”Lärare som gör ett bra jobb motarbetas ständigt”

Estland har ökat i varje PISA sedan start och är nu bäst i Europa, bland de bästa i världen. Där värderas kunskaper på ett helt annat sätt än i Sverige. De har lyckats bygga en kunskapsintensiv skola där alla elever förväntas anstränga sig och lära sig. Eleverna betygsätts från årskurs 1 och har flertalet läxor varje vecka. En elev berättar att när en större del av klassen pluggar hårt motiverar det även de eleverna som kanske inte annars skulle göra det. Deras framgång beskrivs enligt följande: hårt arbetande elever, hårt arbetande professionella lärare och stödjande föräldrar.

I Sverige har vi i alla fall hårt arbetande lärare. För nyexaminerade tar det dock många år att inse vikten av kunskapsförmedling, prov och läxor – något de fått lära sig fördöma på lärarutbildningen. De som av sin erfarenhet blivit upplysta får slåss med en läroplan som vill minimera deras roll i kunskapsförmedlare och istället skriva individuella utvecklingsplaner, jobba efter föräldrars önskemål och analysera abstrakta förmågor.

Vad har lett till detta? Jonas Linderoth skriver i sin bok Lärarens återkomst hur lärare som tror på kunskap och kunskapsförmedling under en längre tid demoniserats av politiker, skolforskare, fackförbund och lärarutbildare. Det gick så långt att man avfärdade de sjunkande PISA resultaten då de bara mätte kunskaper och inte förmågor som kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning. När PISA år 2012 mätte just dessa förmågor framgick att svenska elever var synnerligen dåliga på dessa förmågor, medan de tre kunskapsnationerna Finland, Japan och Korea toppade mätningen.

Ser man till forskning av hög kvalité har det sedan länge stått klart att lärare som förmedlar kunskap, ger läxor och testar av varje elev noggrant, är det effektivaste sättet för att elever ska uppnå dessa förmågor och lära sig mycket. Mest gynnar det barn med sämre hemförhållanden.

Ska vi i Sverige göra en resa lik Estland och bli bland de bästa i världen krävs att kunskap avsevärt uppvärderas i vårt samhälle. Viktigast av allt är att grunden för skolan: läroplanen, byts ut. En ny läroplan som uppvärderar kunskaper och lärarens roll som kunskapsförmedlare skulle vara det första steget för att bygga en jämlik och stark skola. Med den grunden kan sedan läromedel, lärarutbildning och timplan utformas för att möta läroplanen. Lärarutbildningen skulle då behöva fyllas med vetenskapligt innehåll och läromedelsbehandling.

Vi har i Sverige resurser för en skola i världsklass. Estland spenderar ungefär hälften så mycket pengar per elev som oss. Trenden tycks nu åter luta mot mer lärarledd undervisning men för att på riktigt öka kunskaperna i skolan behöver stoppklossarna som läroplanen, lärarutbildningen och skolforskningen innebär bytas ut respektive förbättras.

Douglas Thor, författare till rapporten ”Dags för en kunskapsbaserad skola” och distriktsordförande för Muf, Jönköpings län

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.