Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Länsstyrelsens veckorapporter visar att spridningen av covid-19 ökar och i vissa län går det snabbt. Deras bedömning är att smittan ökar i 17 av 21 län i Sverige. Folkhälsomyndigheten fortsätter att rekommendera hemarbete vid möjlighet och att folksamlingar ska undvikas. Från den första oktober rekommenderar de även familjeisolering vid coronasmitta i hemmet – med undantaget för barn i för- och grundskolan.

Regeringen beslutade i juni att alla gymnasieskolor skulle öppna igen till hösten.
Vid terminsstart höll Utbildningsministern Anna Ekström ett tal där hon uppmanade alla lärare och rektorer att möblera klassrummen luftigt.

Men att hålla avstånd för att minska smittspridning har visat sig vara svårt. Hans Larsson, lärare och skyddsombud på Katedralskolan i Linköping berättar att det både bland lärare och elever finns oro för att bli sjuk eller smitta vidare. Han konstaterar att det är omöjligt att förhålla sig till Folkhälsomyndighetens rekommendationer i skolan.

– Rekommendationerna efterlevs definitivt inte. Vi har inga förutsättningar för att göra det. Katedralskolan är byggd 1917 och då byggdes klassrummen för 25 elever och nu har de tryckt in 32 elever i varje rum plus lärare och assistenter, säger han.  

Med cirka 1250 elever och 120 lärare anser Hans Larsson att det är omöjligt att kunna hålla avstånd i Katedralskolan – varken i klassrum eller korridorerna. Han bestämde sig för att ta mått mellan bänkarna i ett av klassrummen efter att ha skjutit dom så lång från varandra som möjligt. Avståndet visade sig vara 42 centimeter.  

– Det går inte alls att hålla avstånd. Jag hade en brandentreprenör som tittade i skolans lokaler. Han sa efter halva rundturen att han är skrämd eftersom det är så tätt och trångt. Man kommer inte fram i korridorer utan att trängas axel mot axel, säger Hans Larsson.

Både personal och elever har drabbats av corona på Katedralskolan, i det senaste har elever från flera klasser drabbats. Men att hålla koll på antalet smittade elever har visat sig vara svårt då det inte alltid rapporteras till skolan enligt Hans Larsson.

– När våra elever bli konstaterade får de i uppdrag att meddela att de blir smittade. Men de gör inte alltid det. Vi har elever som kommer senare och säger att ”ja då var jag hemma o hade corona” vi har dålig koll på smittläget, berättar han.

Att ha undervisning helt på distans menar Hans Larsson inte är möjligt för Katedralskolan men han anser att de behöver hitta alternativa lösningar.

– Vi kan inte gå över helt i distansundervisning. Vi märker att eleverna inte mår bra av det. Det vi behöver göra är att hitta en variant på undervisning, exempelvis där vi har grupper av elever inne och andra ute eller varannan vecka i skola och varannan vecka hemma, säger han.

Men när Hans Larsson diskuterat med kollegor är det många som tror skolan kommer behöva stängas för att få ner smittspridningen om det blir klusterutbrott.

– De flesta, jag skulle säga nio av tio lärare tror mer på att vi måste stänga ner skolan innan vi kan öppna mer igen, säger han.

Karin Bäckdtedt, huvudskyddsombud på Lärarnas Riksförbund i Linköping berättar för tidningen Corren att det finns oro för trängsel bland personal på Linköpings gymnasier.

– Jag får information om att en del lärare är rädda, mycket rädda, för att gå till jobbet, säger hon till Corren.

Anne Enström, HR-chef för Utbildningsförvaltningen i Linköping menar att det är undervisning på plats som gäller om det inte är undantagsfall såsom sjukdom. Och att undervisningen ska planeras utifrån elevens perspektiv.

– Så ser situationen ut på vissa skolor men vi arbetar tillsammans för att hitta lösningar. Matsalen har vi exempelvis löst med matlådor och andra leverantörer. Jobbet innebär att man är nära elever och barn. Klassrummen är utformade på de sätt som de är och det är svårt att göra något av det, så ser det ut i grundskolan med. Men vi försöker se hur man kan hantera detta på bästa sätt. Nu har regeringen gjort bedömningen att gymnasieskolor kan vara i gång och då får vi lita på att det, säger Anne Enström.

Anne Enström anser att det är mer oro i gymnasiet nu eftersom gymnasieskolan inte hanterades på samma sätt som grundskolan i våras.

– Oron har funnits under våren i grundskola men det blev annorlunda för gymnasieskolan då det hanteras på ett annat sätt. Gymnasiet är där grundskolan var i våras. Men det är klart att vi tar medarbetarna och skyddsombuden på allvar. Vi träffar huvudskyddsombuden regelbundet och går igenom riskbedömningar, säger Anne Enström.

Vi måste hela tiden hålla koll på klustersmitta.

Åsa Ridne, gymnasie- och vuxenutbildningschef i Linköping menar att oron om trånga klassrum och matsalar nog finns i hela samhället just nu. Men hon menar att vi behöver ha förtroende för folkhälsomyndigheten.

– Den oron finns generellt i samhället och inte bara i våra skolor. Man måste till att börja med ta den oron på största allvar och det gör vi som arbetsgivare. Sen är det så att det är folkhälsomyndigheten som fattar beslut eller ger oss direktiv och de fattade beslutet att vi skulle återgå till ordinarie undervisning efter sommaren och i samband med det så utarbetade folkhälsomyndigheten särskilda rekommendationer för gymnasieskolor, säger hon.

Åsa Ridne menar att de följer Folkhälsomyndigheten direktiv med avstånd mellan bänkar men att det inte finns ett specifikt rekommenderat avstånd.

– Även om vi drar isär bänkarna så ligger de nära. Men det finns inte enligt folkhälsomyndighetens rekommendationer några centimeter som vi måste följa. Det är svårt att hålla avstånd men vi försöker så gott vi kan och tvättar händerna samt använder handsprit som rekommenderas. Om vi har personal i riskgrupp har vi gjort anpassningar. Men jag förstår att personalen känner en oro och att man som lärare kanske inte upplever att det är tillräckligt, det har jag all respekt för, säger Åsa Ridne.

Åsa Ridne menar att det finns en tillfällig förordning som gör det möjligt att bedriva undervisning på distans utifrån covid-19. Men ibland finns moment som försvårar hemundervisning.

– Vi har en del elevgrupper i skolan som har ett stort omvårdnadsbehov till exempel gymnasiesärskolan där det finns moment som är svåra att genomföra på distans. Likaså om man tar våra yrkesprogram, där finns moment där lärare måste instruera. Då är det svårt att genomföra undervisningen på annat sätt. Men det tänker jag att folkhälsomyndigheten har beaktat när de bestämde att eleverna ska återgå till gymnasiet, säger Åsa Ridne.

Hon fortsätter.

– Men sen är det så att vi måste hela tiden hålla koll på klustersmitta, vilket vi gör, säger Åsa Ridne.