Läraren: ”Prioritera bra ledarskap i skolorna”

Ann-Sofie Fredriksson är förstelärare och undervisar i matematik och NO på mellanstadiet på Charlottenborgsskolan i Motala. Hon har alltid brunnit lite extra för ledarskap i klassrummet och har genom åren arbetat fram ett framgångsrikt koncept på hur man får struktur i klassrummet, studiero, studiemotiverade elever och samtidigt får samtliga känna glädje i skolan.

Förra året blev hon prisad för sin lärargärning av Motala kommun och utsågs till ”Årets Motalaförebild 2016”.

– Det är mycket glädje när man är i mitt och mina elevers klassrum, samtidigt som vi får mycket gjort. Vi tänker väldigt mycket på hur vi uppför oss mot varandra och är alltid artiga mot varandra. Det skapar ett gott klimat i klassen, säger Ann-Sofie Fredriksson.

Men för att få det hela att fungera behövs en ledare, och trots den framhållna glädjen ser hon sig själv som en relativt sträng lärare.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt med tydliga regler och ramar. Går man över dessa i mitt klassrum så vet man konsekvenserna. Till största delen tror jag att det handlar om vilket ledarskap du har i klassrummet och vilket förhållningssätt vi har till varandra. Då sätter man en norm som ledare.

– Är man en god ledare så minimerar det bekymren i klassrumssituationer, man måste börja där.

Ulf Fredriksson är docent på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Han säger:

– När man kommer in på ledarskap i klassrummet så ligger det väldigt nära det som en gång i tiden, när jag gick på lärarutbildningen, kallades för lärarskicklighet, alltså förmågan att strukturera och organisera arbetet. Men att då inse att det finns ett ledningsperspektiv i arbetet, att arbetet inte bara handlar om ämneskunskaper och strukturerna på ämnet – utan faktiskt om hur man organiserar arbetet i ett klassrum.

– Jag tror att de här sakerna har nog funnits som en medvetenhet bland många lärare. Men man har inte satt ord på det. Ledarskapsfrågan har aktualiserats mer i forskning och då uppmärksammar lärare frågan.

Vad utmärker en god ledare?

– En god ledare tycker jag ska ha en väldigt god förmåga att uppmuntra andra. Vi drivs av uppmuntran och att bli sedda. Vi har mycket belöningar, som exempelvis ”veckans elev” och andra smågrejer som jag tycker är viktiga, säger Ann-Sofie Fredriksson och tillägger:

– Ibland tycker jag att vi går in bakvänt i ämnet. Följer man medierapporteringen ser man ofta att det skrivs om att det är eleverna som uppför sig dåligt. Okej, men är det verkligen så? Jag tänker att man måste backa ett steg och vända diskussionen. Mycket av det där får man bort med en god ledare, dåligt uppförande är ett symtom på dåligt ledarskap.

Hur blev du en bra ledare? Hur lärde du dig?

– Jag har inspirerats av en hel del människor genom åren. Sedan brinner jag verkligen för det här med relationer. Men redan på lärarutbildningen för 16 år sedan plockade jag med mig saker inom området och kände: ”detta ska jag bli bra på”. Jag ville bli den bästa versionen av mig själv som jag kunde bli.

Många efterfrågar mer utbildning i ledarskap på lärarutbildningen.

– Det finns naturligtvis en utmaning för lärarutbildningen med att göra de här sakerna, för att man kan ju naturligvist läsa om ledarskap i teorin och det är ju inte felaktigt. Men sedan gäller det då att tillämpa det i praktiken, säger Ulf Fredriksson.

– Om vi misstänker om det kunde ha varit bättre med ledarskapsutbildningen i lärarutbildningen, då räcker det inte med att bara lära sig mer under utbildningen. Att vara lärare är ett livslångt lärarande. Du måste få personalutbildning och stöd att utveckla det, så en bra lärarutbildning som etablerar de här sakerna är långt ifrån tillräckligt om det inte finns strukturer på arbetsplatser i form av stöd från skolledningen, att träffas, prata och ge stöd till varandra på skolan. Det är ockso viktigt med ett fortsatt stöd och struktur så att du kan få utbildning och input utifrån.

Vad kan det bli för konsekvenser med ett svagt ledarskap?

– Ett svagt ledarskap i ett klassrum leder till att eleverna inte vet vad de ska göra. Det blir oordning och eleverna undrar vad de måste göra. Då får du mindre studiero i klassrummet. Det blir en situation då eleverna inte kan arbeta och lära sig. Det innebär i nästa steg att lärandet blir svagare, säger Ulf Fredriksson.

– Det påverkar resultaten väldigt mycket. Jag skulle säga att det kan påverka en hel skola. Det finns många skolor där man bara håller på och lappar och lagar symtomen, man sätter in mängder med resurser med assistenter och hej och hå. Men det som behövs är egentligen en bra ledare. Detta är något man måste jobba mycket mer med. Jag tror att gott ledarskap är nyckeln till det mesta, säger Ann-Sofie Fredriksson.

Ann-Sofie Fredrikssons bästa praktiska råd till andra lärare för att bli en bra ledare är att man måste vara extremt tydlig med vem det är som leder och bestämmer.

– Man kan inte vara en lärare som säger: ”okej, låt gå för den här gången”. Sedan är det verkligen viktigt med kärlek, och då handlar det om att förmedla mycket värme, glädje och empati. Får du ihop dessa med ledarrollen har du hittat den stora nyckeln.

Är det missnöje mot någonting i skolan tycker Ann-Sofie Fredriksson att det är oerhört viktigt att hon som vuxen inte bara viftar bort och säger: ”ja ja, ni är bara barn”.

– Utan det är väldigt viktigt att jag visar att jag är stolt över att få vara med och fostra blivande samhällsmedborgare. Jag vill höja upp eleverna och lyssna på dem på riktigt. Eleverna får en större förståelse om jag behandlar dem med respekt. Det gäller även att vara tydlig med vem som bestämmer och visa att jag blir besviken om de uppför sig dåligt. I stället för att bara skälla ut någon, det tror jag inte på.