Lämplighetsprov ska sålla bort olämpliga

Per Gerrevall ska tillsammans med en projektgrupp ta fram ett förslag på hur lämplighetsprov vid lärar- och förskollärarutbildningen vid Linnéuniversitetet kan se ut. Målet är att proven ska bedöma lämplighet för dem som ska antas till lärar- och förskollärarutbildningen. Proven införs på försök hösten 2015, på uppdrag av Universitets- och högskolerådet samt utbildningsdepartementet.

– Vi ska förutsättningslöst pröva om lämplighetsprov kan vara rimliga att införa, säger Per Gerrevall.

Målsättningen med försöksverksamheten är att undersöka om det går att utveckla instrument som på ett bra sätt kan pröva studenters lämplighet som en form av behörighet till utbildningen. På sikt kan proven också användas som urvalsinstrument, där det är många sökande per utbildningsplats.

– Ett annat mål är att få stopp på de stora avhopp som nu sker tidigt i utbildningen genom att också de som inte passar för yrket antas. Både polis och läkarutbildningarna har liknande prov och vi vill utreda om det går att införa dem även för lärare.

Det första som händer är att de som ska söka till något av programmen gör ett webbaserat prov. I det ska det finnas frågor kring det framtida yrket, lärarrollen och personliga egenskaper som kan ha betydelse för yrket. Redan där kan alltså en första gallring ske.

– Vi vill att de som söker ska få en känsla för vad som väntar och tänka efter om den här utbildningen är rätt. Om de tvekar, ja, då kanske det inte är lämpligt att söka programmet, konstaterar Per Gerrevall.

Till hösten görs testerna på studenter som redan är antagna till utbildningarna. De kommer då att få genomgå flera prov. Ett handlar om att undersöka kommunikativa förmågor. Studenterna kan få en eller flera artiklar som rör ett pedagogiskt innehåll att läsa. De ska sedan sammanfatta budskapet i artiklarna och ge sin egen syn på innehållet. Redovisning kan ske både skriftligt och muntligt.

– På så vis kan vi få en uppfattning kring hur studenterna hanterar språket i skrift och kommunicerar med andra. Vi ser att en del studenter har svårigheter med detta. Men exakt vilken ordningsföljd eller hur innehållet i lämplighetstesterna ska se ut har vi inte slagit fast ännu. Vi diskuterar det just nu, säger Per Gerrevall.

En annan del av prövningen går ut på att undersöka social lyhördhet och mänsklig kommunikation med andra.

– Vi har studenter som blir underkända för att de inte intar en ledarroll, är alltför passiva och initiativlösa. Visst ska de också lära sig detta under utbildningen, men forskning visar att utbildningen i vissa fall inte kan utveckla detta. Och det är just de individerna vi vill försöka hitta med lämplighetsprovet, menar Per Gerrevall.

En tredje del av proven går ut på att undersöka, via intervjuer, vilken syn studenten har på sig själv, vilken insikt man har om sina egna styrkor och eventuella brister samt hur man uppfattar sin framtida yrkesroll som lärare.

Lämplighetsproven kan också komma att innehålla en levnadsbeskrivning med en motivering kring varför man har valt lärarutbildningen och vilka erfarenheter man själv har som kan ha betydelse för yrket.

– För att bli en bra lärare måste du besitta en social lyhördhet, kunna föra ett samtal, lyssna på andra och hantera en vanlig mänsklig kommunikation mellan människor. Istället för att bli underkänd längre fram i programmet eller göra ett studieavhopp vill vi se om det går att hitta de här personerna tidigare. Det är ju faktiskt bäst för alla, menar Per Gerrevall.

Exakt hur delarna kring levnadsbeskrivningen blir diskuteras också just nu. Ännu är inte testerna helt fastslagna i sin struktur. Men, huvudmålet med alla tre delar i lämplighetsproven är försöka ringa in de personer som kanske inte är lämpliga.

– Visst kan studenten i ung ålder vara blyg eller ha svårt för vissa saker som de sedan utvecklar under utbildningen. Men det finns också de som inte klarar av de krav som ställs i utbildningen.

Resultatet av de prov som görs till hösen ska utvärderas innan det införs skarpt på ett urval av programmen 2016. De studenter som har kommit in hösten 2015 riskerar med andra ord inte att åka ut innan utbildningen har börjat.

Deras resultat ska endast ligga som grund i försöksverksamheten och utvärderas, slår Per Gerrevall fast. Exakt hur formerna för prövningen 2016 ska se ut vet man inte ännu. Men tanken är att proven ska göras innan en student är antagen.

– Det är även juridiska frågor som behöver utredas inför den prövningen och det är något som Universitets- och högskoleverkets jurist hjälper oss med, säger Per Gerrevall.

Om projektgruppen kommer fram till att lämplighetsprov inte fungerar, är för svårt eller kostsamt finns det fler vägar att gå.

– I några länder använder man sig av förpraktik innan man får söka till utbildningen. Flera personer ska sedan intyga om man verkar vara lämplig för läraryrket eller inte, säger Per Gerrevall.

Även Högskolan i Jönköping utreder lämplighetsprov för lärar- och förskollärarutbildningen. De samarbetar med Linnéuniversitetet i frågan. De både lärosätena har bland annat varit på studiebesök i Finland för att på nära håll studera hur det fungerar med lämplighetsprov där.