”Kunskaper i kreativ matematik nödvändigt”
För att få ett högre betyg i de nationella proven i fysik krävs att eleverna har kunskaper i kreativt matematisk tänkande, visar Malin Johanssons avhandling. Att bara kunna hantera inlärda procedurer räcker inte långt.
Helena Johansson disputerade med avhandlingen “Mathematical Reasoning – In physics and real-life context” vid Göteborgs universitet i juni.
Hela avhandlingen hittar du här.
Malin Johansson, själv gymnasielärare i matematik och fysik, undersöker i sin doktorsavhandling vilka kunskaper i matematik som krävs för att eleverna till fullo ska klara de nationella proven i fysik.
Hon har studerat tio prov för gymnasiet och undersökt vilken typ av matematiska kunskaper som krävs för att lösa uppgifterna, berättar hon för Skolporten.
– Jag har delat upp de matematiska kunskaperna i två typer av resonemang. Imitativt resonemang innebär att uppgiften går att lösa med en inlärd procedur. Kreativt resonemang betyder att eleven måste lista ut ett eget sätt att lösa uppgiften. Jag har vidare undersökt vilka resonemangskunskaper som krävs för att få de högsta poängen på proven,
Det Malin Johansson fann var att hela 75 procent av provuppgifterna kräver någon form av matematiskt resonemang för att kunna lösas. Dessutom krävdes ett kreativt matematiskt tänkande till var tredje uppgift.
– För att få ett högre betyg, i det här fallet vg till mvg, krävs en djupare matematisk förståelse, det räcker alltså inte med att kunna en formel eller procedur utantill, säger hon till Skolporten.
Men samtidigt som förmågan att tänka kreativt är en förutsättning för att lyckas på fysikproven har tidigare forskning visat att en stor del av matematiklektionerna istället ägnas åt att lära sig formler och procedurer utantill. Enligt Maria Johansson ägnas ungefär 30 procent av tiden till att låta eleverna utveckla sin matematiska förståelse och konstaterar att det mer tid för kreativ matematik i gymnasiet.
Hon får också frågan vem som har nytta av avhandlingens resultat.
– Praktiken förstås, jag hoppas att resultaten både kan vara en ögonöppnare och ett belägg för många lärare. Men även skolledare och politiker då det här i grunden handlar om hur matematikundervisningen är utformad.