mnormell
Experten svarar

Lärarens aktiva intresse spelar roll

Gymnasieläraren, psykoterapeuten och författaren Margareta Normell resonerar kring frågan om hur du som lärare kan hantera elever som är helt ointresserade av skolan, stör lektionerna och påverkar stämningen i klassrummet negativt. 

Fråga: Jag har ett antal elever i min niondeklass som är helt ointresserade av skolan. De stör ofta lektionerna och påverkar hela stämningen i klassrummet negativt. Även elever som tidigare har varit motiverade och tyckt att skolan är kul dras med och just nu känns det som att hela gruppen är mer eller mindre omotiverad. Vad kan jag göra för att bryta utvecklingen och få upp motivationen hos eleverna?

Svar: Några elever i klassen verkar ha erövrat ett informellt ledarskap och det påverkar både lärandet och klassrumsklimatet negativt. Här gäller det för läraren att återta ledarskapet och skapa ett positivt klimat som gör att eleverna kan börja engagera sig i skolarbetet. Frågan är hur detta kan gå till? Här följer några förslag:

  • Lärarens aktiva intresse för hur det går för den enskilda eleven är skolans viktigaste framgångsfaktor. Därför uppmanar jag frågeställaren att först arbeta med sin egen motivation. Även den duktigaste lärare kan tappa lusten om eleverna verkar omotiverade. Men situationen går att förändra!
  • Stökiga elever vill ofta tävla om vem som är bäst, starkast, coolast, roligast osv vilket påverkar gruppklimatet negativt. Försök därför att knyta arbetsuppgifterna till elevernas olika verkligheter på ett sätt som gör att de inte kan tävla med varandra. Ett exempel kan vara att låta dem välja en nyhetsbild och berätta om den. Här gäller det för läraren att behålla sitt eget intresse och kraftfullt reagera på elever som försöker förlöjliga sina kamrater.
  • Att hjälpa eleverna att få fatt i sina egna tankar och känslor bidrar på sikt till ökad självkännedom. Det kan ske genom processfrågor som ”Vad verkar svårast med den här uppgiften? Intressantast? Lättast? Vem kan hjälpa dig? När tror du att du är klar? Detta ställer krav på aktivt lyssnande från lärarens sida.
  • God mentaliseringsförmåga hos läraren främjar ett positivt arbetsklimat. Det innebär uppmärksamhet på sitt eget inre, men också på vad eleverna tänker och känner och vilka avsikter de har med vad de gör. Om vi som lärarekan tolka elevernas agerande som något annat än ointresse kan det vara nyckeln till en förändring. 
  • Klarar läraren att reglera sina egna känslor, behålla sin egen motivation och lyssna efter elevernas genuina röster kommer det förhållningssättet att smitta av sig på klassrumsklimatet. Då blir gemensamma samtal där elevernas egna berättelser får plats lättare att genomföra. Läraren har återerövrat sin auktoritet och alla elever får större utrymme att koncentrera sig på skolarbetet.
  • Ibland misslyckas vi med både ordning och motivation och då behöver vi inse värdet av den jobbiga känslan, eftersom den hjälper oss att förstå elever som ofta känner precis så. 
  • Även denna gång vill jag påminna om den avgörande betydelse en kollegial reflektionsgrupp på skolan kan ha för frågeställarens dilemma. Att få utrymme för sin berättelse och arbetskamraternas välvilliga lyssnande kan vara det som ger frågeställaren lust att möta eleverna på ett nytt sätt. 
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm