Students and tutor in class
Arbetsmarknad

Lärarbrist – och läraröverskott

Det utbildas flest lärare inom de ämnen där det är svårast att få jobb. I grundskolan är matematikämnet dubbelt så stort som SO-ämnena tillsammans, trots det utbildas det betydligt fler SO-lärare.
– Lärosätena erbjuder utbildningar utifrån vad de har kompetens och examensrätt för, kopplingen till arbetsmarknaden är ganska liten, säger Mats Tegmark, Högskolan Dalarna.

Samtidigt som det larmas om att ytterst få vill bli lärare i ämnen som kemi och tyska är det högt söktryck i ämnen som svenska och samhällsvetenskap. Det är också i dessa ämnen som det utbildas i särklass flest lärare. Tidigare fanns en nationell översyn av hur många lärare som behövdes i varje ämne och lärarutbildningen dimensionerades efter det. Nu är det upp till varje enskilt lärosäte. 

– Det finns helt klart ett behov av att ta fram statistik över vilka typer av lärare som i dag utbildas vid landets lärosäten. Den enda statistik som finns är den Universitets- och högskolerådet (UHR) tillhandahåller, men det är bara sök- och antagningsstatisk. Man vet inte hur många som faktiskt läser inom varje ämne. Dessutom gör studenterna val inom utbildningarna som inte syns i UHR:s statistik, säger Mats Tegmark, utvecklingsledare för lärarutbildningsområdet Högskolan Dalarna och ordförande i Lärarutbildningskonventet.

En undersökning som utbildningsledarnätverket för landets lärarutbildningar själva genomförde för ett drygt år sedan visar att de sex vanligaste ämnena att läsa inom ramen för lärarutbildningen är Engelska, Historia, Svenska, Idrott, Religion och Samhällskunskap. Dessa ämnen upptar tillsammans cirka 70 procent av platserna på lärarutbildningen. Matematik kommer på sjunde plats. 

Populariteten kan sättas i relation till grundskolans timplaner. Där är svenska det största ämnet, följt av matematik – som har mer än dubbelt så många undervisningstimmar som engelska. Undervisningstiden i matematik är dessutom större än de fyra samhällsorienterade ämnena tillsammans. 

– Den bild vi har, om vi pratar ämneslärare, är att det finns en överetablering på den samhällsorienterande sidan. Hur pass belagd den är kan jag inte svara på, det är svårt att få en tydlig bild över läget, säger Karin Mårdsjö Blume, dekan för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet.
 
Anna Herdy har en gymnasielärarexamen i svenska och historia, men sedan hon tog examen har hon jobbat med annat. 

– Jag sökte alla jobb som fanns, även deltidsvikariat och högstadietjänster, men fick inga napp alls. Det gick upp för mig ganska fort att jag har en ämneskombination som inte alls efterfrågas. Jag sökte även rena svensklärartjänster, berättar hon. 

Flera av hennes klasskamrater från lärarutbildningen jobbar också med andra saker i dag eller hoppar runt mellan kortare lärarvikariat.
 
– Lärosätena erbjuder utbildningar utifrån vad de har kompetens och examensrätt för och där det finns ett intresse. Det finns en ganska liten koppling till hur det faktiskt ser ut på arbetsmarknaden, säger Mats Tegmark. 

På Högskolan Dalarna har man flest sökande till svenska och de samhällsorienterande ämnena.

– Vi förklarar för studenterna att det inte är den bästa arbetsmarknaden om man har en sådan inriktning. Men studenterna söker sig ju till de ämnen som de är intresserade av, säger Mats Tegmark.
 
Anna Herdy letar inte några lärarjobb i dag. 

– Det känns svårare och svårare att gå tillbaka till läraryrket. Det har hänt mycket inom yrket bara sedan jag tog examen.

Hon säger också att det inte känns så lockande att gå tillbaka när man hör alla negativa röster om lärarnas arbetssituation.

– Samtidigt har jag ju en femårig utbildning som det skulle kännas bra att få användning av, säger Anna Herdy.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm