Lärarberöm minskar skolket
Hur mycket studieberöm har eleverna fått den senaste tiden – den frågan kan vara värd för lärare att fundera på. Just dåliga relationer mellan skolpersonal och elever är en av huvudanledningarna till skolk. Det slår Anne-Sofie Strand fast i sin doktorsavhandling ” Skolk ur elevernas och skolans perspektiv”.
– Jag har alltid intresserat mig för varför en del elever hamnar i korridoren – varför vissa inte går på lektioner och andra mer eller mindre blir utkörda, säger Anne-Sofie Strand, lärare och numera även doktor i socialt arbete.
Anne-Sofie Strand har bland annat intervjuat 90 ungdomar på två olika högstadieskolor i södra Sverige som hade 30 procent eller mer i ogiltig frånvaro i årskurs nio. Hälften började skolka i årskurs åtta och nio, men efter att ha tittat på deras skolhistorik har Anne-Sofie Strand sett varningstecken betydligt tidigare.
– Vissa hade ströfrånvaro redan från årskurs tre. Då var deras anledningar till att vara borta från skolan magont och huvudvärk.
De fyra främsta anledningarna till skolk enligt Anne-Sofie Strands avhandling är brist på meningsfullhet i skolan, mobbing, avsaknat stöd för att vara med i undervisningen och utstötning. Matematiksvårigheter och relationsproblem till läraren har också visat sig vanligt. Anne-Sofie Strand menar att det ofta saknas uppmuntran och förväntningar på eleverna. Det kan en elev som redan är studiemotiverad klara av, men det är inte lika självklart för elever som inte har tillräckligt med stöd hemifrån.
– Mycket handlar om att se och ge uppmuntran, bekräftelse och inte minst ha förväntningar på eleverna. De elever som inte upplevt att de har fått stöd trots att det kunde finnas dokumentation på att de blivit tilldelae stöd har oftast hamnat i en utsatt situation som inte sällan mynnat ut i skolk.
Enligt en studie som har gjorts i Londons förorter har det visat sig att elevernas bakgrund inte spelar någon roll för att de ska vara delaktiga i skolarbetet – åtminstone inte om skolatmosfären är god och förväntningarna är höga från lärarhåll. Anne-Sofie Strand har talat med olika typer av personal på skolorna, som hade kontakt med den skolkande eleven på olika sätt; skolsköterska, kurator och mentor. Av 27 egenskaper som nämndes om eleverna fanns bara fyra positiva. En elev beskrevs som ”lat” och att ”skolan bara inte är hennes grej”.
– Lärare har en tendens att tro att alla elever är lika. Flera av eleverna jag pratade med ville faktiskt finnas i skolsystemet. Några var ledsna för att de inte förstod lärarna och både kände och identifierade sig som avvikare eftersom de inte tog in information och instruktioner på samma sätt som andra elever.
Anne-Sofie Strand vill att fler yrkesgrupper ska ha tillträde till klassrummen för att kunna hjälpa den undervisande skolpersonalen med att läsa av olika signaler mellan elever och lärare. På det viset menar hon att problem i skolklimat lättare kan lyftas och åtgärdas i tid.
– En lärare kan inte vara polis, kurator och mamma på samma gång. Men man måste vara duktig på att ha en relation med eleverna. Jag skulle vilja ha någon yrkeskategori som finns med i klassrummet som är bra på att läsa av klimatet mellan elever och lärare, säger Anne-Sofie Strand.