Lärarbrist: Tungt ansvar vilar på arbetsgivarna

Enligt den prognos som Skolverket presenterade strax före jul behöver det utexamineras omkring 188 500 lärare och förskollärare från lärarutbildningarna fram till 2033. Om antalet nya lärarstudenter, och andel som tar examen, håller sig till dagens nivåer beräknas det utexamineras omkring 144 000.

Det innebär en stor brist, dock mindre än vad tidigare prognoser visat på. Skillnaden beror framför allt på att antalet barn och unga, på grund av förändrad migration, inte väntas öka lika mycket som tidigare beräknats.

– Men lärarbristen är fortsatt ett mycket stort problem. Det fattas redan väldigt många behöriga lärare och kommer att fortsätta att göra det under många år framöver. Läraryrket verkar inte vara tillräckligt attraktivt för unga människor, säger undervisningsråd Lee Gleichmann Linnarsson på Skolverket.

Prognosen visar bland annat också:

• Fram till år 2033 behöver skolor och förskolor rekrytera motsvarande 160 000 behöriga lärare och förskollärare (räknat i heltidstjänster). Störst är behoven de närmaste fem åren.
• De största rekryteringsbehoven finns i förskolan och grundskolan – framförallt på högstadiet.
• Det väntas bli stor brist på utbildade och behöriga lärare inom de flesta lärarkategorier. Störst väntas bristen bli på ämneslärare med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9, grundlärare med inriktning mot årskurs 4–6 samt yrkeslärare.
• En viktig förklaring till det stora rekryteringsbehovet är allt större elevkullar och kommande pensionsavgångar. 2018 var cirka 40 procent av lärarna inom förskolan, grundskolan och gymnasiet 50 år eller äldre.

Sedan de nya lärarutbildningarna infördes 2011 har lärarutbildningarna vuxit kraftigt i antal och omfattar i dag en mycket stor del av de studerande på universitet och högskolor. Drygt var fjärde nybörjare på ett yrkesexamensprogram är en lärarstudent.

– Visserligen minskar antalet just nu, men det största problemet är inte det, utan att det är en så stor andel som inte fullföljer utbildningen. När det till exempel gäller de som påbörjar utbildningen till grundlärare är det bara drygt 50 procent som tar examen inom tre år efter att utbildningen är tänkt att vara klar, säger Marie Kahlroth på UKÄ.

– Lärarbristen kan visserligen inte utbildas bort. Men man kan göra mer för att öka genomströmningen.

Enligt Skolverkets prognos kommer inte lärarbristen vara jämt fördelad mellan olika delar av Sverige, framförallt beroende på olika befolkningsutveckling, lärarnas ålder och behörighet.

I förhållande till dagens lärarkår bedöms rekryteringsbehovet som störst i Gotlands, Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län och minst i Västernorrlands, Blekinge och Norrbottens län.

– Lärarförsörjningen är en ödesfråga för Sverige. Samtidigt ska vi komma ihåg att det är många länder som har problem med rekryteringen till läraryrket, säger Lee Gleichmann Linnarsson.

 Vad bör man göra?

– I grunden måste yrket bli mer attraktivt för unga människor. I dag ges det i media ofta en negativ bild av hur det är att arbeta i skolan. Samtidigt visar undersökningar att en mycket stor del av lärarna är nöjda med sitt arbete. Men att bara förändra bilden av läraryrket räcker så klart inte.

– Det behövs en övergripande nationell strategi kring lärarförsörjningen och ett långsiktigt och systematiskt arbete. Det här tar tid att lösa.

Det behöver satsas ännu mer på behörighetsgivande utbildningar och flexibla vägar in i läraryrket.

Lee Gleichmann Linnarsson säger att ett tungt ansvar vilar på arbetsgivarna, offentliga såväl som privata.

– De måste göra mer för att skolan ska uppfattas som en attraktiv arbetsplats. En del i det är att se till att lärarna får en rimligare arbetsbörda, bättre förutsättningar att utföra sitt arbete och ökade möjligheter att fokusera på undervisningsprocessen.

– I dag är det en del lärare som lämnar yrket i förtid för att de anser att arbetsbördan är för tung. Inte minst för att fler ska orka arbeta kvar till pensionen tror jag att man i behöver se över lärarnas arbetsuppgifter och hur skolan och undervisningen är organiserad. Det är dock viktigt att detta sker tillsammans med personalen så att man hittar lösningar som verkligen fungerar i praktiken, säger Lee Gleichmann Linnarsson.

Under senare år har nya vägar in i läraryrket öppnats, till exempel kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för den som redan har en akademisk utbildning och vill arbeta som lärare.

– Det behöver satsas ännu mer på behörighetsgivande utbildningar och flexibla vägar in i läraryrket. Men det är också viktigt att nyexaminerade lärare tas om hand på ett bra sätt när de kommer ut på sitt första lärarjobb. Första året i yrket kan vara knepigt och då kan man behöva extra stöd för att komma bra in i jobbet och vilja stanna kvar.

Enligt skollagen ska huvudmannen se till att nyanställda lärare och förskollärare med behörighetsgivande examen få en introduktionsperiod som ska pågå under minst ett läsår.

– Detta är inget frivilligt åtagande, utan lagkrav. Trots det vet vi att det är långt ifrån alla som har rätt till en introduktionsperiod som också får en sådan, säger Lee Gleichmann Linnarsson.