martin_artikel
Yrkesutbildning

”Dåliga förutsättningar för läsning”

Förutsättningarna för läsundervisningen behöver förbättras. 
Det menar ”Årets svensklärare”, Martin Ahlstedt, som vill se förändringar i kunskapskraven.
– Tittar man på hur kunskapskraven är skrivna så är det lite väl enkelt att komma undan den ganska jobbiga litteraturbiten, säger han.

I år är det ”Yrkesutbildningens år”. Utbildningsdepartementet – med regeringen i spetsen – har tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv valt att satsa extra resurser på att prioritera och lyfta den svenska yrkesutbildningen för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft.

Som en avrundning på temaåret samlas i början av december Europas 500 vassaste ungdomar för att tävla i yrkesskicklighet i Göteborg. Det är första gången ett Yrkes-EM går av stapeln i Sverige och det svenska Yrkeslandslaget laddar just nu inför mästerskapet.

I media framhävs yrkeselevernas talang som ska ge nya svenska medaljer. Men hur ser det ut med kunskapen i de gymnasiegemensamma ämnena och exempelvis den grundläggande läskunskapen?

I samma stad som Yrkes-EM arrangeras arbetar läraren Martin Ahlstedt – som i våras korades till årets svensklärare av Svenska Akademien – med just elever på yrkesutbildningarna på Lindholmens tekniska gymnasium.

Enligt Martin Ahlstedt är situationen på gymnasiets yrkesprogram utmanande. Många av hans elever behöver nämligen jobba hårt med läs- och skrivförmågan för att ens lyckas nå E-nivå under det år de har på sig med Svenska 1-kursen.

– Senast i dag var det en elev som uttryckte ett missnöje och sa att: ”Vi skriver ju bara hela tiden”. Ja, och det är ju för att de behöver öva på det. Många av mina elever har heller inte läst böcker sedan de var små. Någonstans på vägen genom skolan har läsningen tappats bort, säger Martin Ahlstedt.

Att få eleverna till att börja läsa är en utmaning han gillar.

– Det handlar mycket om att läsa tillsammans. Gärna samma bok i hela klassen. Har vi boksamtal i smågrupper med max 5, 6 elever åt gången så märker jag om de har läst boken eller inte, och då känner de sig lite tvingade till att läsa. Jag lyckas kanske inte få alla intresserade av litteratur. Däremot lyckas jag få i stort sett alla till att läsa, säger han.

Många av mina elever har heller inte läst böcker sedan de var små

Unga människors läsvanor är ett återkommande diskussionsämne i skoldebatten. Men en aspekt av diskussionen som sällan uppmärksammas – enligt Martin Ahlstedt – är att svenskämnet, i och med Gy11, blev kraftigt försvagat på gymnasiets yrkesprogram.

– Förutsättningarna för att locka yrkeselever in i litteraturens värld är i dag alltför dåliga. Samtidigt fastnar den politiska skoldebatten i samma plakatfrågor om och om igen, och det blir alltför sällan utrymme kvar till frågor som rör litteratur och bildning.

Eleverna på yrkesprogrammen läser i dag bara svenska obligatoriskt i ett år, sedan förväntas deras kulturella och litterära skolning vara klar. Svenskundervisning i år 2 och 3 är på yrkesprogrammen förbehållen de som väljer att läsa in högskolebehörighet. Det är ett svek mot de elever som inte har drivkraft och vilja att vid 16 års ålder ta beslut om eftergymnasiala studier, menar Martin Ahlstedt.

– Jag tycker att alla borde läsa svenska i tre år för när man bara har ett år på sig blir det väldigt intensivt och då hinner inte fördjupa sig ordentligt i allt som ska hinnas med. Tre års svenska skulle innebära att vi får möjlighet att läsa fler böcker och utveckla skrivandet, säger han och tillägger:

– Samtidigt är det lätt att säga: ”Men då inför vi bara svenska i tre år igen”. Men det är inte samma sak för kurserna och kraven är helt annorlunda.

Tidigare hette det Svenska A och B och då var det 200-poängskurser som alla skulle läsa. Men när GY11 kom gjorde man om och nu är det 300 poäng som alla måste läsa för att kunna få högskolebehörighet. Det innebär att det är 100 poäng mer svenska och dessutom höjde man kraven ordentligt.

En detalj som inte så många tänker på, som själva inte undervisar i svenska, är att det skulle bli extremt mycket högre krav i svenskämnet än vad det var innan GY11 om alla ska läsa Svenska 2 och Svenska 3 som kurserna ser ut nu, menar Martin Ahlstedt.

Jag skulle kunna skita i att de läser böcker och ändå sätta godkända betyg utan att göra något formellt fel

– Problemet är då att det antagligen skulle vara för många elever som inte skulle ha förkunskaperna, när de kommer till gymnasiet, för att hinna komma upp till den nivån som krävs av dem i trean. Då skulle man slå ut massa elever som inte skulle fixa det.

– Men jag tycker ändå att svenskämnet borde vara obligatoriskt i tre år. Så pass viktigt är det. Och det behöver inte hänga ihop med högskolebehörighet, som egentligen är en annan fråga. Det borde gå att läsa svenska på olika nivåer, i olika kurser. Samtidigt är det oerhört viktigt att det finns en enkel väg till att läsa in högskolebehörigheten på yrkesprogrammen.

För Martin Ahlstedt är det inte högskolebehörigheten i sig som är det centrala, utan att eleverna läser och skriver mer under gymnasiet.

­­– Tittar man på hur kunskapskraven är skrivna så är det ju kanske lite väl lätt att komma undan den ganska jobbiga litteraturbiten. Men det gäller inte bara yrkesprogrammen, för kunskapskraven är samma.

I stället skull han vilja se tydligare och mer detaljerade krav.

– Det står inte uttryckligen någonstans att eleven måste läsa hela romaner. Eftersom kunskapskraven i övrigt är väldigt detaljerat skrivna, så jag tycker faktiskt att det borde stå, säger han och fortsätter:

– Jag skulle kunna skita i att de läser böcker och ändå sätta godkända betyg utan att göra något formellt fel. Det är ett ganska tungt jobb att få läsovana och läsovilliga elever att läsa igenom en bok, och då krävs det ganska mycket av en lärare. Och det är klart att om man inte uttryckligen måste göra det så kanske många struntar i det. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm