Annons
En del av Maria Baldurssons elever lever i misär. Ofta räcker det att ta tunnelbanan, spårvagnen eller bussen från en del av en stad till en annan för att skillnaderna i skolresultat ska bli brutalt tydliga.

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Publicerad 25 maj 2018

Relaterat

Under de senaste tio åren har 142 597 elever gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Drygt en kvarts miljon har lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.
– Det är ett stort misslyckande för den svenska skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

I dagarna går fler än 110 000 ungdomar ut årskurs nio. Nästan 20 procent av dem väntas lämna grundskolan utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

– Oavsett vilka orsakerna är, så är det mer eller mindre en personlig katastrof att inte bli behörig till gymnasieskolan. Vi har i dag ett mycket oförlåtande system när det gäller skolmisslyckanden, säger Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare ordförande i Skolkommissionen.

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar dock stort mellan skolor och bostadsområden. 

Ofta räcker det att ta tunnelbanan, spårvagnen eller bussen från en del av en stad till en annan för att skillnaderna ska bli brutalt tydliga. 

En sådan klassresa har Skolvärlden gjort i Sveriges tre största städer. Men oavsett om vi har rest med busslinje fem i Malmö från Västra hamnen till Rosengård, femmans spårvagn i Göteborg från Norra Biskopsgården till Örgryte eller tunnelbanans röda linje i Stockholm från Östermalm till Skärholmen är resultatet detsamma.

Vid en station eller hållplats är skolresultaten goda, inkomsterna höga, föräldrarna välutbildade, eleverna behöriga att studera vidare på gymnasiet och andelen behöriga lärare hög, medan det vid en annan station är precis tvärtom.

Nyligen konstaterade Skolverket i en rapport att:

  •  Elevernas socioekonomiska bakgrund har ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. 
  •  Skolsegregationen ökar. Eleverna är alltmer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund.
  •  Skolors socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevernas betyg.
  •  Resultatskillnaderna mellan skolor, den så kallade mellanskolvariationen nästan fördubblades under perioden 2000–2016.

– Vi har en dramatiskt ökande olikvärdighet i det svenska skolsystemet. Sambandet mellan elevernas familjebakgrund och deras skolresultat ökar på ett galopperande sätt som är nästan utan internationell jämförelse, säger Jan-Eric Gustafsson. 

– Den internationella trenden är att sambandet tenderar att minska. I Sverige är det precis tvärtom.

Varför är det så?

– Tidigare var det framför allt den utländska bakgrunden och föräldrarnas utbildningsnivå som var
sorteringsfaktorer mellan skolor. Nu verkar det som om det främst är skolsegregationen avseende föräldrarnas ekonomi som ökar. En bidragande orsak till det är säkert boendesegregationen som tillsammans med det fria skolvalet är en stark determinant när det gäller just skolsegregationen, säger Jan-Eric Gustafsson.

– En tredje orsak, men som inte mäts lika lätt, har med utbildningsambition, studieintresse och liknande att göra.

Hur minskas skolsegregationen?

– Även om det är ett angeläget långsiktigt projekt att minska skolsegregationen, är det viktigaste just nu att stoppa ökningen av den. 

– En åtgärd är att ändra skolvalssystemet så att det inte segregerar på samma sätt som dagens gör. Det nuvarande systemet, där kötid bestämmer vilka som får tillträde, är förmodligen en viktig faktor när det gäller snedheten i rekryteringen av elever till de fristående skolorna. En annan viktig åtgärd är att möta skolsegregationens effekter genom att se till att skolor med de största behoven får de mest erfarna och kvalificerade lärarna, vilket man har prövat med framgång i en del länder, säger Jan-Eric Gustafsson.

Men inte i Sverige?

– I Sverige finns det mycket tydliga tecken på att vi
i stället har en antikompensatorisk fördelning av lärar-resurser. Det är de skolor som mest behöver de duktigaste lärarna som i minst utsträckning har tillgång till dem.

Maria Baldursson, lärare i matematik och NO på Lillholmsskolan i Skärholmen i södra Stockholm, säger att det är viktigt att förstå att skolan inte är en isolerad del av samhället.

– Många elever har mycket svåra hemförhållanden. Några har inte ens någon fast bostad, utan bor i andra eller tredje hand och tvingas ofta flytta. En del lever i ren misär. Det är klart att det då inte är så lätt att få studiero.

– Jag vet en elev som på frågan om vad hon önskade sig svarade: ”En egen lägenhet så att vi att kan hänga upp våra tavlor.” Familjen flyttade nämligen runt hela tiden.

det är inte bara i storstädernas ytterområden som många elever inte klarar skolan. Fyra av tio elever som i fjol gick ut årskurs nio i sörmländska Vingåker var inte gymnasiebehöriga. 

– En förklaring är att många av dem har kommit till Sverige ganska nyligen. Vi har också en ganska stor andel obehöriga lärare, säger Helena Edrenius (S) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Enligt skollagen ska den svenska skolan vara likvärdig. Det innebär att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning, att det ska vara lika kvalitet på utbildningen och att den ska vara kompensatorisk.

– I dag har alla barn och ungdomar rätt till undervisning. Men det är inte lika kvalitet på undervisningen, bland annat beroende på olika tillgång till skickliga och behöriga lärare. Enligt lagen har elever även rätt till stöd och anpassningar när så behövs. Men även där brister det, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

– Av lagens tre likvärdighetskriterier är det i dag bara den första som uppfylls. Detta är dock inget nytt problem, men det har förstärkts över tid. Likvärdigheten har försämrats.

Varför är det så?

– Föräldrarnas utbildningsbakgrund, bostadssegregationen, koncentrationen av nyanlända är exempel på faktorer som påverkar skolornas förutsättningar och har stor betydelse för elevernas resultat. Det fria skolvalet och etableringen av friskolor har bidragit till klustring av elever utifrån social- och migrationsbakgrund  och försämrat förutsättningarna för en likvärdig skola. 

– Men man kan inte bara skylla misslyckandet på faktorer som ligger utanför skolan. Vi vet ganska väl vad man inom skolan kan göra för att stärka kvaliteten och vad som gör att vissa skolor är mer framgångsrika än andra. Jag tycker att vi ska göra upp med myten om att det tar väldigt många år innan man kan förändra vad som händer i en skola. Om man bestämmer sig för att arbeta på ett nytt sätt kan man faktiskt göra det från en dag till en annan. 

Som?

– Huvudmännen bör stödja rektorerna att vara pedagogiska ledare och fördela resurser utifrån skolors olika resultat. Rektorerna bör arbeta systematiskt med kvalitetsarbete och följa upp varje elevs lärande. De skolor som lyckas bra, har koll på eleverna från dag ett. Det är också viktigt att lärarna på skolan är överens om ett gemensamt förhållningssätt, vad man har för mål,
utifrån vilka strategier man ska jobba och att man har gemensamma krav och regler.

– Rektorerna måste ha höga förväntningar både på lärare och elever. Även om vi vet att det finns strukturer som påverkar eleverna på en mer generell nivå måste skolan möta varje enskild elev som en elev med förutsättningar att lyckas. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Annons
Annons

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
– Som lärare är man dessvärre inte bortskämd med den här typen av evenemang, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén. 

Annons

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Annons
Annons

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

Annons

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons