Annons

Lärare straffas för fortbildning

Publicerad 12 december 2013

Lärare uppmanas ofta att gå forskarutbildning och fortbilda sig. Men i verkligheten kan det leda till problem. Skolvärlden har pratat med tre lärare i Umeå som upplever att de straffats för att ha vidareutbildat sig.
– Hur ska det konkret vara möjligt att införa de nya kraven om ökad vetenskaplighet – om de som utbildar sig straffas för det? säger en lärare.

Relaterat

En lärare i Umeå, som i det här läget har valt att vara anonym, vill efter årsskiftet avsluta sin tjänstledighet och gå tillbaka till sin gamla tjänst på en kommunal grundskola.

Hon har under de senaste tio åren avslutat en magisterexamen i pedagogiskt arbete där hon skrivit en uppsats om skönlitterär läsning i grundskolan och undervisat vid lärarutbildningen. Till våren planerar hon att disputera.

Lägg där till att hon undervisat i tio år på grundskolan innan tjänstledigheten.

Med 20 års utbildningserfarenhet och 8,5 års studier var hon redo att hugga tag i utmaningarna på sin gamla skola. 

Lönen hon erbjuds när hon kommer tillbaka: 25 250 kronor. Det är några tusenlappar lägre än snittet bland lärare i Umeå.

Några elever som läraren undervisat i grundskolan har sedan vidareutbildats av läraren vid lärarutbildningen. De kan alltså hamna över eller i linje med lärarens lön, trots hennes långa undervisningserfarenhet från skolan, lärarutbildningen och femåriga utbildning på forskarnivå.

– Det känns orimligt. Mitt krav är inte någon topplön eller kompensation för alla år på universitetet. Jag vill bara ha en lön som speglar vad jag sannolikt skulle ha haft om jag hade arbetat kvar som lärare i kommunen.

Men kommunen vägrar att gå henne till mötes. Hon har fått besked om att Umeå kommun bara gör löneöversyner vid två tillfällen: när man anställs, eller vid den årliga löneöversynen.

– Det känns lite grann som en kränkning när det är så långt under det jag rimligen kunde tänka mig.

Hon uppfattar det som att hon i stort sett straffas för sina ansträngningar att fortbilda sig. Något som efterfrågas verkligen efterfrågas från Skolverkets och Utbildningsdepartementets håll.

– Redan när jag jobbade på skolan förut så efterfrågade man från skolledningens håll att lärare skulle fortbilda sig på eget initiativ, att det inte skulle behöva komma från rektorer och ledning. Man skulle visa framfötterna.

Hon tycker sig kunna förstå kommunens agerande om det varit så att hon utbildat sig till bergsingenjör, eller liknande.

– Men det här handlar om ämnen som verkligen kan tillföra skolan någonting. Min forskning är praktiknära. Jag fick en stor chock när jag upptäckte detta.

Läraren skulle kunna tacka ja till den låga lönen – som innebär ett lönetapp på ungefär 5 000 från hennes lön från universitetet – och hoppas på att få en skjuts i nästa lönerevidering i april.

– Den är förmodligen inte klar förrän flera månader senare, och det finns inte i min värld. Jag kan inte heller vara säker på att få något rejält påslag, eftersom man då kommer utgå från de dryga 25 000 kronorna.

Maria Wester, i dag lektor på Umeå universitet, har befunnit sig i en liknande situation. Hon gick aldrig tillbaka till skolan som hon hade tänkt när hon disputerat 2008.

– Min rektor erbjöd mig en väldigt låg lön, och sa i stort sett att ”ja, men du har ju varit borta”. Men jag hade ju inte direkt suttit hemma och petat mig i naveln, utan jag hade undervisat på lärarutbildningen och gått forskarutbildningen. Det såg de inga vinster med alls, säger hon.

Hon fortsätter:
– Jag var sugen på att undervisa på gymnasiet igen, men tappade det suget helt.

Maria Wester försökte få tjänstledigt ett halvår till för att fundera, men det fick hon inte godkänt. Då valde hon att gå tillbaka till en tjänst på universitetet.

– En liten tröst är att jag inte tror att det är personligt mot oss, utan det är något som speglar att skolan inte har kunskap om vad en vetenskaplig utbildning innebär och hur det kan gagna dem. Det är det sorgliga i det här.

Maria Wester känner stor sympati för läget som den lärare som nu vill komma tillbaka till kommunen befinner sig i.

– Jag tycker på ett vis att hennes situation är värre. Jag disputerade 2008 och sedan dess har det hänt mycket. Hon kommer med kompetens som är efterfrågad och som kommunen inte har betalt ett korvöre för. Och så behandlar de henne så, det tycker jag är konstigt.

Ett år efter Maria Wester disputerade Karin Due. Hon hamnade i en liknande situation.

– Det stora problemet för mig var att skolledningen hade rätt dålig uppfattning om vad ett doktorandarbete innebar och vad de kan använda det till. Deras allmänna bild var helt enkelt att vi hade varit borta från skolan, och det räknades inte som en merit. Mötet tillbaka med skolan upplevde jag som väldigt klumpigt.

Detta trots att Karin Due jobbat 20 procent på sin gamla skola under stora delar av sin doktorandtid.

Hon begärde en förhandling via facket och fick till slut upp sin lön – och jobbade i två år på sin gamla skola.

– Men det första lönesamtalet var chockartat för mig. Den rektorn erkände sedan också att hon inte från början förstod vad jag hade för kompetens. Hon insåg att hon gjorde fel i efterhand.

Nu har Karin Due också återgått till en tjänst på Umeå universitet.

– Vid en omorganisation där hela kollegiet splittrades valde jag att istället tacka ja till en tjänst på universitetet.

Läraren som nu vill jobba inom kommunen igen är orolig för att situationen kan ge negativa effekter för andra än bara henne själv.

– Vad sänder det här för signaler till andra lärare som kanske vill fortbilda sig? Hur ska det konkret vara möjligt att införa de nya kraven om ökad vetenskaplighet – om de som utbildar sig straffas för det?

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons