Annons
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

Läxhjälpen ökar orättvisorna i skolan

Publicerad 14 maj 2012

Branschen för läxhjälp växer så det knakar.
Med hjälp av RUT–avdraget är den på väg att bli en storindustri och lockar såväl föräldrar, utbildade lärare som vinstsugna företag.

Formuleringarna i marknadsföringen för läxhjälp är snärtiga, eller vad sägs om ”Läxhjälpen som ger resultat”, ”Vi hjälper ditt barn att nå längre” eller ”Läxhjälp i hemmet, på era villkor”.
För 400–500 kronor i timmen kan du köpa en läxhjälpare som kommer hem och pluggar med ditt barn i en timme.
För dyrt, tycker nog de flesta. Men halva priset då? Jo, och det är precis vad läxhjälpsföretagen lyckats få ner det till med hjälp av skatteavdrag.

Trots att RUT–avdraget egentligen inte gäller för läxläsning har branschen varit kreativ och säljer läxhjälp som barnpassning med pedagogisk inriktning. Vips halveras kostnaden för föräldrarna.
RUT–avdraget, som infördes den
1 juli 2007, är en starkt bidragande orsak till att läxhjälpsföretagen växer snabbt. Och inte minst den förenkling som gjordes två år senare, som gör det möjligt att göra avdraget direkt på fakturan.

På Scheelegatan, snett emot Rådhuset på Kungsholmen i Stockholm, håller företaget My Academy till. Det är ett av de mest framgångsrika läxhjälpsföretagen. Sedan starten 2005 har det vuxit lavinartat, 2008 omsatte bolaget ungefär två miljoner kronor. Två år senare hade omsättningen ökat med 1 000 procent till 20 miljoner kronor.
Och ökningen fortsätter.
– Omsättningen 2011 hamnade på 26 miljoner kronor, berättar Kristian Hansson som är sälj– och marknadschef och en av grundarna av My Academy.
Precis som vd:n Peter Burman kommer han från språkkursjätten EF.

En grundidé hos My Academy och andra läxhjälpsföretag är att du inte behöver vara utbildad lärare eller pedagog för att få arbeta för dem. Viktigast är ett intresse av att lära ut och en hyfsad utbildning. De flesta av läxhjälparna är studenter från universitet och högskolor.
I dag finns My Academy i tio svenska städer och har cirka 2 500 timanställda läxhjälpare eller pedagoger, som företaget väljer att kalla dem, i sitt stall.
– Men det räcker inte med att plugga på KTH för att få jobb hos oss. Hälften av dem som söker sållas bort. Vi vill ha personer som kan entusiasmera och förklara på ett sätt som eleven förstår, säger Kristian Hansson.

Många av läxhjälparna är blivande lärare. Samtidigt som de får en chans att tjäna pengar under studieåren kan de prova sina pedagogiska färdigheter.
– Det hade varit perfekt för mig att jobba här när jag pluggade, säger Elin Kleist som i fjol blev klar gymnasielärare i engelska och historia vid Linköpings universitet. I stället för att efter studierna börja på en gymnasieskola är hon i dag anställd på My Academy.

Läxhjälpsföretagen har tveklöst öppnat en ny arbetsmarknad för lärare. Av My Academys drygt 20 anställda är hälften utbildade lärare.
– Jag valde mellan att bli lärare eller jobba i ett företag. Nu gör jag båda delarna samtidigt. Det är optimalt, säger Elin Kleist som bland annat
är med och sköter My Academys senaste satsning: helgkurser i studie- teknik och förberedelser inför de nationella proven.

Kurserna, som kostar 2 700 kronor respektive 1 700 kronor, vänder sig i första hand till gymnasieungdomar och omfattas inte av rutavdraget, eftersom barnen är för gamla och tjänsten inte utförs i hemmet.
Om lönen är ett viktigt skäl till att Elin Kleist och andra utbildade lärare börjar på läxhjälpsföretag är svårt att veta. Varken hon eller Kristian Hansson vill prata löner.

Kristian Hansson säger att de anställda har individuella löner och Elin Kleist att hon är nöjd med sin lön.
Båda menar att läxhjälpsföretagen har kommit för att stanna.
– I länder som Storbritannien, USA och Tyskland har de funnits i många år. I början märkte vi att det var många utländska föräldrar som anlitade oss. Nu efterfrågas vi mer och mer även av andra grupper, säger Kristian Hansson.

Läxhjälp, helgkurser och även sommarläger. Ska ni starta skola också?
– Nej, vi har inte alls några sådana ambitioner. Vi fortsätter att jobba med det vi kan bäst, säger Kristian Hansson.

My Academy är långt
ifrån det enda läxhjälpsföretaget som hur vuxit fort. Studybuddys omsättning har under de senaste åren mer än fördubblats. Upgrades omsättning har ökat fem gånger.
Skolvärldens genomgång av läxhjälpsbranschen visar att det även finns skolor som driver egna företag som i sin tur säljer assistans till elever som behöver hjälp med läxorna.
Ett exempel är Viktor Rydberg Gymnasium i Stockholm som också driver Viktor Rydberg Education (VRE). Företaget hyr ut lärarvikarier och säljer läxhjälp eller så kallade pluggmentorer. VRE omsatte 24 mil- joner kronor 2010.

Gunilla Svantorp (S) i riksdagens utbildningsutskott tycker inte att det är märkligt att företag och privatpersoner utnyttjar en chans att tjäna pengar.
– RUT har skapat en affärsmöjlighet. Det är klart att en del utnyttjar den. Men läxhjälp via privata företag sorterar barn. Jag tycker att det bästa vore om skolan kunde erbjuda läxhjälp. Då skulle alla få tillgång till den.
– De pengar som nu används till att subventionera privat läxhjälp borde i stället användas till att höja statsanslagen till skolan.

Enligt Gunilla Svantorps utskottskollega Rossana Dinamarca (V)
är den privata läxhjälpen ännu ett exempel på hur allt större ansvar för barnens lärande läggs utanför skolan.
– Det är en helt felaktig utveckling. Det är skolan och kompetenta och utbildade lärare som ska ha det ansvaret, säger Dinamarca och fortsätter:
– Att dessutom använda skattepengarna till att subventionera tjänster som bara välbeställda kan köpa samtidigt som skolorna dräneras på resurser är inte rätt.

Drygt en mil norr om My Academys lokaler i centrala Stockholm ligger Hjulstaskolan. Under de senaste åren har sex av tio elever på skolan gått ut nian utan att uppnå gymnasiebehörighet.
Hjulsta är ett av Stockholms fattigaste områden. Det är få av invånarna som har råd att köpa privat läxhjälp till sina barn.
Sahro Malid, 15, får ändå läxhjälp utanför skoltid, tack vare stiftelsen Läxhjälpen.

När Skolvärlden besöker
henne 
är det tisdag kväll och hon sitter lutad över sina läxor. Bredvid sitter läxhjälparen Maria Mpoyi och frågar, visar och gestikulerar. Plötsligt brister de ut i ett gemensamt skratt.
Sahro Malid kom till Sverige från Somalia för två år sedan. Då kunde hon varken läsa eller skriva. I dag är hon på väg att få godkänt i alla ämnen.
– Det som är svårast för mig är engelskan. Jag kanske inte klarar den.

Roligast är bild, säger Sahro och berättar att hon inte får någon läxhjälp av sina föräldrar.
– I bland hjälper min moster mig.
Två kvällar i veckan kämpar hon ihop med Maria Mpoyi, som utbildat sig till datapedagog på Stockholms universitet.

Några bord längre bort i Hjulstaskolans matsal sitter Mohamed Ali Abdi, som även han kom till Sverige från Somalia för två år sedan.
Hans mamma är död och pappan bor kvar i Somalia. Därför bor han med sin farbror.
När han kom till Hjulsta kunde han läsa och skriva lite grann. Nu satsar han på att komma in på elprogrammet på gymnasiet i Jakobsberg.
I dag är det hårdkörning inför ett religionsprov.
– Men, islams grundpelare kan du väl. Du är ju muslim, frågar läxhjälparen Andreas Branje Notter.
Sahro skrattar lite, säger att det inte är så lätt och halkar in på judendomen.

Stiftelsen läxhjälpens verksamthet finansieras med stöd från privatpersoner, företag och organisationer. Läxhjälparna får ersättning för sitt arbete, medan hjälpen alltid är gratis för eleverna. Idén är att hjälpa dem som har det allra svårast.
Läxhjälpen finns i dag på ett dussintal skolor i Stockholmsområdet, några i Göteborg och är på väg att starta i Malmö.
Aras Amin är ansvarig för läxhjälparna på Hjulstaskolan, en skola han själv gick i för några år sedan.
– Tänk om den här hjälpen funnits då. Det hade jag verkligen behövt, säger Aras Amin som trots allt klarade sig ganska bra i skolan och i dag studerar till ingenjör på KTH.

En som också vill gå vidare till högre studier är Mira Attinsöz. Vid Skolvärldens besök läser hon Stig Dagermans klassiska ”Att döda ett barn” och svarar på frågor.
– Läxhjälpen här är fantastiskt bra. Jag har fått en massa extraundervisning i skolan, men inget är lika bra som det här, säger Mira Attinsöz.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Konrads lärarhyllning blev en viral succé

Sociala medier

För något år sedan skrev Konrad Winkvist en rad i ett skolarbete om varför lärare behövs. Hans mamma la ut svaret på Facebook och nu har inlägget spridits i hundratusental på sociala medier.

Annons
Annons

Rådet: ”Prata om din lön med kollegorna”

Lön

När Skolvärlden skrev om nybakade ämnesläraren Lina Westerlund vällde kommentarerna in på vår Facebooksida. Anledningen: Lina lyfter 39 000 kronor i ingångslön.
– Jag tror att de missunnsamma är oerhört få, säger Karin Johansson, som jobbar på samma skola som Lina.

Annons

Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

Stress

Moralisk stress är väl utforskad – inom vårdyrken. Samtidigt löper lärare lika stor risk att bli överbelastade på grund av sina samveten.
– Det är fullt stresspåslag ibland. Jag ligger och räknar in dem på kvällen, säger Pia Kjellsson som undervisar utvisningshotade afghanska elever i svenska.

Våga vara lärare

Var femte lärare tvekar att ingripa vid bråk

Våga vara lärare

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld. Nästan fyra av tio lärare har hotats att anmälas av en elev eller förälder. 
Det visar en undersökning som Skolvärlden gjort bland Sveriges lärare.

Annons
Annons

Anmälde läraren: ”Har stärkts av det som hände”

Våga vara lärare

När han skällde ut en elev som var oförskämd blev han anklagad för att ha kränkt eleven och anmäld till Skolinspektionen.
– Som lärare har man två val när något händer – antingen att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, säger Mikael Bruér.

Annons

Fridolin: ”Lärare måste känna att de kan ingripa”

Våga vara lärare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) oroas över att många lärare är rädda för att ingripa vid konflikter i skolan.
– Lärare måste både kunna och känna att de kan ingripa, säger han till Skolvärlden. 

Så blev lärare anmälda

Våga vara lärare

En lärare anmäldes för att hen sagt att en elev var dålig förlorare. En annan för att ha haft för bråttom i undervisningen. Här är exempel på anmälningar mot lärare till Skolinspektionen.

Enkät: Politikerna svarar om lärarnas ställning

Våga vara lärare

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor

Samförstånd, stabilitet och tydlighet – det är några av faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Det går att lära jättemycket av de här skolorna, men det är omöjligt att kopiera dem, säger forskaren Maria Jarl som ligger bakom studien.

Ämnesnätverk gav lärarna ett lyft

Kollegialt lärande

Gemensamma lärarkonferenser och stärkta roller till förstelärarna. Så har Karlstad kommun ökat både status och engagemang åt hela kommunens lärarkår. 

Skolvärlden granskar

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Interaktiv karta: Så mycket tjänar lärarna – län för län

Karta

Så mycket tjänar grundskollärarna runt om i landet – från norr till söder. Män tjänar mer i nästan hela landet – men inte riktigt.

Lina fick 39 000 kr i ingångslön

Lön

Lina Westerlund gick från lärarutbildningen till jobbet som ämneslärare i Huddinge – och fick 39 000 kronor i ingångslön.
De som rekommenderade lönen var hennes kollegor som utgick från vad de själva tycker att lärare borde tjäna.

Försvarar lönesatsningen efter massiv kritik

Lärarsatsning

Den nystartade lärarsatsningen för studenter i Dalaregionen har fått mycket kritik. Nu svarar initiativtagarna:
– Vi tycker att de har missat en del av poängen.

SVA-läraren: Se över arbetssätten för nyanlända elever

Nyanlända

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av de förslag som Skolkommissionen presenterar.
–  Nu önskar jag verkligen att man lägger bort det partipolitiska käbblet och fokuserar på vad svenska skola behöver, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons