tomt-klassrum-810
Under lönesnittet

Lärare straffas för fortbildning

Lärare uppmanas ofta att gå forskarutbildning och fortbilda sig. Men i verkligheten kan det leda till problem. Skolvärlden har pratat med tre lärare i Umeå som upplever att de straffats för att ha vidareutbildat sig.
– Hur ska det konkret vara möjligt att införa de nya kraven om ökad vetenskaplighet – om de som utbildar sig straffas för det? säger en lärare.

En lärare i Umeå, som i det här läget har valt att vara anonym, vill efter årsskiftet avsluta sin tjänstledighet och gå tillbaka till sin gamla tjänst på en kommunal grundskola.

Hon har under de senaste tio åren avslutat en magisterexamen i pedagogiskt arbete där hon skrivit en uppsats om skönlitterär läsning i grundskolan och undervisat vid lärarutbildningen. Till våren planerar hon att disputera.

Lägg där till att hon undervisat i tio år på grundskolan innan tjänstledigheten.

Med 20 års utbildningserfarenhet och 8,5 års studier var hon redo att hugga tag i utmaningarna på sin gamla skola. 

Lönen hon erbjuds när hon kommer tillbaka: 25 250 kronor. Det är några tusenlappar lägre än snittet bland lärare i Umeå.

Några elever som läraren undervisat i grundskolan har sedan vidareutbildats av läraren vid lärarutbildningen. De kan alltså hamna över eller i linje med lärarens lön, trots hennes långa undervisningserfarenhet från skolan, lärarutbildningen och femåriga utbildning på forskarnivå.

– Det känns orimligt. Mitt krav är inte någon topplön eller kompensation för alla år på universitetet. Jag vill bara ha en lön som speglar vad jag sannolikt skulle ha haft om jag hade arbetat kvar som lärare i kommunen.

Men kommunen vägrar att gå henne till mötes. Hon har fått besked om att Umeå kommun bara gör löneöversyner vid två tillfällen: när man anställs, eller vid den årliga löneöversynen.

– Det känns lite grann som en kränkning när det är så långt under det jag rimligen kunde tänka mig.

Hon uppfattar det som att hon i stort sett straffas för sina ansträngningar att fortbilda sig. Något som efterfrågas verkligen efterfrågas från Skolverkets och Utbildningsdepartementets håll.

– Redan när jag jobbade på skolan förut så efterfrågade man från skolledningens håll att lärare skulle fortbilda sig på eget initiativ, att det inte skulle behöva komma från rektorer och ledning. Man skulle visa framfötterna.

Hon tycker sig kunna förstå kommunens agerande om det varit så att hon utbildat sig till bergsingenjör, eller liknande.

– Men det här handlar om ämnen som verkligen kan tillföra skolan någonting. Min forskning är praktiknära. Jag fick en stor chock när jag upptäckte detta.

Läraren skulle kunna tacka ja till den låga lönen – som innebär ett lönetapp på ungefär 5 000 från hennes lön från universitetet – och hoppas på att få en skjuts i nästa lönerevidering i april.

– Den är förmodligen inte klar förrän flera månader senare, och det finns inte i min värld. Jag kan inte heller vara säker på att få något rejält påslag, eftersom man då kommer utgå från de dryga 25 000 kronorna.

Maria Wester, i dag lektor på Umeå universitet, har befunnit sig i en liknande situation. Hon gick aldrig tillbaka till skolan som hon hade tänkt när hon disputerat 2008.

– Min rektor erbjöd mig en väldigt låg lön, och sa i stort sett att ”ja, men du har ju varit borta”. Men jag hade ju inte direkt suttit hemma och petat mig i naveln, utan jag hade undervisat på lärarutbildningen och gått forskarutbildningen. Det såg de inga vinster med alls, säger hon.

Hon fortsätter:
– Jag var sugen på att undervisa på gymnasiet igen, men tappade det suget helt.

Maria Wester försökte få tjänstledigt ett halvår till för att fundera, men det fick hon inte godkänt. Då valde hon att gå tillbaka till en tjänst på universitetet.

– En liten tröst är att jag inte tror att det är personligt mot oss, utan det är något som speglar att skolan inte har kunskap om vad en vetenskaplig utbildning innebär och hur det kan gagna dem. Det är det sorgliga i det här.

Maria Wester känner stor sympati för läget som den lärare som nu vill komma tillbaka till kommunen befinner sig i.

– Jag tycker på ett vis att hennes situation är värre. Jag disputerade 2008 och sedan dess har det hänt mycket. Hon kommer med kompetens som är efterfrågad och som kommunen inte har betalt ett korvöre för. Och så behandlar de henne så, det tycker jag är konstigt.

Ett år efter Maria Wester disputerade Karin Due. Hon hamnade i en liknande situation.

– Det stora problemet för mig var att skolledningen hade rätt dålig uppfattning om vad ett doktorandarbete innebar och vad de kan använda det till. Deras allmänna bild var helt enkelt att vi hade varit borta från skolan, och det räknades inte som en merit. Mötet tillbaka med skolan upplevde jag som väldigt klumpigt.

Detta trots att Karin Due jobbat 20 procent på sin gamla skola under stora delar av sin doktorandtid.

Hon begärde en förhandling via facket och fick till slut upp sin lön – och jobbade i två år på sin gamla skola.

– Men det första lönesamtalet var chockartat för mig. Den rektorn erkände sedan också att hon inte från början förstod vad jag hade för kompetens. Hon insåg att hon gjorde fel i efterhand.

Nu har Karin Due också återgått till en tjänst på Umeå universitet.

– Vid en omorganisation där hela kollegiet splittrades valde jag att istället tacka ja till en tjänst på universitetet.

Läraren som nu vill jobba inom kommunen igen är orolig för att situationen kan ge negativa effekter för andra än bara henne själv.

– Vad sänder det här för signaler till andra lärare som kanske vill fortbilda sig? Hur ska det konkret vara möjligt att införa de nya kraven om ökad vetenskaplighet – om de som utbildar sig straffas för det?

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm