Annons
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

Läxhjälpen ökar orättvisorna i skolan

Publicerad 14 maj 2012

Branschen för läxhjälp växer så det knakar.
Med hjälp av RUT–avdraget är den på väg att bli en storindustri och lockar såväl föräldrar, utbildade lärare som vinstsugna företag.

Formuleringarna i marknadsföringen för läxhjälp är snärtiga, eller vad sägs om ”Läxhjälpen som ger resultat”, ”Vi hjälper ditt barn att nå längre” eller ”Läxhjälp i hemmet, på era villkor”.
För 400–500 kronor i timmen kan du köpa en läxhjälpare som kommer hem och pluggar med ditt barn i en timme.
För dyrt, tycker nog de flesta. Men halva priset då? Jo, och det är precis vad läxhjälpsföretagen lyckats få ner det till med hjälp av skatteavdrag.

Trots att RUT–avdraget egentligen inte gäller för läxläsning har branschen varit kreativ och säljer läxhjälp som barnpassning med pedagogisk inriktning. Vips halveras kostnaden för föräldrarna.
RUT–avdraget, som infördes den
1 juli 2007, är en starkt bidragande orsak till att läxhjälpsföretagen växer snabbt. Och inte minst den förenkling som gjordes två år senare, som gör det möjligt att göra avdraget direkt på fakturan.

På Scheelegatan, snett emot Rådhuset på Kungsholmen i Stockholm, håller företaget My Academy till. Det är ett av de mest framgångsrika läxhjälpsföretagen. Sedan starten 2005 har det vuxit lavinartat, 2008 omsatte bolaget ungefär två miljoner kronor. Två år senare hade omsättningen ökat med 1 000 procent till 20 miljoner kronor.
Och ökningen fortsätter.
– Omsättningen 2011 hamnade på 26 miljoner kronor, berättar Kristian Hansson som är sälj– och marknadschef och en av grundarna av My Academy.
Precis som vd:n Peter Burman kommer han från språkkursjätten EF.

En grundidé hos My Academy och andra läxhjälpsföretag är att du inte behöver vara utbildad lärare eller pedagog för att få arbeta för dem. Viktigast är ett intresse av att lära ut och en hyfsad utbildning. De flesta av läxhjälparna är studenter från universitet och högskolor.
I dag finns My Academy i tio svenska städer och har cirka 2 500 timanställda läxhjälpare eller pedagoger, som företaget väljer att kalla dem, i sitt stall.
– Men det räcker inte med att plugga på KTH för att få jobb hos oss. Hälften av dem som söker sållas bort. Vi vill ha personer som kan entusiasmera och förklara på ett sätt som eleven förstår, säger Kristian Hansson.

Många av läxhjälparna är blivande lärare. Samtidigt som de får en chans att tjäna pengar under studieåren kan de prova sina pedagogiska färdigheter.
– Det hade varit perfekt för mig att jobba här när jag pluggade, säger Elin Kleist som i fjol blev klar gymnasielärare i engelska och historia vid Linköpings universitet. I stället för att efter studierna börja på en gymnasieskola är hon i dag anställd på My Academy.

Läxhjälpsföretagen har tveklöst öppnat en ny arbetsmarknad för lärare. Av My Academys drygt 20 anställda är hälften utbildade lärare.
– Jag valde mellan att bli lärare eller jobba i ett företag. Nu gör jag båda delarna samtidigt. Det är optimalt, säger Elin Kleist som bland annat
är med och sköter My Academys senaste satsning: helgkurser i studie- teknik och förberedelser inför de nationella proven.

Kurserna, som kostar 2 700 kronor respektive 1 700 kronor, vänder sig i första hand till gymnasieungdomar och omfattas inte av rutavdraget, eftersom barnen är för gamla och tjänsten inte utförs i hemmet.
Om lönen är ett viktigt skäl till att Elin Kleist och andra utbildade lärare börjar på läxhjälpsföretag är svårt att veta. Varken hon eller Kristian Hansson vill prata löner.

Kristian Hansson säger att de anställda har individuella löner och Elin Kleist att hon är nöjd med sin lön.
Båda menar att läxhjälpsföretagen har kommit för att stanna.
– I länder som Storbritannien, USA och Tyskland har de funnits i många år. I början märkte vi att det var många utländska föräldrar som anlitade oss. Nu efterfrågas vi mer och mer även av andra grupper, säger Kristian Hansson.

Läxhjälp, helgkurser och även sommarläger. Ska ni starta skola också?
– Nej, vi har inte alls några sådana ambitioner. Vi fortsätter att jobba med det vi kan bäst, säger Kristian Hansson.

My Academy är långt
ifrån det enda läxhjälpsföretaget som hur vuxit fort. Studybuddys omsättning har under de senaste åren mer än fördubblats. Upgrades omsättning har ökat fem gånger.
Skolvärldens genomgång av läxhjälpsbranschen visar att det även finns skolor som driver egna företag som i sin tur säljer assistans till elever som behöver hjälp med läxorna.
Ett exempel är Viktor Rydberg Gymnasium i Stockholm som också driver Viktor Rydberg Education (VRE). Företaget hyr ut lärarvikarier och säljer läxhjälp eller så kallade pluggmentorer. VRE omsatte 24 mil- joner kronor 2010.

Gunilla Svantorp (S) i riksdagens utbildningsutskott tycker inte att det är märkligt att företag och privatpersoner utnyttjar en chans att tjäna pengar.
– RUT har skapat en affärsmöjlighet. Det är klart att en del utnyttjar den. Men läxhjälp via privata företag sorterar barn. Jag tycker att det bästa vore om skolan kunde erbjuda läxhjälp. Då skulle alla få tillgång till den.
– De pengar som nu används till att subventionera privat läxhjälp borde i stället användas till att höja statsanslagen till skolan.

Enligt Gunilla Svantorps utskottskollega Rossana Dinamarca (V)
är den privata läxhjälpen ännu ett exempel på hur allt större ansvar för barnens lärande läggs utanför skolan.
– Det är en helt felaktig utveckling. Det är skolan och kompetenta och utbildade lärare som ska ha det ansvaret, säger Dinamarca och fortsätter:
– Att dessutom använda skattepengarna till att subventionera tjänster som bara välbeställda kan köpa samtidigt som skolorna dräneras på resurser är inte rätt.

Drygt en mil norr om My Academys lokaler i centrala Stockholm ligger Hjulstaskolan. Under de senaste åren har sex av tio elever på skolan gått ut nian utan att uppnå gymnasiebehörighet.
Hjulsta är ett av Stockholms fattigaste områden. Det är få av invånarna som har råd att köpa privat läxhjälp till sina barn.
Sahro Malid, 15, får ändå läxhjälp utanför skoltid, tack vare stiftelsen Läxhjälpen.

När Skolvärlden besöker
henne 
är det tisdag kväll och hon sitter lutad över sina läxor. Bredvid sitter läxhjälparen Maria Mpoyi och frågar, visar och gestikulerar. Plötsligt brister de ut i ett gemensamt skratt.
Sahro Malid kom till Sverige från Somalia för två år sedan. Då kunde hon varken läsa eller skriva. I dag är hon på väg att få godkänt i alla ämnen.
– Det som är svårast för mig är engelskan. Jag kanske inte klarar den.

Roligast är bild, säger Sahro och berättar att hon inte får någon läxhjälp av sina föräldrar.
– I bland hjälper min moster mig.
Två kvällar i veckan kämpar hon ihop med Maria Mpoyi, som utbildat sig till datapedagog på Stockholms universitet.

Några bord längre bort i Hjulstaskolans matsal sitter Mohamed Ali Abdi, som även han kom till Sverige från Somalia för två år sedan.
Hans mamma är död och pappan bor kvar i Somalia. Därför bor han med sin farbror.
När han kom till Hjulsta kunde han läsa och skriva lite grann. Nu satsar han på att komma in på elprogrammet på gymnasiet i Jakobsberg.
I dag är det hårdkörning inför ett religionsprov.
– Men, islams grundpelare kan du väl. Du är ju muslim, frågar läxhjälparen Andreas Branje Notter.
Sahro skrattar lite, säger att det inte är så lätt och halkar in på judendomen.

Stiftelsen läxhjälpens verksamthet finansieras med stöd från privatpersoner, företag och organisationer. Läxhjälparna får ersättning för sitt arbete, medan hjälpen alltid är gratis för eleverna. Idén är att hjälpa dem som har det allra svårast.
Läxhjälpen finns i dag på ett dussintal skolor i Stockholmsområdet, några i Göteborg och är på väg att starta i Malmö.
Aras Amin är ansvarig för läxhjälparna på Hjulstaskolan, en skola han själv gick i för några år sedan.
– Tänk om den här hjälpen funnits då. Det hade jag verkligen behövt, säger Aras Amin som trots allt klarade sig ganska bra i skolan och i dag studerar till ingenjör på KTH.

En som också vill gå vidare till högre studier är Mira Attinsöz. Vid Skolvärldens besök läser hon Stig Dagermans klassiska ”Att döda ett barn” och svarar på frågor.
– Läxhjälpen här är fantastiskt bra. Jag har fått en massa extraundervisning i skolan, men inget är lika bra som det här, säger Mira Attinsöz.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: ”Jag är trött på den negativa bilden av yrket”

Läraryrket målas ofta upp som krispräglat och det är nästan alltid problemen som lyfts fram. Det anser läraren Maria Wiman, som vill se en mer nyanserad offentlig debatt där flera röster får höras.
– Jag och mina kollegor känner inte igen oss i den bild som målas upp, säger hon.

Annons
Annons

Ny lönestatistik: ”Inte konstigt att lärare tjänar mer än rektor”

Lön

Lärarlönerna kommer ikapp och till och med går om skolledarnas löner, visar ny lönestatistik.
– Att några förstelärare tjänar mer än biträdande rektorer är inget konstigt, säger Magnus Blixt, tidigare lärare och numera rektor.

Annons

Krisläge för studenter – tvingas vänta ett år på praktikplats

VFU

Bristen på praktikplatser för blivande lärare är stor nationellt, men extra stor på vissa håll. På Campus Helsingborg får ett 30-tal lärarstudenter inte några praktikveckor och tvingas vänta i ett helt år.

De tände hoppet för barnens skolgång

Stöd

För två år sedan var det ingen som trodde på idén med ett skolresurscentrum i den fattiga rumänska byn Valsa Seaca. Nu köar barnen för att få plats.

Annons
Annons

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons