Annons
Foto: Rebecca Elfast

Lagom många aktiviteter är bäst

Publicerad 5 december 2012

 Handboll, piano, dans, schack, friidrott, fotboll… Hur många aktiviteter kan barn och ungdomar ha – och hur mycket utrymme blir över till skolarbetet?
– Det är inte helt lätt att föra ett resonemang om varför skolan är viktig med elever i tidiga tonåren som har matcher och träningar 4-6 gånger i veckan, konstaterar läraren Mikael Bruér.

”Jag hann inte med uppgiften, vi hade träning i går.” ”Jag har inte kunnat plugga, vi var på cup i helgen.”

Det är förklaringar som Mikael Bruér från Växjö fått höra fler än en gång under sina tio år som lärare på olika högstadie- och gymnasieskolor i Småland.

– Ungdomslag får ofta de sämsta träningstiderna och jag har haft 13-åriga elever som börjar sin träning halv tio på kvällen. Tonåringar är trötta i sig och det är klart att det påverkar om de dessutom har träning till klockan elva på kvällen. En del skulle behöva lägga den kvällstiden på att vila eller plugga kemi, säger han.

Enligt Mikaels erfarenheter är det lagidrotten som stjäl mest tid från skolarbetet.

– Inom ishockeyn, och även i fotbollen, kan det vara elitsatsningar redan i högstadiet. Men det skiljer väldigt mycket från förening till förening hur man ser på skolan och skoluppgifter. Jag jobbade ett tag i Ljungby, som är en liten ort med ett ishockeylag i allsvenskan. Den föreningen hade som policy att skolan kom i första hand, sedan ishockeyn. Det fanns ett samarbete och en kommunikation och ledare som aktivt tog ställning för att skolan skulle vara prioriterad.

Mikael Bruér efterlyser en samsyn mellan skola och föreningsliv. Så enkla saker som att en ledare påminner ungdomarna om att packa med läxböckerna till helgens hockeycup kan göra skillnad, menar han.

– Många lärare är beredda att vara tillmötesgående och det underlättar om det finns ett samarbete. Det finns ju en verklighet utanför ishallen och fotbollsplanen likaväl som utanför klassrummet.

Mikael Bruér har själv ett stort idrottsintresse. Under utvecklingssamtal använder han ibland liknelser från sportens värld, vilket brukar gå hem.

– Du kanske måste öva på en frispark tusen gånger för att få den att sitta. Hos både elever och föräldrar finns ibland en föreställning om att det går att träna sig till framgång inom idrotten, men för skolan krävs det begåvning. Men det handlar om övning där med.

En annan lärare som Skolvärlden har talat med har undervisat på olika skolor i Skåne i 30 år. Nu arbetar hon på en högstadieskola med idrottsprofil.

– Jag tycker att det är ett problem som har accelererat, detta med att skolan inte är så viktig. Många verkar tänka att musiken eller idrotten kan ge en karriär snarare än att skolan kan leda till en, säger hon.

Om dygnet har nog många timmar för träningar och studier är en fråga som kommer upp till diskussion med både elever och föräldrar.

– Det har hänt att jag har sagt att ”Pelle, du ligger på gränsen till att klara målen. Hinner du med skolan när du tränar både handboll och fotboll?”. Föräldrarna brukar tycka att det är klart att barnen måste klara skolan också, men sedan händer det inte så mycket, säger läraren, som vill vara anonym.

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, är en av Sveriges främsta barn- och ungdomsforskare.

– Unga människor i dag är väldigt aktiva. Över 80 procent av alla ungdomar har idrottat och 30-40 procent av dem har varit med i minst tre föreningar. Att träna i dag är att träna mycket och börja tidigt, redan vid 5-7-års ålder, säger han.

Trondman har i en studie bland gymnasieungdomar i Malmö tittat på varför skolprestationer stiger eller faller. Vad har de som gör bättre ifrån sig i gymnasiet än i högstadiet ändrat på? Ungdomarna har själva fått skriva ner förklaringar.

– Det som är intressant är de som säger att det går bättre för att de slutat med idrotten är ungefär lika många som de som säger att det går bättre för att de idrottar. Flera skriver ”jag tränade så mycket förut, men nu har jag lagt av och satsar på skolan i stället och det går mycket bättre”. Andra skriver ”jag skulle aldrig orka med att plugga så mycket om jag inte haft idrotten”. Det här skulle vi behöva veta mer om.

I forskningsstudien i Malmö har Mats Trondman stött på unga, främst killar, som struntat helt i skolan och lagt allt krut på att bli bra – bäst! – i fotboll.

De har vuxit upp i Rosengård eller Holma och berättar att de varit övertygade om att de skulle bli bra i fotboll. Sedan har de råkat ut för skador och det blev inte som de hade tänkt, och så har de tagit tag i skolan. Det är en fara i att sätta så stor tilltro till idrottskarriären att man tror att man inte behöver skolan. Men man kan ibland se en del killar, och även tjejer, som får sådan status av vara duktiga i idrott att det räcker för dem.

 

INAKTIVA MÅR SÄMST

Professor Mats Trondman har i sin forskning tittat på ungdomars stressnivåer, om de sover bra och hur många fritidsaktiviteter de har.

 – Vi har en grupp som upplever att de har balans och för dem är aktiviteter 4–5 gånger i veckan en tillgång. En annan grupp upplever att de har för mycket att göra och känner en viss stress över detta. Men de som är mest stressade och mår mest dåligt är de som inte
är med någonstans. Det är värre att inte vara med någonstans än
att vara med för mycket.

 – Min bedömning som helhet är att i de allra flesta fall är en aktiv fritid en tillgång mer än ett problem, säger Trondman.

SÅ MÅNGA IDROTTAR:

SCB gör varje år undersökningen ”Barns levnadsförhållanden”
bland barn och ungdomar mellan 10–18 år.

 I studien 2010/2011 uppgav 64 procent av de tillfrågade att
de idrottar minst en dag i veckan. Det är en ökning med fem procentenheter från 2008/2009.

 Över 90 procent av barnen och ungdomarna uppger att de är helt lediga minst en dag i veckan.

 2010/2011 lade 44 procent av de medverkande minst tre timmar i veckan på att göra läxor, en siffra som varit i det närmaste konstant sedan 2008.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons