Annons
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

Läxhjälpen ökar orättvisorna i skolan

Publicerad 14 maj 2012

Branschen för läxhjälp växer så det knakar.
Med hjälp av RUT–avdraget är den på väg att bli en storindustri och lockar såväl föräldrar, utbildade lärare som vinstsugna företag.

Formuleringarna i marknadsföringen för läxhjälp är snärtiga, eller vad sägs om ”Läxhjälpen som ger resultat”, ”Vi hjälper ditt barn att nå längre” eller ”Läxhjälp i hemmet, på era villkor”.
För 400–500 kronor i timmen kan du köpa en läxhjälpare som kommer hem och pluggar med ditt barn i en timme.
För dyrt, tycker nog de flesta. Men halva priset då? Jo, och det är precis vad läxhjälpsföretagen lyckats få ner det till med hjälp av skatteavdrag.

Trots att RUT–avdraget egentligen inte gäller för läxläsning har branschen varit kreativ och säljer läxhjälp som barnpassning med pedagogisk inriktning. Vips halveras kostnaden för föräldrarna.
RUT–avdraget, som infördes den
1 juli 2007, är en starkt bidragande orsak till att läxhjälpsföretagen växer snabbt. Och inte minst den förenkling som gjordes två år senare, som gör det möjligt att göra avdraget direkt på fakturan.

På Scheelegatan, snett emot Rådhuset på Kungsholmen i Stockholm, håller företaget My Academy till. Det är ett av de mest framgångsrika läxhjälpsföretagen. Sedan starten 2005 har det vuxit lavinartat, 2008 omsatte bolaget ungefär två miljoner kronor. Två år senare hade omsättningen ökat med 1 000 procent till 20 miljoner kronor.
Och ökningen fortsätter.
– Omsättningen 2011 hamnade på 26 miljoner kronor, berättar Kristian Hansson som är sälj– och marknadschef och en av grundarna av My Academy.
Precis som vd:n Peter Burman kommer han från språkkursjätten EF.

En grundidé hos My Academy och andra läxhjälpsföretag är att du inte behöver vara utbildad lärare eller pedagog för att få arbeta för dem. Viktigast är ett intresse av att lära ut och en hyfsad utbildning. De flesta av läxhjälparna är studenter från universitet och högskolor.
I dag finns My Academy i tio svenska städer och har cirka 2 500 timanställda läxhjälpare eller pedagoger, som företaget väljer att kalla dem, i sitt stall.
– Men det räcker inte med att plugga på KTH för att få jobb hos oss. Hälften av dem som söker sållas bort. Vi vill ha personer som kan entusiasmera och förklara på ett sätt som eleven förstår, säger Kristian Hansson.

Många av läxhjälparna är blivande lärare. Samtidigt som de får en chans att tjäna pengar under studieåren kan de prova sina pedagogiska färdigheter.
– Det hade varit perfekt för mig att jobba här när jag pluggade, säger Elin Kleist som i fjol blev klar gymnasielärare i engelska och historia vid Linköpings universitet. I stället för att efter studierna börja på en gymnasieskola är hon i dag anställd på My Academy.

Läxhjälpsföretagen har tveklöst öppnat en ny arbetsmarknad för lärare. Av My Academys drygt 20 anställda är hälften utbildade lärare.
– Jag valde mellan att bli lärare eller jobba i ett företag. Nu gör jag båda delarna samtidigt. Det är optimalt, säger Elin Kleist som bland annat
är med och sköter My Academys senaste satsning: helgkurser i studie- teknik och förberedelser inför de nationella proven.

Kurserna, som kostar 2 700 kronor respektive 1 700 kronor, vänder sig i första hand till gymnasieungdomar och omfattas inte av rutavdraget, eftersom barnen är för gamla och tjänsten inte utförs i hemmet.
Om lönen är ett viktigt skäl till att Elin Kleist och andra utbildade lärare börjar på läxhjälpsföretag är svårt att veta. Varken hon eller Kristian Hansson vill prata löner.

Kristian Hansson säger att de anställda har individuella löner och Elin Kleist att hon är nöjd med sin lön.
Båda menar att läxhjälpsföretagen har kommit för att stanna.
– I länder som Storbritannien, USA och Tyskland har de funnits i många år. I början märkte vi att det var många utländska föräldrar som anlitade oss. Nu efterfrågas vi mer och mer även av andra grupper, säger Kristian Hansson.

Läxhjälp, helgkurser och även sommarläger. Ska ni starta skola också?
– Nej, vi har inte alls några sådana ambitioner. Vi fortsätter att jobba med det vi kan bäst, säger Kristian Hansson.

My Academy är långt
ifrån det enda läxhjälpsföretaget som hur vuxit fort. Studybuddys omsättning har under de senaste åren mer än fördubblats. Upgrades omsättning har ökat fem gånger.
Skolvärldens genomgång av läxhjälpsbranschen visar att det även finns skolor som driver egna företag som i sin tur säljer assistans till elever som behöver hjälp med läxorna.
Ett exempel är Viktor Rydberg Gymnasium i Stockholm som också driver Viktor Rydberg Education (VRE). Företaget hyr ut lärarvikarier och säljer läxhjälp eller så kallade pluggmentorer. VRE omsatte 24 mil- joner kronor 2010.

Gunilla Svantorp (S) i riksdagens utbildningsutskott tycker inte att det är märkligt att företag och privatpersoner utnyttjar en chans att tjäna pengar.
– RUT har skapat en affärsmöjlighet. Det är klart att en del utnyttjar den. Men läxhjälp via privata företag sorterar barn. Jag tycker att det bästa vore om skolan kunde erbjuda läxhjälp. Då skulle alla få tillgång till den.
– De pengar som nu används till att subventionera privat läxhjälp borde i stället användas till att höja statsanslagen till skolan.

Enligt Gunilla Svantorps utskottskollega Rossana Dinamarca (V)
är den privata läxhjälpen ännu ett exempel på hur allt större ansvar för barnens lärande läggs utanför skolan.
– Det är en helt felaktig utveckling. Det är skolan och kompetenta och utbildade lärare som ska ha det ansvaret, säger Dinamarca och fortsätter:
– Att dessutom använda skattepengarna till att subventionera tjänster som bara välbeställda kan köpa samtidigt som skolorna dräneras på resurser är inte rätt.

Drygt en mil norr om My Academys lokaler i centrala Stockholm ligger Hjulstaskolan. Under de senaste åren har sex av tio elever på skolan gått ut nian utan att uppnå gymnasiebehörighet.
Hjulsta är ett av Stockholms fattigaste områden. Det är få av invånarna som har råd att köpa privat läxhjälp till sina barn.
Sahro Malid, 15, får ändå läxhjälp utanför skoltid, tack vare stiftelsen Läxhjälpen.

När Skolvärlden besöker
henne 
är det tisdag kväll och hon sitter lutad över sina läxor. Bredvid sitter läxhjälparen Maria Mpoyi och frågar, visar och gestikulerar. Plötsligt brister de ut i ett gemensamt skratt.
Sahro Malid kom till Sverige från Somalia för två år sedan. Då kunde hon varken läsa eller skriva. I dag är hon på väg att få godkänt i alla ämnen.
– Det som är svårast för mig är engelskan. Jag kanske inte klarar den.

Roligast är bild, säger Sahro och berättar att hon inte får någon läxhjälp av sina föräldrar.
– I bland hjälper min moster mig.
Två kvällar i veckan kämpar hon ihop med Maria Mpoyi, som utbildat sig till datapedagog på Stockholms universitet.

Några bord längre bort i Hjulstaskolans matsal sitter Mohamed Ali Abdi, som även han kom till Sverige från Somalia för två år sedan.
Hans mamma är död och pappan bor kvar i Somalia. Därför bor han med sin farbror.
När han kom till Hjulsta kunde han läsa och skriva lite grann. Nu satsar han på att komma in på elprogrammet på gymnasiet i Jakobsberg.
I dag är det hårdkörning inför ett religionsprov.
– Men, islams grundpelare kan du väl. Du är ju muslim, frågar läxhjälparen Andreas Branje Notter.
Sahro skrattar lite, säger att det inte är så lätt och halkar in på judendomen.

Stiftelsen läxhjälpens verksamthet finansieras med stöd från privatpersoner, företag och organisationer. Läxhjälparna får ersättning för sitt arbete, medan hjälpen alltid är gratis för eleverna. Idén är att hjälpa dem som har det allra svårast.
Läxhjälpen finns i dag på ett dussintal skolor i Stockholmsområdet, några i Göteborg och är på väg att starta i Malmö.
Aras Amin är ansvarig för läxhjälparna på Hjulstaskolan, en skola han själv gick i för några år sedan.
– Tänk om den här hjälpen funnits då. Det hade jag verkligen behövt, säger Aras Amin som trots allt klarade sig ganska bra i skolan och i dag studerar till ingenjör på KTH.

En som också vill gå vidare till högre studier är Mira Attinsöz. Vid Skolvärldens besök läser hon Stig Dagermans klassiska ”Att döda ett barn” och svarar på frågor.
– Läxhjälpen här är fantastiskt bra. Jag har fått en massa extraundervisning i skolan, men inget är lika bra som det här, säger Mira Attinsöz.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Föräldrarna: Skolan brister i stöd till barn med NPF

Elevhälsa

8 av 10 föräldrar till barn med NPF svarar i en ny undersökning att barnen inte får det stöd de behöver i skolan.
– Våra medlemmar larmar om att det går åt fel håll, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Annons
Annons

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

Rapport

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat. Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons

Två timmar mentorskap i veckan för nya lärare

Ny i yrket

Alla nya lärare i Mjölby kommun erbjuds ett gediget introduktionsprogram med två timmars avsatt tid för mentorskap varje vecka.

”Elever måste ta ansvar för studieron”

Ordning & reda

Skriv in i läroplanerna att elever ska visa respekt för sina lärare. Det förslår Skolkommissionen.
– Elever har ett ansvar att uppträda respektfullt mot lärare och för att anstränga sig för att skapa en god skolmiljö, säger Skolkommissionens yngsta ledamot Erik Blom.

Annons
Annons

Stora skillnader i lärarbrist mellan länen

Ojämlikt

Lärarbristen är fortsatt hög. Men de regionala skillnaderna är stora.
– Huvudmännen gör väldigt olika insatser, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Annons

Kommuner kritiseras: För dåliga på att locka lärare

Rapport

Kommunerna behöver bli bättre på att locka till sig behöriga och erfarna lärare på skolor med stora behov. Det visar en ny rapport av Skolinspektionen.

Miljardsatsning ska göra skolan mer jämlik

Utsatta skolor

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor.
– Detta är någonting vi verkligen behöver, säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Så stöttar du särskilt begåvade elever

Webb-tv

Särskilt begåvade elever har hög inlärningsförmåga och mår bra av utmaningar men det är inte ovanligt att de har svårt att klara skolan, för att de vill passa in eller för att de tappat lusten att lära.
– Sverige är ett u-land när det gäller att stötta de här eleverna, säger läraren och specialpedagogen Mona Liljedahl.

”Valfriheten ger lärarna makt”

Debatt

”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommentera

Kritik mot programmering på matten

Digitalisering

Programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte, befarar Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö.
– Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre, menar hon.

Formativ bedömning positivt för elever – men svårt för lärare

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien.

 

Nationella prov

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Debatt

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. 

Kommentera

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Nationella prov

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

”Detta grundar sig i ett systemfel”

Nationella prov

Debatten om att de nationella proven inte håller internationell standard har fått stort medhåll bland många av landets lärare.
Svante Tideman, vice ordförande för LR, kräver en förändring.
– Uppenbarligen är det inte är tillräckligt bra. Det här håller inte, säger han.

Mer än var tionde skola bryter mot NP-reglerna

Fusk

De allra flesta skolor hanterar de nationella proven på rätt sätt, visar Skolinspektionens oanmälda granskning.
Men på 15 procent av skolorna förekommer brister i hanteringen.

Kravet: Satsa en miljard på NPF-lyft

Satsa på en nationell utbildning för lärare och annan skolpersonal om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden kräver, tillsammans med en rad andra organisationer, att regeringen avsätter en NPF-miljard i höstens budget.

Regeringen föreslår obligatorisk prao

SYV

Regeringen vill återinföra obligatorisk prao i årskurs 8 och 9.
– Det kan bli bra men det gäller att se till att det blir en kvalitativ prao, säger vägledaren Lena Hartvigsson.

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Särskilt stöd

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

”Omöjligt att smörja lärare”

Mutor

Diskussionen om mutor går i skolavslutningstider medan elever delar ut glasskålar och delikatesskorgar till sina lärare.
– Det behöver inte vara olagligt för att vara olämpligt, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Hur kan vi vända på utvecklingen för lärarprofessionen?

Blogg

Menar man allvar med professionerna i skolan måste man våga släppa taget och ge dem reellt inflytande över kvaliteten i sin yrkesutövning, över vad som krävs för att bli lärare, lärarutbildningarna och fortbildningsstrukturer. Det skriver Per Kornhall i sin blogg.

M-förslaget: Filialer till populära skolor

Politik

Satsa på filialer till eftertraktade skolor i socioekonomiskt missgynnade förorter, för att locka elever från hela staden. Det föreslår Moderaterna i Stockholm.

­

Utredaren: Inför legitimation för yrkeslärare

Behörighet

Lärare i yrkesämnen ska omfattas av legitimationskravet. Det föreslår regeringens utredare Björn Åstrand.
Modersmålslärare ska däremot även fortsättningsvis vara undantagna kravet.

Avslutning i kyrkan ämne för forskning

Forskning

Varje år dyker den upp som en objuden gäst: debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Nu vill forskaren Viktor Aldrin ersätta åsikterna i ämnet med fakta – om åsikterna.

Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

Nyanlända

Mer lovskola, nationellt bedömningsstöd och inga fler F. Det är några av förslagen i utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
– Positivt överlag men det finns risker, säger Josefin Nilsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bra resultat när elever får lära elever

Metod

Läraren Amra Dzindo jobbar aktivt med lärosättet ”Barn lär barn”.
En metod som utgår från att elever i år 6 lär elever i lägre årskurser, och det har visat sig ge goda resultat.
– När eleverna förklarar för varandra förstår de själva bättre, säger hon.

”Ha ett riktigt skönt sommarlov, alla geniala och galna lärare”

Debatt

”Nu träder Sveriges lärare snart in i en välförtjänt viloperiod för att återhämta sig och jag vill önska alla kollegor runt om i landet en lång och glad sommar. Kom tillbaka starka och rustade inför höstterminen till världens viktigaste yrke så vi kan fortsätta att forma framtiden”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Syv

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Snabbspår för nyanlända lärare

Hinder på vägen i snabbspåret

Nyanlända

Genom snabbspåret för nyanlända lärare tar deltagarna ett första steg mot ett jobb som lärare i sitt nya land.
Men återstoden av vägen kan se väldigt olika ut – en del har målet inom räckhåll, för andra är vägen betydligt längre.
På Stockholms univer­sitet gör man det man kan för att lotsa de nyanlända lärarna hela vägen mot målet.

Språket placerar deltagarna i ”tomrummet”

Nyanlända

Många är nöjda med snabbspåret, säger Gunilla Oredsson Blomberg, samordnare för snabbspåret vid Stockholms universitet.
– Men syftet med satsningen är att få fler legitimerade lärare. Om bara några få når hela vägen fram kan man inte säga att satsningen varit lyckad.
Nu försöker man fylla ”tomrummet” som uppstått efter kursen.

Prisregn över Skolvärlden

Inom loppet av två veckor har Skolvärlden fått ta emot två prestigefyllda priser för sitt innehåll.
– Det är jättekul att våra artiklar och vårt arbete uppskattas. Det gör att vår ambition att skapa ännu bättre innehåll för svenska lärare och syvare fortsätter att växa, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Minimalt intresse för betyg i fjärde klass

Betyg

Endast tolv skolor har anmält intresse till att testa betyg i fyran. Betygsforskaren Alli Klapp är inte förvånad.
– Det behövs snarare fler utbildade lärare och fler specialpedagoger, inte mer betyg, säger hon.

Han tar över SPSM

Särskilt stöd

Fredrik Malmberg presenteras idag som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Ungefär hälften av landets skolor är otillräckliga när det kommer till särskilt stöd, säger han.

Lärarna vädjar om böcker på Facebook

Läromedel

Pengarna till läromedel räckte inte på skolan. Då gick lärarna ut på Facebook och vädjade bland kollegor att skänka böcker till dem.
– Vi har fått många reaktioner. Väldigt många känner igen sig, säger läraren Marie Persson.

Skolan med 25 elever och 25 olika lösningar

Särskilt stöd

På Pusselbitens skola har man lyckats skräddarsy verksamheten efter varje elevs behov.
– Vi kan tänka lite utanför boxen, säger Navid Ghannad, skolans ordförande.

UKÄ: Därför hoppar fler av utbildningen

Lärarutbildningen

Sverige behöver fler lärare. Men med fler platser på lärarutbildningen följer lägre betygsnivå på de antagna, och fler avhopp, enligt UKÄ:s nya årsrapport.

Här blir lärarna starkare med gemensam fortbildning

Ämnesfortbildning

För sällan eller kanske inte alls. En majoritet av lärarna får för lite ämnesfortbildning. I nordvästra Skåne går några kommuner mot strömmen – och arrangerar gemensamma studiedagar. 

”Ge lärare samma villkor att sätta rättvisa betyg”

"Snällbetyg"

Relationen mellan NP-resultat och betyg fortsätter väcka debatt. Gymnasieläraren Anna-Catherine Ernehall menar att innan man kan diskutera rättvisa och likvärdiga betyg måste man se till att lärare ges likvärdiga förutsättningar för arbetet med de nationella proven.

Heltidsmentorer frigör lärare: Fått nytändning

Arbetsmiljö

På Enskede gårds gymnasium i Stockholm får lärarna vara lärare, tack vare införandet av separata mentorer.
– Jag hinner ägna mig åt mina ämnen och mina elevers kunskapsutveckling, säger läraren Anna Graan.

Ha koll på lagen – och slipp oron för att bli anmäld

Våga vara lärare

Med bättre koll på juridiken slipper lärare onödig oro. Maria Refors Legge utbildar studenter på lärarutbildningen och tycker att alla lärare borde kunna lagen bättre – för sin egen skull.

”De som kommer hit sent har det tuffast”

Nyanlända elever

Resultatgapet mellan inrikes och utrikes födda elever har ökat drastiskt sedan 2008. En orsak är att de invandrade eleverna är äldre.
– Jag tror att vi måste våga prioritera och fundera på om vi använder tiden på bästa sätt, säger Ebba Östlin som utreder åtgärder för elever som kommit sent till Sverige.

Striden om de religiösa friskolorna

Religiösa friskolor

I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Drygt 70 av dem är religiösa. Det är om dem skoldebatten nu är som hetast.

”Svenska modellen är ovanlig i Europa”

Religiösa skolor

I bland annat Finland och Tyskland väljer föräldrarna religionsämne till sina barn utifrån sin egen religionstillhörighet.
– Det finns en gemensam läroplan som gäller för alla. Men den färgas av respektive bekännelse, säger universitetslektor Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås.

Lärares löneutveckling över snittet för 2017

Lärarlöner

Lärarnas löneutveckling de senaste tre månaderna ligger högre än snittökningen i landet.
– Den statliga insatsen är bra, men det krävs mer av de som i dagsläget är huvudmän, säger LR:s Åsa Fahlén.

Fyra krav som gör lärmiljön bättre

Lärmiljöer

Den typiska skolbyggnaden motarbetar skolans målsättningar, enligt arkitekten Anna Törnquist, som jobbat med lärmiljöer sedan 70-talet.

Fler nyanlända byter skola för att lära sig bättre svenska

Nyanlända

Byt skola och lär dig svenska bättre och fortare.
Så resonerar flera nyanlända elever i Blekinge som väljer skola utifrån var de tror att de har bäst chans att lära sig språket.

Så hjälper du elever med talrädsla

Talrädsla

Ta det i små, små steg under trygga förhållanden, ge eleverna konkreta verktyg och träna lyssnarna. Det är några saker du kan göra för att hjälpa talrädda elever, säger läraren Daniel Sundin. 
En sak ska du absolut inte göra: Låta eleven slippa undan.

Bästa läraren: Man kan inte tävla i lärarskap

Lärarpris

Mellanstadieläraren Joakim Björkman började lärarutbildningen som fyrtioåring – nu är han bäst i Sverige, eller kanske hela världen. I alla fall om Skolvärlden får tro 4A som nominerade honom till Lilla Aktuellts pris ”Min lärare” 2017. 

Så ska elever lära sig att granska källor

Källkritik

Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.
Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.                      

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons