sven_fallenius_betyg
Snällbetyg

Läraren: Märklig debatt om betygen

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.
– Om det finns tid kvar på kursen när provet är skrivet är det väl bara bra om tiden används till att låta eleverna ta igen missade kunskaper.

Sven Fallenius

Sven Fallenius är legitimerad lärare för årskurs 4 – 9 och har undervisat på introduktionsprogrammet, framförallt det som motsvarar dagens språkintroduktionsprogram.
Just nu arbetar han som elevassistent på Bäckängsgymnasiet i Borås.

SVT:s granskning av relationen mellan elevers betyg och resultaten på de nationella proven har lett till en debatt om ”snällbetyg”. Många elever får högre kurs- och ämnesbetyg än vad de presterat på provet i ämnet – ett bevis, enligt debattörerna, på att betygen är för snälla i förhållande till elevernas kunskaper.

Men debatten har fått läraren Sven Fallenius att reagera. I en debattartikel i Borås Tidning skriver han att det tycks råda en missuppfattning kring hur lärare sätter betyg och vad syftet med de nationella proven är.

– Jag får intrycket av att de som presenterar den här undersökningen inte riktigt tänkt efter. Det verkar finnas en uppfattning om att slutbetyget eller kursbetyget ska motsvara det nationella provet och det irriterar mig. Självklart finns det samband – elever med goda kunskaper, som får goda betyg, presterar oftare bättre på proven än elever som inte har kunskapen – men det finns ju ingen exakt överensstämmelse, säger Sven Fallenius till Skolvärlden.

Proven ska utgöra en del av lärarens bedömning, men, betonar han, resultaten är inte allenarådande och de är inte heller det enda tillfället för eleverna att visa sina kunskaper.

Dessutom är ju inte kursen slut, bara för att man genomfört ett nationellt prov. Ett lämpligt sätt att använda återstoden av tiden borde väl vara att låta varje elev lägga kraft på de områden där kunskapsnivån är lägst, säger Sven Fallenius. Och en elev som hittills inte har uppnått exempelvis godkäntnivån kan få tid att göra det.

– Det blev särskilt tydligt när jag jobbade på dåvarande individuella programmet, där man skulle gå igenom hela grundskolekursen på ett läsår. Vi hade proven i svenska i februari, bara dryg halvvägs in i kursen – så klart kan det inte bli avgörande för vilket betyg man får. Men det blir annorlunda om provet ligger väldigt sent i kursen förstås.

– Det blir också vanligare att kommuner skjuter fram hela läsåret en vecka. Då blir det ytterligare en veckas undervisning som ligger efter provet, som man inte hinner med före. Den tiden ska väl också användas till undervisning och bedömning?

I sin debattartikel frågar Sven Fallenius retoriskt om vi vill övergå till något i stil med forna tiders studentskrivningar.

– Ska ett enda prov avgöra ett betyg? Det vore inte bra, tycker jag. Man kan ha en dålig dag, vara sjuk, eller så fokuserar provets stoff på just det man har svårt för eller på något läraren inte hunnit ta upp i sin undervisning.

Hur ska man använda nationella prov enligt dig?

– Som en del av bedömningen, naturligtvis. Det är väldigt tacksamt att få ett sådant, tämligen heltäckande prov som ger underlag för många kunskapskrav. Jag tycker att proven är bra men de är inte det enda jag utgår ifrån när jag bedömer elevernas kunskaper.

– Provet blir också ett sätt att utvärdera min egen undervisning. Ligger jag på rätt nivå, undervisar jag om rätt saker, har jag rätt uppfattning om vad en elev ska kunna för att uppnå ett visst betyg? Det är bra att ha proven att luta sig emot.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm