Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen
En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens.
Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.
Nyligen vände sig en gymnasielärare till Skatterättsnämnden för att få besked om förmånsbeskattning för sin lunch. Denne gjorde det för att gymnasieskolan överväger att inkludera måltid med eleverna som en del av arbetsvillkoren. Eftersom måltiden ingår som en del av arbetet planerade inte skolan att ta betalt för maten. Men Skatteverket är av en annan åsikt och tycker att måltiden bör beskattas som en arbetsförmån.
Skatterättsnämnden har sedan bedömt ärendet och lärarna ska förmånsbeskattas för måltiden. En anledning som gavs för beslutet var att pedagogiska måltider i för- och grundskolan är skattefria av gammal praxis och Skatteverket ser inte någon anledning att utvidga en sådan praxis till gymnasiet.
Frågan om gymnasielärarna och förmånsbeskattningen är dock inte helt över. Beslutet har överklagats och tre av ledamöterna i Skatterättsnämnden ansåg att det fanns skäl att justera förmånsvärdet för gymnasieläraren med motiveringen att skillnaden mellan högstadie- och gymnasielever är obetydlig och därför borde justeras som om gymnasieläraren varit lärare i grundskolan, det vill säga skattefri.
Men trots att den pedagogiska måltiden i för- och grundskolan anses så pass viktig att den ges skattefri status i skollagen får lärare ändå betala för den på vissa platser. En av dessa platser är Falkenberg i Halland. Till SVT säger förskolläraren Lina Zetterström att: ”Som det ser ut nu betalar vi för att arbeta.”
Utöver att lärarna får betala för den pedagogiska lunchen har kommunen nu höjt priset för måltiden. Kostnaden som de får betala har gått upp med 20 procent. Detta innebär i praktiken att lunchen för förskolelärare gått från 20 till 24 kronor och 30 till 36 kronor för grundskollärare. Hans Hulten är kommun- och huvudskyddsombud i Falkenberg och säger att han inte är för det nya beslutet som börjat gälla sedan början av januari.
– Vi är oeniga i denna och många andra delbesparingar, säger han.
Genom att höja priset för lärare som äter de pedagogiska luncherna beräknar kommunen spara ungefär 500 000 kronor. Anledningen till det höjda priset för lärare är att kommunen inte sett över kostnaderna sedan 2013 och priserna för maten har gått upp sedan dess. Andelen som lärare och kommun betalar är därför procentmässigt en återställning till hur det såg ut 2013.
– Det är en naturlig process att man ser över procenten som lärarna betalar respektive vad kommunen betalar. Kommunen har aldrig betalat hela delen utan det har alltid funnits ett självkostnadspris, säger Gabriella Geertinger (S), vice ordförande i Falkenbergs barn- och utbildningsnämnd.
Förvaltningschefen på barn- och utbildningsförvaltningen, Stigert Pettersson, säger att kommunen behöver få in pengar och att de försökt påverka elevpengen så lite som möjligt.
– Uppdraget som förvaltningen haft är att göra verksamhetsanpassningar och då har vi tittat på många olika delar. En väsentlig del har varit att i så liten utsträckning som möjligt minska elevpengen.
Hans Hulten tror till skillnad från Gabriella Geertinger (S) att prishöjningen kan påverka kvalitén på skolan och dess personal negativt.
– Jag kan förstå resonemanget och argumentet att den allmänna prisnivån gått upp. Men med tanke på hur svårt det är att rekrytera lärare och hur viktigt det är att vi försöker göra arbetsmiljön så attraktiv som möjligt är inte detta en faktor som bidrar positivt. Jag tänker också på undervisningens kvalité. Det kan innebära att lärare väljer bort att äta, samtala, kommunicera och stötta upp på lunchen, säger han.