Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

I höstens valkampanjer duggade löftena om lärarassistenter tätt från bland annat Moderaterna, Socialdemokraterna och Liberalerna.

Under fredagen blev det klart att vallöftena infrias. Redan till hösten blir det en satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna, genom en överenskommelse mellan parterna i Januariavtalet.

– Lärarbristen är stor. Samtidigt ägnar lärare mycket tid åt olika arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra, skriver utbildningsminister Anna Ekström i ett pressmeddelande.

Uppsala var tidiga på bollen. Här har ett pilotprojekt med 12 lärarassistenter på sex skolor redan genomförts. Men Petra Åkerström som är mellanstadielärare och biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Uppsala är tveksam till satsningen.

– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar. Det vittnar om att man inte har tagit del av skolvardagen för varken elever, lärare, fritidspedagoger, kuratorer eller syvare, säger hon.

Idag är det som att det som inte är nedskrivet inte finns.

Hon ser införandet av lärarassistenter som ett försök från politikens sida att möta lärares rop på hjälp för den alltför höga arbetsbelastningen och utökade dokumentationen som finns i skolan idag.  

– Idag är det som att det som inte är nedskrivet inte finns. Om inte jag har skrivit ned vad barnen kan så kan de inte det heller. Men den delen löser man inte genom att föra in en ny yrkeskategori i skolan, säger Petra Åkerström.

Skulle inte lärarassistenterna kunna avlasta i just den dokumentationen?

– Jag förstår inte riktigt hur det skulle gå till. Det som är den ökade dokumentationen handlar om elevernas kunskapsutveckling – det är det jag som lärare som kan göra. Ska jag då dela med mig av den informationen till en extern person tar det bara tid.

Hon ser en möjlig administrativ uppgift för annan personal på högstadium och gymnasium när resultaten för nationella proven ska föras in.

– Men det är knappast en hel tjänst det handlar om och gäller kanske under två månader på ett år. Sedan anser jag att man i så fall kan plocka in administratörer för det uppdraget – det ska inte en lärarassistent med en till viss del pedagogisk utbildning göra.

Det som funkar är en trygg elevhälsa, en stadig rastverksamhet och gott om vuxna i skolan.

Istället ser hon lösningen i att stärka befintliga yrkesgrupper i skolan.

– På låg- och mellanstadium där jag arbetar behöver vi också kuratorer eftersom vi redan i våra låga åldrar ser barn med tidig psykisk ohälsa. Därtill uppstår det mycket problem på rasterna där vi behöver fritidspedagogernas profession som kan jobba förebyggande med rastaktiviteter och värdegrundsarbete på olika sätt.

När det kommer till högre åldrar förespråkar hon istället en utbyggnad av elevhälsan och satsningar på studie- och yrkesvägledare.

– En del av de bekymmer som finns för ungdomar bygger på att man inte vet var man ska ta vägen. Där har vi studie- och yrkesvägledare som sitter på procenttjänster och kanske arbetar på tre skolor parallellt, säger Petra Åkerström.

Hon tror att politikerna menar väl med satsningen, men tycker att förändringar i skolan måste komma inifrån.

– Lärarnas undervisning ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet, men parallellt med detta gör man experiment som inte bygger på forskning i skolan. Vi vet att det som funkar är en trygg elevhälsa, en stadig rastverksamhet och gott om vuxna i skolan. Men kanske inte självklart en ny yrkeskategori.

Petra Åkerström poängterar dock att många lärare har varit nöjda med den satsning som har gjorts i Uppsala.

– Lärarassistenterna har kunnat avlasta och gå till och från gympan med de små barnen, varit rastvakter och helt enkelt varit en vuxen till på skolan med stort ansvar. Så de har haft fritidspedagoguppgifter och många skolor har upplevt det som väldigt positivt.