hjo_kommun_1

Skolledningen och lärarfacken i Hjo är oense om arbetstiden.

| Foto: Hjo kommun.
Arbetsmiljö

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Lärarfacket protesterar, men skolledningen har bestämt sig. Högstadielärarna i Hjo beordras till mer undervisningstid för att få budgeten i balans.
– Situationen är redan ansträngd så vi hade önskat att de väntade innan ännu en förändring sjösattes, säger Katarina Engelmark, lokalombud för Lärarnas Riksförbund.

Skolorna i Hjo står inför nya sparkrav. Barn och utbildning har ett underskott på 2 miljoner kronor och kommunstyrelsen har därmed fått i uppdrag att upprätta en åtgärdsplan för att spara pengar, rapporterar Hjo Tidning.

14 personer med visstidsanställningar har redan fått sluta på grund av besparingarna och idag finns 18 elevassistenter kvar i verksamheten. Utöver personalneddragningar har skolledningen beslutat om sparsamhet med vikarier. Istället ska den befintliga personalen täcka upp för varandra i större utsträckning, vilket har fått lärarfacken på Guldkroksskolan att protestera.

– Vi har ett pågående arbete i kommunen kring Hök 18 där ett av målen är att den ökade arbetsbelastningen ska minska, men att skolledningen nu lägger på mer undervisningstid tycker vi inte stämmer överens med målen. Man pratar om att den ökade arbetstiden ska motsvara en vikarietimme per vecka, men det blir sällan så eftersom det krävs både för-och efterarbete i samband med undervisning, säger Katarina Engelmark, lokalombud för Lärarnas Riksförbund, till Skolvärlden. 

Katarina Engelmark.
Katarina Engelmark. | Foto: Privat

De senaste två åren har grundskolan omorganiserat sig från arbetslag till ämneslag, haft förändringar i resursfördelningen och genomfört besparingar som resulterat i färre vuxna i skolan.

Katarina Engelmark varnar nu för att den extra schemalagda undervisningstiden, som ska börja gälla under höstterminen, dels riskerar att påverka undervisningens kvalitet och dels kan öka stressen och sjukskrivningarna bland lärare.

– Just nu har vi elever som kräver mycket anpassning och ett ökat krav på vuxennärvaro. Så sett till var vi befinner oss kommer det här väldigt olämpligt och olyckligt.

– Vi hade önskat att det först och främst blev ordning i vår nya organisation och att vi fick möjlighet att landa i den förändringen. Vi hade på förslag att vi skulle vänta ett år så att läget hann lugna sig lite, men skolledningen valde att sjösätta detta mot vår vilja, säger Katarina Engelmark.

Att lärare upplever att de har svårt att hinna med alla sina arbetsuppgifter är ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen. I Lärarnas Riksförbunds årliga arbetsmiljöundersökning svarar över hälften av lärarna att tiden inte räcker till.

Av de som undervisar på grundskolan upplever 75 procent att det inte finns tillräckligt med tid för efterarbete, medan 70 procent och 31 procent saknar tid för administration respektive förarbete.

På Guldkroksskolan i Hjo har lärarna 35 timmar reglerad arbetstid och 10 timmar förtroendetid. Skolledningens beslut innebär dock att de snart har fler undervisningstimmar och mindre tid till att för- och efterarbete kring lektioner.​

Katarina Engelmark berättar att facket har ställt en motfråga till skolledningen om vad de planerar att ta bort när de beordrar fler undervisningstimmar. 

– Vi har inte fått något egentligt svar på den ännu. Det enda vi har fått veta är att det har pratats om att vi lärare kanske kan få hjälp med kopieringen.

Utöver det ska skolledningen se över möjligheterna att införa lärarassistenter, vars uppgift blir att avlasta lärarna med bland annat klassföreståndarskapet.

Projektet ska finansieras med statliga pengar, men hur det ska fungera rent praktiskt är ännu oklart. Förhoppningen är dock att det ska komma igång redan under höstterminen berättar Mari Louise Brage, skolchef i kommunen, i Hjo tidning.

Där motiverar hon även arbetsgivarens beslut om att beordra högstadielärarna mer undervisningstid.

– Det är bättre att ha utbildad personal i klassrummen än obehöriga vikarier.
Dessutom är det svårt att få tag på vikarier som kan gå in med kort varsel, säger hon till tidningen.

Sara Svanlund.
Sara Svanlund. | Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

Sara Svanlund, andre vice ordförande för Lärarnas Riksförbund, beskriver det som beklagligt att skolledningen och facket inte har kunnat diskuterat sig fram till en lösning tillsammans.

– Vi vill ha en god arbetsmiljö men det blir svårare att uppnå om man inte kan samverka och hitta gemensamma långsiktiga, acceptabla lösningar. Ska man lägga till något måste man ta bort någonting annat. Annars blir arbetsbelastningen för stor, säger hon till Skolvärlden.

Att skolor tvingas vidta åtgärder på grund av en minskad budget är dock inget unikt problem, påpekar Sara Svanlund.

– Den senaste tiden har vi sett hur många kommuner kämpar med sina budgeter och eftersom skolan är en stor post i budgeten blir det också ett område som riskerar stora justeringar. Samtidigt kan vi inte räkna med högre måluppfyllelse och bättre arbetsmiljö i skolan om vi inte satsar på den.

Vad kan det få för konsekvenser?

– Lägger man fler arbetsuppgifter på lärare blir det som att man förutsätter att de inte redan jobbar 100 procent. Istället pressar man in fler uppgifter som gör att de får ännu mindre tid till för- och efterarbete, utvärdering och bedömning som är förutsättningar för god undervisning.

Hur ska man lösa det här?

– Det vi ser är att kommuners förutsättningar och ambitioner varierar stort över landet. Staten behöver bli tydligare med sin finansiering och tydligt rikta pengar som ska gå till skolorna.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm