”Kunskapsmätningar missgynnar svaga elever”
Margareta Serder har undersökt hur niondeklassare förstår provfrågorna i naturvetenskap i Pisa. Och hon är kritisk till ständiga mätningar av elevers kunskaper.
Margareta Serder försvarar sin avhandling ”Möten med PISA – Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgift i och om naturvetenskap” fredagen den 30 januari vid Malmö Högskola.
På fredag försvarar Margareta Serder sin avhandling ”Möten med PISA – Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgift i och om naturvetenskap”. I avhandlingen granskar hon kunskapsmätningen Pisa utifrån elevernas egen uppfattning om den. Hon har låtit 21 grupper niondeklassare svara på Pisa-frågor inom området naturvetenskap – surt regn, växthuseffekten och solskyddsfaktorer – för att undersöka hur eleverna resonerar och diskuterar samt vad de naturvetenskapliga kompetenser som mäts i Pisa består av.
Margareta Serder menar att eleverna har svårt att förstå provfrågorna i naturvetenskap i Pisa framförallt då ett abstrakt akademiskt språkbruk kombineras med vardagliga exempel.
– En tydlig svårighet för eleverna är att Pisa handlar om vardagliga situationer samtidigt som ett abstrakt naturvetenskapligt språk används, säger hon i ett pressmeddelande.
I provet låter man i ett exempel marmorstatyerna vittra i Aten och det ska eleverna koppla till vad som händer med en marmorbit i vinäger.
– Men eleverna i min undersökning har svårt att förstå och ser inte detta som naturvetenskap utan som en vardagssituation. Det krävs att de sätter sig in i provkonstruktörens språk och sätt att tänka. Det är deprimerande att de elever som har lätt att förstå skolans språk blir framgångsrika, andra inte, säger Margareta Serder i pressmeddelandet.
Hon har också studerat hur naturvetenskapliga kunskaper diskuteras i olika OECD-dokument och ställer frågor kring varför underliggande antaganden, om att det är viktigt att prestera bra i naturvetenskap, är så starka. Och vad det innebär för elevernas prestationer.
Margareta Serder är kritisk till ständiga mätningar av elevers kunskaper. Hon pekar på att det enbart gynnar de högpresterande medan de svagpresterande missgynnas och går in i en negativ spiral, med ständiga misslyckanden i olika tester. På det sättet, menar Margareta Serder, tappar vi alldeles för många elever på vägen.