beo_hd_larare_dom
Dom

HD friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

I dag kom Högsta domstolens dom i fallet med läraren som lyfte bort en elev.
I domen slår HD fast att lärarens ingripande inte var en kränkning i skollagens mening.
– Nu känns det väldigt, väldigt skönt att kunna lägga detta bakom sig efter 2,5 år, säger läraren till Nya Lidköpings-Tidningen.

På fredagen kom Högsta domstolens vägledande dom om vad skollagen tillåter. Högsta domstolen friar i BEO-fallet. I domen slår man fast att lärarens ingripande, där han lyfte undan en elev med något som har beskrivits som ”brottargrepp”, inte var någon kränkning i skollagens mening och Lidköping kommun är inte skadeståndsskyldig.  

Domen utgår från en händelse på en högstadieskola i Lidköping i november 2017 där elever blockerade framkomligheten i en rasthall genom att ställa dit en soffa. Två elever låg i soffan och vägrade flytta på sig trots upprepade tillsägningar från personal. Till slut tog en lärare tag i en av eleverna och lyfte denne ur soffan. 

Det fysiska ingripandet innebar en kränkning av eleven, menade BEO (Barn- och elevombudet), som ville att kommunen skulle betala 10 000 kronor i skadestånd, vilket Skolvärlden skrivit om tidigare. Eleven hade särskilda behov och omfattades av en handlingsplan som dikterade att personal skulle använda lågaffektivt bemötande – något som läraren inte informerats om före incidenten.

Fallet har väckt stor uppmärksamhet i hela Skolsverige eftersom det har satt fokus på frågor om lärares rättigheter i skolmiljö.

”Det ingripande som var aktuellt här – ett grepp om en elevs nacke – utgör enligt Högsta domstolen i regel en kränkande behandling. Såsom det utfördes var det dock mycket kortvarigt och anpassat för situationen. Det uppnådde omedelbart sitt syfte att få slut på ordningsstörningen i en situation när eleven inte lydde de uppmaningar han fått om att resa sig från soffan. Det var därför inte fråga om någon kränkande behandling i skollagens mening”, skriver Högsta domstolen.

– Numera finns det ett lagstöd för det man kallar tillsynsplikt, som innebär att lärare får och ibland måste ingripa. Vår förhoppning är att domen tydliggör var gränserna går för vad man får och inte får göra. Självklart är utgångspunkten att man ska göra så lite som möjligt, alltså tillsägelser i första hand. Men ibland krävs ett fysiskt ingripande, säger justitieråd Stefan Reimer till nyhetsbyrån TT.

Läraren som lyfte undan eleven beskriver dagens besked till Nya Lidköpings-Tidningen som en lättnad.

– Nu känns det väldigt, väldigt skönt att kunna lägga detta bakom sig efter två och ett halvt år. Och att man faktiskt får göra lite för att upprätthålla ordningen i skolorna. Om domen blivit tvärtom hade det inte varit bra signal till övriga lärar-Sverige, säger han till tidningen.

– Jag ser det som en seger för hela Sveriges lärarkår, säger läraren till DN.

Malin Hedstig, vikarierande Barn- och elevombudsman, säger till TT att hon är belåten med att ha fått ett förtydligande av Högsta domstolen.

– Vi har utgått från den lagstiftning och praxis som funnits, och det har varit oklart hur man ska tolka den. Det är väldigt svåra bedömningar och det visar även domen, där två av justitieråden inte var eniga, säger hon.

Läraren berättade i Skolvärlden i september 2019 om vad som hände och hur rättsprocessen påverkat honom. Då sade han att han förväntar sig att högsta domstolen gör samma bedömning som tidigare instanser.

– Det känns delvis som ett slöseri med resurser, för jag vet hur mycket problem samhället har med kriminalitet och dylikt och det här tar massor av tid och resurser. Samtidigt förstår jag att det är bra med ett prejudikat, men jag tycker att de två domarna från lägre instanser har varit så oerhört tydliga så jag tycker egentligen inte att det ska behövas, säger han.

Läs hela intervjun med läraren här.

Det uppmärksammade fallet har lett till att BEO fått utstå kraftfull kritik för sitt agerande från såväl lärare, politiker, och ledarskribenter som från sina egna utredare och jurister. I korthet menar kritikerna att BEO genom att driva den här typen av rättsprocess riskerar att skrämma lärare från att ingripa för att upprätthålla ordningen i skolan.

– Det är lagstiftaren som har bestämt att BEO ska hjälpa de barn som utsatts för kränkningar och mobbning. Majoriteten av de anmälningar som kommer in till oss, cirka 70 procent, handlar om att en elev utsatts av en annan elev, säger Malin Hedstig till TT.

Kritiker menar att lärare inte vågar ingripa mot bråkiga elever på grund av rädsla för att skolan ska anmälas.

– Om det finns en rädsla hos lärarna behöver den tas på allvar av dem som driver skolorna. De ska se till att personalen har resurser och kompetens så att de inte är ensamma om de här frågorna, säger hon.

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund, säger i en tidigare intervju med Skolvärlden att hon välkomnar regeringen beslut att utreda BEO:s roll.

– Jag tycker att det är bra. För det är helt klart så att det finns mycket osäkerhet kring vad det är som gäller, om man ser ur ett lärarperspektiv. Det finns undersökningar som visar att lärare låter bli att ingripa. Trots att man tycker att man borde så låter man bli på grund av rädsla att bli anmäld.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm