Annons
Foto: Rebecca Elfast

Lagom många aktiviteter är bäst

Publicerad 5 december 2012

 Handboll, piano, dans, schack, friidrott, fotboll… Hur många aktiviteter kan barn och ungdomar ha – och hur mycket utrymme blir över till skolarbetet?
– Det är inte helt lätt att föra ett resonemang om varför skolan är viktig med elever i tidiga tonåren som har matcher och träningar 4-6 gånger i veckan, konstaterar läraren Mikael Bruér.

”Jag hann inte med uppgiften, vi hade träning i går.” ”Jag har inte kunnat plugga, vi var på cup i helgen.”

Det är förklaringar som Mikael Bruér från Växjö fått höra fler än en gång under sina tio år som lärare på olika högstadie- och gymnasieskolor i Småland.

– Ungdomslag får ofta de sämsta träningstiderna och jag har haft 13-åriga elever som börjar sin träning halv tio på kvällen. Tonåringar är trötta i sig och det är klart att det påverkar om de dessutom har träning till klockan elva på kvällen. En del skulle behöva lägga den kvällstiden på att vila eller plugga kemi, säger han.

Enligt Mikaels erfarenheter är det lagidrotten som stjäl mest tid från skolarbetet.

– Inom ishockeyn, och även i fotbollen, kan det vara elitsatsningar redan i högstadiet. Men det skiljer väldigt mycket från förening till förening hur man ser på skolan och skoluppgifter. Jag jobbade ett tag i Ljungby, som är en liten ort med ett ishockeylag i allsvenskan. Den föreningen hade som policy att skolan kom i första hand, sedan ishockeyn. Det fanns ett samarbete och en kommunikation och ledare som aktivt tog ställning för att skolan skulle vara prioriterad.

Mikael Bruér efterlyser en samsyn mellan skola och föreningsliv. Så enkla saker som att en ledare påminner ungdomarna om att packa med läxböckerna till helgens hockeycup kan göra skillnad, menar han.

– Många lärare är beredda att vara tillmötesgående och det underlättar om det finns ett samarbete. Det finns ju en verklighet utanför ishallen och fotbollsplanen likaväl som utanför klassrummet.

Mikael Bruér har själv ett stort idrottsintresse. Under utvecklingssamtal använder han ibland liknelser från sportens värld, vilket brukar gå hem.

– Du kanske måste öva på en frispark tusen gånger för att få den att sitta. Hos både elever och föräldrar finns ibland en föreställning om att det går att träna sig till framgång inom idrotten, men för skolan krävs det begåvning. Men det handlar om övning där med.

En annan lärare som Skolvärlden har talat med har undervisat på olika skolor i Skåne i 30 år. Nu arbetar hon på en högstadieskola med idrottsprofil.

– Jag tycker att det är ett problem som har accelererat, detta med att skolan inte är så viktig. Många verkar tänka att musiken eller idrotten kan ge en karriär snarare än att skolan kan leda till en, säger hon.

Om dygnet har nog många timmar för träningar och studier är en fråga som kommer upp till diskussion med både elever och föräldrar.

– Det har hänt att jag har sagt att ”Pelle, du ligger på gränsen till att klara målen. Hinner du med skolan när du tränar både handboll och fotboll?”. Föräldrarna brukar tycka att det är klart att barnen måste klara skolan också, men sedan händer det inte så mycket, säger läraren, som vill vara anonym.

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, är en av Sveriges främsta barn- och ungdomsforskare.

– Unga människor i dag är väldigt aktiva. Över 80 procent av alla ungdomar har idrottat och 30-40 procent av dem har varit med i minst tre föreningar. Att träna i dag är att träna mycket och börja tidigt, redan vid 5-7-års ålder, säger han.

Trondman har i en studie bland gymnasieungdomar i Malmö tittat på varför skolprestationer stiger eller faller. Vad har de som gör bättre ifrån sig i gymnasiet än i högstadiet ändrat på? Ungdomarna har själva fått skriva ner förklaringar.

– Det som är intressant är de som säger att det går bättre för att de slutat med idrotten är ungefär lika många som de som säger att det går bättre för att de idrottar. Flera skriver ”jag tränade så mycket förut, men nu har jag lagt av och satsar på skolan i stället och det går mycket bättre”. Andra skriver ”jag skulle aldrig orka med att plugga så mycket om jag inte haft idrotten”. Det här skulle vi behöva veta mer om.

I forskningsstudien i Malmö har Mats Trondman stött på unga, främst killar, som struntat helt i skolan och lagt allt krut på att bli bra – bäst! – i fotboll.

De har vuxit upp i Rosengård eller Holma och berättar att de varit övertygade om att de skulle bli bra i fotboll. Sedan har de råkat ut för skador och det blev inte som de hade tänkt, och så har de tagit tag i skolan. Det är en fara i att sätta så stor tilltro till idrottskarriären att man tror att man inte behöver skolan. Men man kan ibland se en del killar, och även tjejer, som får sådan status av vara duktiga i idrott att det räcker för dem.

 

INAKTIVA MÅR SÄMST

Professor Mats Trondman har i sin forskning tittat på ungdomars stressnivåer, om de sover bra och hur många fritidsaktiviteter de har.

 – Vi har en grupp som upplever att de har balans och för dem är aktiviteter 4–5 gånger i veckan en tillgång. En annan grupp upplever att de har för mycket att göra och känner en viss stress över detta. Men de som är mest stressade och mår mest dåligt är de som inte
är med någonstans. Det är värre att inte vara med någonstans än
att vara med för mycket.

 – Min bedömning som helhet är att i de allra flesta fall är en aktiv fritid en tillgång mer än ett problem, säger Trondman.

SÅ MÅNGA IDROTTAR:

SCB gör varje år undersökningen ”Barns levnadsförhållanden”
bland barn och ungdomar mellan 10–18 år.

 I studien 2010/2011 uppgav 64 procent av de tillfrågade att
de idrottar minst en dag i veckan. Det är en ökning med fem procentenheter från 2008/2009.

 Över 90 procent av barnen och ungdomarna uppger att de är helt lediga minst en dag i veckan.

 2010/2011 lade 44 procent av de medverkande minst tre timmar i veckan på att göra läxor, en siffra som varit i det närmaste konstant sedan 2008.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons