Annons

Lämplighetsprov ska sålla bort olämpliga

Publicerad 22 januari 2015

Fakta

Bakgrund

Lämplighetsprov fanns tidigare till lärarutbildningen men togs bort 1977 då all lärarutbildning förenades i högskolesystemet. Under 2012 utredde Sigbritt Franke, tidigare universitetskansler, på uppdrag av regeringen lämplighetsprov för de som söker lärarutbildningen. Hon kom fram till att man skulle införa lämplighetsprov som en försöksverksamhet. Franke kom i sin utredning fram till att det finns ett par aspekter kring lärarlämplighet som återkommer och som skolorna kan mäta genom att de sökande ska:

Skriftligen beskriva sig själv och motivera varför han eller hon vill bli lärare.
Muntligen ska framföra en berättelse och beskriva en uppgift kring ett problem som har koppling till skolan
Intervjuas av lektor på lärarutbildningen samt vfu-handlare.

Universitets- och högskolerådet samt utbildningsdepartementet har gett två lärosäten i uppdrag att starta försök med lämplighetsprov: Linneuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. De menar att detta kan höja statusen och attraktiviteten på yrket.

Relaterat

Linneuniversitetet prövar lämplighetsprov för de som vill studera till lärare eller förskollärare. Testerna ska pröva kommunikativ förmåga, personlig hållning/lyhördhet samt synen på sig själv och lärarrollen.
– Avsikten är att sålla bort de som inte är lämpliga, säger Per Gerrevall, professor vid Linneuniversitetet. 

Per Gerrevall ska tillsammans med en projektgrupp ta fram ett förslag på hur lämplighetsprov vid lärar- och förskollärarutbildningen vid Linnéuniversitetet kan se ut. Målet är att proven ska bedöma lämplighet för dem som ska antas till lärar- och förskollärarutbildningen. Proven införs på försök hösten 2015, på uppdrag av Universitets- och högskolerådet samt utbildningsdepartementet.

– Vi ska förutsättningslöst pröva om lämplighetsprov kan vara rimliga att införa, säger Per Gerrevall.

Målsättningen med försöksverksamheten är att undersöka om det går att utveckla instrument som på ett bra sätt kan pröva studenters lämplighet som en form av behörighet till utbildningen. På sikt kan proven också användas som urvalsinstrument, där det är många sökande per utbildningsplats.

– Ett annat mål är att få stopp på de stora avhopp som nu sker tidigt i utbildningen genom att också de som inte passar för yrket antas. Både polis och läkarutbildningarna har liknande prov och vi vill utreda om det går att införa dem även för lärare.

Det första som händer är att de som ska söka till något av programmen gör ett webbaserat prov. I det ska det finnas frågor kring det framtida yrket, lärarrollen och personliga egenskaper som kan ha betydelse för yrket. Redan där kan alltså en första gallring ske.

– Vi vill att de som söker ska få en känsla för vad som väntar och tänka efter om den här utbildningen är rätt. Om de tvekar, ja, då kanske det inte är lämpligt att söka programmet, konstaterar Per Gerrevall.

Till hösten görs testerna på studenter som redan är antagna till utbildningarna. De kommer då att få genomgå flera prov. Ett handlar om att undersöka kommunikativa förmågor. Studenterna kan få en eller flera artiklar som rör ett pedagogiskt innehåll att läsa. De ska sedan sammanfatta budskapet i artiklarna och ge sin egen syn på innehållet. Redovisning kan ske både skriftligt och muntligt.

– På så vis kan vi få en uppfattning kring hur studenterna hanterar språket i skrift och kommunicerar med andra. Vi ser att en del studenter har svårigheter med detta. Men exakt vilken ordningsföljd eller hur innehållet i lämplighetstesterna ska se ut har vi inte slagit fast ännu. Vi diskuterar det just nu, säger Per Gerrevall.

En annan del av prövningen går ut på att undersöka social lyhördhet och mänsklig kommunikation med andra.

– Vi har studenter som blir underkända för att de inte intar en ledarroll, är alltför passiva och initiativlösa. Visst ska de också lära sig detta under utbildningen, men forskning visar att utbildningen i vissa fall inte kan utveckla detta. Och det är just de individerna vi vill försöka hitta med lämplighetsprovet, menar Per Gerrevall.

En tredje del av proven går ut på att undersöka, via intervjuer, vilken syn studenten har på sig själv, vilken insikt man har om sina egna styrkor och eventuella brister samt hur man uppfattar sin framtida yrkesroll som lärare.

Lämplighetsproven kan också komma att innehålla en levnadsbeskrivning med en motivering kring varför man har valt lärarutbildningen och vilka erfarenheter man själv har som kan ha betydelse för yrket.

– För att bli en bra lärare måste du besitta en social lyhördhet, kunna föra ett samtal, lyssna på andra och hantera en vanlig mänsklig kommunikation mellan människor. Istället för att bli underkänd längre fram i programmet eller göra ett studieavhopp vill vi se om det går att hitta de här personerna tidigare. Det är ju faktiskt bäst för alla, menar Per Gerrevall.

Exakt hur delarna kring levnadsbeskrivningen blir diskuteras också just nu. Ännu är inte testerna helt fastslagna i sin struktur. Men, huvudmålet med alla tre delar i lämplighetsproven är försöka ringa in de personer som kanske inte är lämpliga.

– Visst kan studenten i ung ålder vara blyg eller ha svårt för vissa saker som de sedan utvecklar under utbildningen. Men det finns också de som inte klarar av de krav som ställs i utbildningen.

Resultatet av de prov som görs till hösen ska utvärderas innan det införs skarpt på ett urval av programmen 2016. De studenter som har kommit in hösten 2015 riskerar med andra ord inte att åka ut innan utbildningen har börjat.

Deras resultat ska endast ligga som grund i försöksverksamheten och utvärderas, slår Per Gerrevall fast. Exakt hur formerna för prövningen 2016 ska se ut vet man inte ännu. Men tanken är att proven ska göras innan en student är antagen.

– Det är även juridiska frågor som behöver utredas inför den prövningen och det är något som Universitets- och högskoleverkets jurist hjälper oss med, säger Per Gerrevall.

Om projektgruppen kommer fram till att lämplighetsprov inte fungerar, är för svårt eller kostsamt finns det fler vägar att gå.

– I några länder använder man sig av förpraktik innan man får söka till utbildningen. Flera personer ska sedan intyga om man verkar vara lämplig för läraryrket eller inte, säger Per Gerrevall.

Även Högskolan i Jönköping utreder lämplighetsprov för lärar- och förskollärarutbildningen. De samarbetar med Linnéuniversitetet i frågan. De både lärosätena har bland annat varit på studiebesök i Finland för att på nära håll studera hur det fungerar med lämplighetsprov där. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta (max 200 tecken) vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn” (Piratförlaget).

Annons
Annons

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Annons
Annons
Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons