Annons
Ann-Sofie Fredriksson är förstelärare och undervisar i matematik och NO på mellanstadiet på Charlottenborgsskolan i Motala.

Läraren: ”Prioritera bra ledarskap i skolorna”

Publicerad 3 april 2017

Dåligt elevuppförande är ett symtom på dåligt ledarskap. Det menar försteläraren Ann-Sofie Fredriksson som nu efterlyser högre prioritering av ledarskapet i Skolsverige.
Forskaren Ulf Fredriksson säger:
– Du måste få utbildning och stöd att utveckla de här sakerna.

Relaterat

Ann-Sofie Fredriksson är förstelärare och undervisar i matematik och NO på mellanstadiet på Charlottenborgsskolan i Motala. Hon har alltid brunnit lite extra för ledarskap i klassrummet och har genom åren arbetat fram ett framgångsrikt koncept på hur man får struktur i klassrummet, studiero, studiemotiverade elever och samtidigt får samtliga känna glädje i skolan.

Förra året blev hon prisad för sin lärargärning av Motala kommun och utsågs till ”Årets Motalaförebild 2016”.

– Det är mycket glädje när man är i mitt och mina elevers klassrum, samtidigt som vi får mycket gjort. Vi tänker väldigt mycket på hur vi uppför oss mot varandra och är alltid artiga mot varandra. Det skapar ett gott klimat i klassen, säger Ann-Sofie Fredriksson.

Men för att få det hela att fungera behövs en ledare, och trots den framhållna glädjen ser hon sig själv som en relativt sträng lärare.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt med tydliga regler och ramar. Går man över dessa i mitt klassrum så vet man konsekvenserna. Till största delen tror jag att det handlar om vilket ledarskap du har i klassrummet och vilket förhållningssätt vi har till varandra. Då sätter man en norm som ledare.

– Är man en god ledare så minimerar det bekymren i klassrumssituationer, man måste börja där.

Ulf Fredriksson.Ulf Fredriksson är docent på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Han säger:

– När man kommer in på ledarskap i klassrummet så ligger det väldigt nära det som en gång i tiden, när jag gick på lärarutbildningen, kallades för lärarskicklighet, alltså förmågan att strukturera och organisera arbetet. Men att då inse att det finns ett ledningsperspektiv i arbetet, att arbetet inte bara handlar om ämneskunskaper och strukturerna på ämnet – utan faktiskt om hur man organiserar arbetet i ett klassrum.

– Jag tror att de här sakerna har nog funnits som en medvetenhet bland många lärare. Men man har inte satt ord på det. Ledarskapsfrågan har aktualiserats mer i forskning och då uppmärksammar lärare frågan.

Vad utmärker en god ledare?

– En god ledare tycker jag ska ha en väldigt god förmåga att uppmuntra andra. Vi drivs av uppmuntran och att bli sedda. Vi har mycket belöningar, som exempelvis ”veckans elev” och andra smågrejer som jag tycker är viktiga, säger Ann-Sofie Fredriksson och tillägger:

– Ibland tycker jag att vi går in bakvänt i ämnet. Följer man medierapporteringen ser man ofta att det skrivs om att det är eleverna som uppför sig dåligt. Okej, men är det verkligen så? Jag tänker att man måste backa ett steg och vända diskussionen. Mycket av det där får man bort med en god ledare, dåligt uppförande är ett symtom på dåligt ledarskap.

Hur blev du en bra ledare? Hur lärde du dig?

– Jag har inspirerats av en hel del människor genom åren. Sedan brinner jag verkligen för det här med relationer. Men redan på lärarutbildningen för 16 år sedan plockade jag med mig saker inom området och kände: ”detta ska jag bli bra på”. Jag ville bli den bästa versionen av mig själv som jag kunde bli.

Många efterfrågar mer utbildning i ledarskap på lärarutbildningen.

– Det finns naturligtvis en utmaning för lärarutbildningen med att göra de här sakerna, för att man kan ju naturligvist läsa om ledarskap i teorin och det är ju inte felaktigt. Men sedan gäller det då att tillämpa det i praktiken, säger Ulf Fredriksson.

– Om vi misstänker om det kunde ha varit bättre med ledarskapsutbildningen i lärarutbildningen, då räcker det inte med att bara lära sig mer under utbildningen. Att vara lärare är ett livslångt lärarande. Du måste få personalutbildning och stöd att utveckla det, så en bra lärarutbildning som etablerar de här sakerna är långt ifrån tillräckligt om det inte finns strukturer på arbetsplatser i form av stöd från skolledningen, att träffas, prata och ge stöd till varandra på skolan. Det är ockso viktigt med ett fortsatt stöd och struktur så att du kan få utbildning och input utifrån.

Vad kan det bli för konsekvenser med ett svagt ledarskap?

– Ett svagt ledarskap i ett klassrum leder till att eleverna inte vet vad de ska göra. Det blir oordning och eleverna undrar vad de måste göra. Då får du mindre studiero i klassrummet. Det blir en situation då eleverna inte kan arbeta och lära sig. Det innebär i nästa steg att lärandet blir svagare, säger Ulf Fredriksson.

– Det påverkar resultaten väldigt mycket. Jag skulle säga att det kan påverka en hel skola. Det finns många skolor där man bara håller på och lappar och lagar symtomen, man sätter in mängder med resurser med assistenter och hej och hå. Men det som behövs är egentligen en bra ledare. Detta är något man måste jobba mycket mer med. Jag tror att gott ledarskap är nyckeln till det mesta, säger Ann-Sofie Fredriksson.

Ann-Sofie Fredrikssons bästa praktiska råd till andra lärare för att bli en bra ledare är att man måste vara extremt tydlig med vem det är som leder och bestämmer.

– Man kan inte vara en lärare som säger: ”okej, låt gå för den här gången”. Sedan är det verkligen viktigt med kärlek, och då handlar det om att förmedla mycket värme, glädje och empati. Får du ihop dessa med ledarrollen har du hittat den stora nyckeln.

Är det missnöje mot någonting i skolan tycker Ann-Sofie Fredriksson att det är oerhört viktigt att hon som vuxen inte bara viftar bort och säger: ”ja ja, ni är bara barn”.

– Utan det är väldigt viktigt att jag visar att jag är stolt över att få vara med och fostra blivande samhällsmedborgare. Jag vill höja upp eleverna och lyssna på dem på riktigt. Eleverna får en större förståelse om jag behandlar dem med respekt. Det gäller även att vara tydlig med vem som bestämmer och visa att jag blir besviken om de uppför sig dåligt. I stället för att bara skälla ut någon, det tror jag inte på.

Fotnot: För att undvika missförstånd ska det förtydligas att intervjupersonerna av en händelse har samma efternamn, de är inte släkt. 

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons