Annons
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

Läxhjälpen ökar orättvisorna i skolan

Publicerad 14 maj 2012

Branschen för läxhjälp växer så det knakar.
Med hjälp av RUT–avdraget är den på väg att bli en storindustri och lockar såväl föräldrar, utbildade lärare som vinstsugna företag.

Formuleringarna i marknadsföringen för läxhjälp är snärtiga, eller vad sägs om ”Läxhjälpen som ger resultat”, ”Vi hjälper ditt barn att nå längre” eller ”Läxhjälp i hemmet, på era villkor”.
För 400–500 kronor i timmen kan du köpa en läxhjälpare som kommer hem och pluggar med ditt barn i en timme.
För dyrt, tycker nog de flesta. Men halva priset då? Jo, och det är precis vad läxhjälpsföretagen lyckats få ner det till med hjälp av skatteavdrag.

Trots att RUT–avdraget egentligen inte gäller för läxläsning har branschen varit kreativ och säljer läxhjälp som barnpassning med pedagogisk inriktning. Vips halveras kostnaden för föräldrarna.
RUT–avdraget, som infördes den
1 juli 2007, är en starkt bidragande orsak till att läxhjälpsföretagen växer snabbt. Och inte minst den förenkling som gjordes två år senare, som gör det möjligt att göra avdraget direkt på fakturan.

På Scheelegatan, snett emot Rådhuset på Kungsholmen i Stockholm, håller företaget My Academy till. Det är ett av de mest framgångsrika läxhjälpsföretagen. Sedan starten 2005 har det vuxit lavinartat, 2008 omsatte bolaget ungefär två miljoner kronor. Två år senare hade omsättningen ökat med 1 000 procent till 20 miljoner kronor.
Och ökningen fortsätter.
– Omsättningen 2011 hamnade på 26 miljoner kronor, berättar Kristian Hansson som är sälj– och marknadschef och en av grundarna av My Academy.
Precis som vd:n Peter Burman kommer han från språkkursjätten EF.

En grundidé hos My Academy och andra läxhjälpsföretag är att du inte behöver vara utbildad lärare eller pedagog för att få arbeta för dem. Viktigast är ett intresse av att lära ut och en hyfsad utbildning. De flesta av läxhjälparna är studenter från universitet och högskolor.
I dag finns My Academy i tio svenska städer och har cirka 2 500 timanställda läxhjälpare eller pedagoger, som företaget väljer att kalla dem, i sitt stall.
– Men det räcker inte med att plugga på KTH för att få jobb hos oss. Hälften av dem som söker sållas bort. Vi vill ha personer som kan entusiasmera och förklara på ett sätt som eleven förstår, säger Kristian Hansson.

Många av läxhjälparna är blivande lärare. Samtidigt som de får en chans att tjäna pengar under studieåren kan de prova sina pedagogiska färdigheter.
– Det hade varit perfekt för mig att jobba här när jag pluggade, säger Elin Kleist som i fjol blev klar gymnasielärare i engelska och historia vid Linköpings universitet. I stället för att efter studierna börja på en gymnasieskola är hon i dag anställd på My Academy.

Läxhjälpsföretagen har tveklöst öppnat en ny arbetsmarknad för lärare. Av My Academys drygt 20 anställda är hälften utbildade lärare.
– Jag valde mellan att bli lärare eller jobba i ett företag. Nu gör jag båda delarna samtidigt. Det är optimalt, säger Elin Kleist som bland annat
är med och sköter My Academys senaste satsning: helgkurser i studie- teknik och förberedelser inför de nationella proven.

Kurserna, som kostar 2 700 kronor respektive 1 700 kronor, vänder sig i första hand till gymnasieungdomar och omfattas inte av rutavdraget, eftersom barnen är för gamla och tjänsten inte utförs i hemmet.
Om lönen är ett viktigt skäl till att Elin Kleist och andra utbildade lärare börjar på läxhjälpsföretag är svårt att veta. Varken hon eller Kristian Hansson vill prata löner.

Kristian Hansson säger att de anställda har individuella löner och Elin Kleist att hon är nöjd med sin lön.
Båda menar att läxhjälpsföretagen har kommit för att stanna.
– I länder som Storbritannien, USA och Tyskland har de funnits i många år. I början märkte vi att det var många utländska föräldrar som anlitade oss. Nu efterfrågas vi mer och mer även av andra grupper, säger Kristian Hansson.

Läxhjälp, helgkurser och även sommarläger. Ska ni starta skola också?
– Nej, vi har inte alls några sådana ambitioner. Vi fortsätter att jobba med det vi kan bäst, säger Kristian Hansson.

My Academy är långt
ifrån det enda läxhjälpsföretaget som hur vuxit fort. Studybuddys omsättning har under de senaste åren mer än fördubblats. Upgrades omsättning har ökat fem gånger.
Skolvärldens genomgång av läxhjälpsbranschen visar att det även finns skolor som driver egna företag som i sin tur säljer assistans till elever som behöver hjälp med läxorna.
Ett exempel är Viktor Rydberg Gymnasium i Stockholm som också driver Viktor Rydberg Education (VRE). Företaget hyr ut lärarvikarier och säljer läxhjälp eller så kallade pluggmentorer. VRE omsatte 24 mil- joner kronor 2010.

Gunilla Svantorp (S) i riksdagens utbildningsutskott tycker inte att det är märkligt att företag och privatpersoner utnyttjar en chans att tjäna pengar.
– RUT har skapat en affärsmöjlighet. Det är klart att en del utnyttjar den. Men läxhjälp via privata företag sorterar barn. Jag tycker att det bästa vore om skolan kunde erbjuda läxhjälp. Då skulle alla få tillgång till den.
– De pengar som nu används till att subventionera privat läxhjälp borde i stället användas till att höja statsanslagen till skolan.

Enligt Gunilla Svantorps utskottskollega Rossana Dinamarca (V)
är den privata läxhjälpen ännu ett exempel på hur allt större ansvar för barnens lärande läggs utanför skolan.
– Det är en helt felaktig utveckling. Det är skolan och kompetenta och utbildade lärare som ska ha det ansvaret, säger Dinamarca och fortsätter:
– Att dessutom använda skattepengarna till att subventionera tjänster som bara välbeställda kan köpa samtidigt som skolorna dräneras på resurser är inte rätt.

Drygt en mil norr om My Academys lokaler i centrala Stockholm ligger Hjulstaskolan. Under de senaste åren har sex av tio elever på skolan gått ut nian utan att uppnå gymnasiebehörighet.
Hjulsta är ett av Stockholms fattigaste områden. Det är få av invånarna som har råd att köpa privat läxhjälp till sina barn.
Sahro Malid, 15, får ändå läxhjälp utanför skoltid, tack vare stiftelsen Läxhjälpen.

När Skolvärlden besöker
henne 
är det tisdag kväll och hon sitter lutad över sina läxor. Bredvid sitter läxhjälparen Maria Mpoyi och frågar, visar och gestikulerar. Plötsligt brister de ut i ett gemensamt skratt.
Sahro Malid kom till Sverige från Somalia för två år sedan. Då kunde hon varken läsa eller skriva. I dag är hon på väg att få godkänt i alla ämnen.
– Det som är svårast för mig är engelskan. Jag kanske inte klarar den.

Roligast är bild, säger Sahro och berättar att hon inte får någon läxhjälp av sina föräldrar.
– I bland hjälper min moster mig.
Två kvällar i veckan kämpar hon ihop med Maria Mpoyi, som utbildat sig till datapedagog på Stockholms universitet.

Några bord längre bort i Hjulstaskolans matsal sitter Mohamed Ali Abdi, som även han kom till Sverige från Somalia för två år sedan.
Hans mamma är död och pappan bor kvar i Somalia. Därför bor han med sin farbror.
När han kom till Hjulsta kunde han läsa och skriva lite grann. Nu satsar han på att komma in på elprogrammet på gymnasiet i Jakobsberg.
I dag är det hårdkörning inför ett religionsprov.
– Men, islams grundpelare kan du väl. Du är ju muslim, frågar läxhjälparen Andreas Branje Notter.
Sahro skrattar lite, säger att det inte är så lätt och halkar in på judendomen.

Stiftelsen läxhjälpens verksamthet finansieras med stöd från privatpersoner, företag och organisationer. Läxhjälparna får ersättning för sitt arbete, medan hjälpen alltid är gratis för eleverna. Idén är att hjälpa dem som har det allra svårast.
Läxhjälpen finns i dag på ett dussintal skolor i Stockholmsområdet, några i Göteborg och är på väg att starta i Malmö.
Aras Amin är ansvarig för läxhjälparna på Hjulstaskolan, en skola han själv gick i för några år sedan.
– Tänk om den här hjälpen funnits då. Det hade jag verkligen behövt, säger Aras Amin som trots allt klarade sig ganska bra i skolan och i dag studerar till ingenjör på KTH.

En som också vill gå vidare till högre studier är Mira Attinsöz. Vid Skolvärldens besök läser hon Stig Dagermans klassiska ”Att döda ett barn” och svarar på frågor.
– Läxhjälpen här är fantastiskt bra. Jag har fått en massa extraundervisning i skolan, men inget är lika bra som det här, säger Mira Attinsöz.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Massiv kritik mot att få betalt utifrån betyg

Vuxenutbildning

Nu växer kritiken mot betalningsmodeller där vuxenutbildare får full ersättning först när eleven fått godkänt betyg.
– Vi vill belöna skolor som anstränger sig, säger rektorn för Komvux i Nacka kommun.

Annons
Annons

Här blir kopplingen starkare mellan teori och praktik

Lärarutbildning

Omställningen för nyblivna lärare som kommer ut i klassrummen är ofta påtaglig.
I Kalmar skapades den så kallade VI-profilen på lärarutbildningen – med ett övergripande syfte: att minska praxischocken för nya lärare.

Annons

Överläkaren: ADHD har många positiva sidor

Funktionsnedsättning

Med nya boken ”Fördel ADHD” vill Anders Hansen nyansera bilden av ADHD. Han ställer sig också frågan hur den perfekta skolan för elever med diagnosen skulle se ut.

Forskning ska ge skräddarsydd fortbildning

Kompetensutveckling

Ett stort forskningsprojekt i Uppsala ska leda till bättre lärarfortbildning.
– Vi ville bedriva forskning som uppfattas som relevant av lärarna och som lärarna kan ha nytta av, säger Martin Karlberg, som leder projektet vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons
Lärarbristen

Lärarbristen hotar flera ämnen: ”Alarmerande”

Lärarbristen är på väg mot nya rekordnivåer. Skolvärldens granskning visar hur stor bristen på behöriga lärare är – ämne för ämne.

– Det är redan alarmerande och gör vi inget blir situationen ohållbar, säger Kent Fredholm, ordförande i Språklärarnas Riksförbund.

Stipendier och bonusar ska locka lärare

Lärarbristen

Pajala är en av flera kommuner i Norrbotten som erbjuder 3 000 kronor i månaden till den som utbildar sig till lärare. Och drastiska åtgärder behövs.
– Vi har ett jätteproblem med lärarbrist här, säger LR-ombudet Mikael Kemi.

Annons

”Så får vi en bra skola för alla”

Debatt

Fokus på utbildningen genom mer tid, aktivt skolval och ökad konkurrens med friskolor är några av Centerns punkter för framtidens svenska skola.

Kommentera

Stor ökning av sjukskrivna lärare vid terminsstart

Arbetsmiljö

Bristen på lärare är fortfarande ett problem inför skolstarten.
En bidragande orsak till situationen är att sjukfrånvaron bland lärare ökar vid terminsstart.

Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen

Hjärnforskning

Nya resultat från hjärnforskare kan hjälpa lärare att utveckla undervisningen – och bidra till en likvärdig skola. Men det är långt mellan laboratorium och klassrum.

Tunga instanser kritiserar läsa-skriva-räkna-garantin

Tidiga insatser

”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons