Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Bristen på lärare i matematik, naturkunskap och teknik är väl omskriven och omdebatterad. Bristen på lärare i hem- och konsumentkunskap (HK) är mindre känd, trots att den är väldigt stor.

– Det var några år sedan man gjorde en ordentlig undersökning. Men generellt sett är det väl ungefär 60 procent av lärarna som är behöriga i 7-9. Bland 4-6 är det färre, kanske 20 procent, säger Karin Höijer, universitetslektor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad.

Hon tror att en av anledningarna till den stora bristen på HK-lärare är ett stort antal pensionsavgångar, något som fortsätter att prägla yrkeskåren framåt. Men också att lärarutbildningens upplägg med fasta ämneskombinationer, alltså att du som student inte själv kan välja fritt vilka ämnen du vill kombinera, kan spela en roll.

Att bristen på HK-lärare inte får lika mycket utrymme som vissa andra lärarkategorier i medier och politisk debatt kan ha flera orsaker menar Karin Höijer.

– Det finns de som menar att det inte är ett riktigt pluggämne och därmed inte lika viktigt. Ibland kan man till och med höra de som säger ”varför ska man få betyg i det där ämnet?” De praktisk-estetiska ämnena har alltid haft en lägre status, men det måste fortfarande finnas behöriga lärare. Vem ska annars sätta betyg?

De HK-studenter som nu tar examen och ger sig ut på skolorna går en ljus arbetsmarknad till mötes. Bristen har pressat upp ingångslönerna till 35-40 000 kronor i månaden, enligt Karin Höijer.

– Man har väldigt goda möjligheter att hitta en bra anställning. Ute i landet är det enorm brist, det finns hela kommuner som inte har en enda behörig HK-lärare, säger hon.

Till skillnad från äldre tiders hemkunskap handlar ämnet inte i första hand om att lära sig laga mat. En förändring som Karin Höijer menar att folk i allmänhet och andra ämneslärare inte alltid har uppfattat.

– Det är tvärvetenskapligt och innefattar mycket mer än att stå i köket. Man lär sig laga mat, men maten är främst ett redskap att lära sig om hälsa, miljö och ekonomi. Vi använder maten som läromedel för att komma in på annat. Matematik, franska, vad du vill, vi kan samarbeta med i princip alla andra ämnen. Ämnena blir ofta mer konkreta hos oss, och det är så tacksamt. Man ser liksom hur polletten trillar ner, säger hon.

Hem- och konsumentkunskap är det minsta ämnet i grundskolans timplan, med 118 timmar fördelat över årskurs fyra till nio. 

– Det är en väldigt ambitiös kursplan och mycket som ska petas in under de här timmarna. Det krävs verkligen att man har en utbildning för att kunna göra de didaktiska och pedagogiska avvägningar som krävs, säger Karin Höijer.