Lärare för passiva att föra elevernas läsning vidare
Många skolor klarar inte att utveckla elevernas läsning.
Det konstaterar Skolinspektionen i en färsk rapport.
— Läslusten är stor bland eleverna, men lärarna saknar metoder för att utveckla elevernas läsande, säger utredare Maria Axelsson.
Svenska elever brukar ligga i topp vid internationella jämförelser i läsförståelse. Men nu har de halkat efter. Därför har Skolinspektionen granskat hur eleverna i 31 grundskolor, som redan legat under snittet i läsförståelse, runt om i landet tränas i läsning.
Inspektionen har granskat årskurs fyra till sex, och ämnena svenska och naturorienterade ämnen (NO).
— Eleverna läser mycket, och är positivt inställda till läsningen. Men lärarna missar att föra läsningen till nya nivåer, säger Maria Axelsson.
På många av de undersökta skolorna saknas ett medvetet arbete för att fördjupa elevernas läsning. Texterna utgår inte från den enskilda elevens nivå. Undervisningen uppmuntrar heller inte eleverna att prata eller skriva om vad de har läst.
— Om man inte diskuterar texterna efteråt får man ingen djupare förståelse, man utvecklar inte sin läsning. Lärarna måste hitta metoder för att hela läsprocessen kommer i gång, säger Maria Axelsson.
Men varför lyckas då inte skolorna bättre?
— På nästan varje skola finns det någon pedagog som är en riktig stjärna, och som jobbar medvetet med de här frågorna. Men i klassrummet bredvid kan det vara precis tvärtom. Många lärare säger själva att de saknar en pedagogisk arena för att diskutera läsprocesser, säger Maria Axelsson.
Enligt Maria Axelsson handlar läsförståelse om en grundläggande, demokratisk rättighet.
— Att alla elever får utveckla sin läsnivå, att de lär sig värdera information för att kunna ta ställning, är grundläggande för medborgare i ett demokratiskt samhälle. Källkritik är mitt favoritord.
Enligt Skolinspektionen bör lärare se till att undervisningen innehåller alla moment som gynnar elevernas läsutveckling, samt utgå från elevernas intressen och utvecklingsnivå.