Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Varje år är det många som hör av sig till Skolverket med frågor om betyg och bedömning, något Skolvärlden tidigare berättat om. En av de vanligaste betygsfrågorna våren 2019 är den kring undantagsbestämmelsen – hur och när kan den tillämpas?

Syftet med undantagsbestämmelsen, tidigare kallad pysparagrafen, är att skapa lika förutsättningar för elever som har en funktionsnedsättning och som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg – då kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen.

Många lärare upplever undantagsbestämmelsen som ganska otydligt och mycket av tolkningen läggs på den enskilda läraren.

Diana Storvik arbetar som specialpedagog på Jensen gymnasium i Göteborg och upplever undantagsbestämmelsen som väldigt svår. En orsak, menar hon, är att den är dåligt formulerad.
 
– Frågorna kring undantagsbestämmelsen återkommer varje år, bestämmelsen är jättesvår. Sedan blir det inte bättre av att Skolverket inte riktigt kan svara på lärarnas frågor kring den. Dessutom står det väldigt luddigt på deras webbplats att det är upp till den enskilda läraren. 
 
Diana Storvik har själv kontaktat Skolverket vid flera tillfällen och frågat om undantagsbestämmelsen. Men det blir sällan några klara svar från myndighetens sida menar hon.
 
– Jag hade önskat att Skolverket kunde vara mer tydlig och sagt: ”detta gäller för den här typen av svårigheter”. Då tror jag att den skulle användas betydligt mer, för i dag används den lite.
 
Hon hade gärna sett att Skolverket gav några konkreta verklighetsbaserade exempel på hur man kan pysa, samt att det fanns experter på myndigheten att vända sig till.
 
– I dag blir lärare bara mer förvirrade om man hör av sig till Skolverket. Därför man får olika svar beroende på vilket handläggare man frågar. Det hade inte varit en sådan stor diskussion om pys om det inte hade varit på grund av otydligheten, säger Diana Storvik och fortsätter:
 
– Sedan har inte de flesta lärare någon utbildning i olika funktionsnedsättningar, det ingår inte i grundutbildningen för lärare. Det är inte helt enkelt, jag som specialpedagog tycker också att det är svårt.
 
Utifrån hennes perspektiv som specialpedagog så tycker hon att det är viktigt att fortsätta påminna om undantagsbestämmelsen till andra lärare. Samtidigt varnar hon för att det finns ett missförstånd med hur mycket man kan ”pysa”.
 
– Jag tror att man som lärare luras lite kring att man kan använda den mycket, men egentligen är det ganska begränsat. Ett tips är att man jobbar med det hela tiden vid betygssättningen så att det inte blir panikartat i slutet av terminen. Låt eleverna som inte klarat uppgifter komplettera allt eftersom, och det tror jag de flesta lärare gör.

Läs mer – Skolverkets undervisningsråd Hannes Theander svarar på kritiken. 
Och läs mer om pysparagrafen på Skolvärlden här.