa in behörigheten om de vill så borde vi vända på det. Gör alla program högskoleförberedande men med den ventilen att det går att välja bort. Det blir en signal till eleverna om att ämnena är viktiga. Och så måste det förstås finnas stöd så att eleverna kan klara kurserna.

Dessutom måste yrkesutbildningen lyftas generellt, menar Bo Jansson.

– Idag blir första året på gymnasiet ofta för mycket av en fortsättning av grundskolan. Har man valt ett yrkesprogram så borde det få märkas direkt, de yrkesspecifika ämnena borde ligga tidigt, men så är det inte idag i tillräckligt hög grad. En tydligare betoning av yrkesprogrammets egen karaktär tror vi både skulle öka motivation och minska avhopp.