Lärare ansvarar för moderaternas skolpolitik
Som ny utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna vill Camilla Waltersson Grönvall vända elevernas kunskapsresultat och förbättra lärarnas arbetssituation. Och hon menar att staten behöver ta ett starkare statligt grepp om delar av skolan. Drivkraften för att förbättra skolan kommer från de egna erfarenheterna av att vara lärare och rektor.
Bor i Lilla Edet och Stockholm
45 år
Började vikariera som lärare direkt efter gymnasiet. Gick ut lärarhögskolan 1998, lärare i svenska och engelska för 4-9. Har även varit vikarierande rektor.
Riksdagsledamot sedan 2010, har suttit i utbildningsutskottet hela tiden.
Aktuell som: ny utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.
Engagerade sig som femtonåring i moderata ungdomsförbundet: ”Att betygen i högstadiet (de relativa, reds. anm.) inte visade de kunskaper man hade väckte en ilska och energi som startade det politiska engagemanget”.
Camilla Waltersson Grönvall är Moderaternas nya utbildningspolitiska talesperson. Själv lärare har hon stor erfarenhet av de frågor hon nu får ansvar för. I utbildningsutskottet har hon suttit sedan 2010.
– Det är spännande att få ha den här rollen. Jag känner mig hedrad över att jag fick frågan, kommenterar Camilla Waltersson Grönvall utnämningen.
Hon ser sin bakgrund inom skolan som en stor tillgång i uppdraget som politiker. Viljan att förbättra skolan, både inifrån och utifrån, är en drivkraft. Hon lyfter också det faktum att hon har egen erfarenhet av lärarnas villkor, som frustrationen över att inte hinna med sitt jobb och känslan av att ha gått en lång utbildning utan att ha högre lön.
I rollen som skolpolitisk talesperson kommer hon ha två huvudfokus.
– Dels hur vi ska lyckas vända elevernas kunskapsresultat, att alla elever blir sedda i skolan och får det stödet de behöver. Det andra handlar om lärarnas situation, vi måste göra läraryrket attraktivt.
Det är många som pratar om att höja yrkets attraktivitet. Hur gör man det i praktiken?
– Det är en komplex fråga. Lönen är viktig men långt ifrån allt. Ett perspektiv jag saknar i den utbildningspolitiska debatten är vilket fantasiskt yrke läraryrket är. Jag saknar att man inte beskriver hur viktigt och betydelsefullt det är med de goda relationerna med eleverna – både för resultaten och glädjen i arbetet. Mycket handlar bara om larmrapporter. Både politiker och lärarfack måste ta sitt ansvar här, det går inte att sälja in ett yrke om man bara pratar nackdelar.
Ytterligare ett område att förbättra är lärares kompetensutveckling och fortbildning. Sorgligt eftersatt, enligt Camilla Waltersson Grönvall.
– Min erfarenhet från kommunpolitiken är att det är en post som alltför ofta stryks eller minskas i budgeten. Man har inte förstått hur viktigt det är.
På frågan vad hon kan göra för att förbättra detta, lyfter Camilla Waltersson Grönvall de kompetenslyft som alliansregeringen redan genomfört som matematiklyft, förskolelyft med mera. Det är viktigt att säkerställa ett fortsatt kompetenslyft, säger hon, något som förutom ämnesdidaktisk utveckling också kan handla om kvalificerad inspiration ”för läraryrket är ett inspirationsyrke, man behöver inspiration för att lyfta.”
En fråga som kommer få ökad fokus under våren är frågan om ökat statligt ansvar.
– Vi avser komma fram med ett samlat förslag runt detta. Min uppfattning är det behöver tas ett starkare statligt grepp om vissa delar av skolan. Vi har en rad kommuner som sköter sitt skoluppdrag på ett fantastiskt sätt, som höjer lönerna och där man tar ett utvecklingsansvar i stort. Men tyvärr ser det inte ut så i hela Sverige och där måste vi ta ett samlat grepp.
Regeringen ville satsa 3 miljarder årligen för att öka lönerna. Hur svarar ni upp mot det?
– Vår förstelärarreform har haft en lönehöjande effekt på hela lärarkollektivet. Den reformen vill vi utöka. Jag tror att det är ett bra sätt att få upp lönerna. Men vi måste också arbeta ut mot de kommunala huvudmännen som måste ta ett större ansvar här. Framförallt ska kompetens och goda resultat löna sig, duktiga lärare ska belönas. Det bekymrar mig att vi sett en mindre lönespridning på senare år.
Många lärare är verksamma i kommuner som inte tar sitt ansvar att höja lönerna, hur får du med dessa kommuner?
– När vi tittar på ett ökat statligt ansvar, tittar vi även på detta. Men hur det ska se ut måste jag återkomma om, det är viktigt att vi har en bra och genomtänkt lösning. Det finns även goda föredömen bland kommunerna och jag vill inte ta bort det positiva lokala engagemang som finns.
På frågan om varför hon anser att Moderaterna har den bästa skolpolitiken nämner Camilla Waltersson Grönvall saker som fokus på kunskap och valfrihet.
De rödgröna pratar om obligatoriskt gymnasium och att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet, något man kan se som ett sätt att förhindra att unga väljer fel. Hur tänker du kring det?
– Det är klokt om ingångar är breda och att man får god vägledning, till exempel när man börjar gymnasiet. Men man ska ha stora valmöjligheter och flexibla system och det är också vad vi gjorde när vi införde yrkesprogrammen. I praktiken har det varit möjligt att skaffa sig högskolebehörighet på alla program. Jag tror på att stärka vägledningen och göra den tydligare. Självklart ska en ung människa som vill bli frisör få ägna sig åt sin livsdröm men man ska inte gå in i den utbildningen utan att veta hur arbetsmarknaden ser ut.
En annan fråga som skiljer blocken åt är synen på betyg. Moderaterna vill ha betyg från årskurs fyra.
– Betyg är en liten del i en samlad politik för att höja resultaten. Vi ser att betyg skapar tydlighet och något som garanterar stöd. Betyg i åttan är för sent, betyg i sexan har tagits emot positivt. Jag tror att det är gynnsamt för både elever och föräldrar om man har en tydlig bild av elevernas kunskaper för att kunna sätta in rätt stöd. Ökat fokus på kunskap är nödvändigt för att vända resultaten.