Annons
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. Foto: Pelle Rabe.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Publicerad 11 juni 2018

Relaterat

Den 9 september går Sverige till val och en av de största frågorna är skolpolitiken. Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna. I mötet med Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt vill Ragnar veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Varför ska man som lärare rösta på Vänsterpartiet?

– Vi har en politik för ett mer jämlikt Sverige. Vi är det enda partiet som egentligen har det. Som utjämnar inkomstskillnader och som gör att människor kommer att mötas och blandas i Sverige. Jag tycker att det är så tydligt att vårt stora samhällsproblem i dag är att vi skiljs åt allt mer, och samtidigt blir det mer ojämlikt.

– Jag tror att en grupp som verkligen har märkt av detta är lärare. Ojämlikheten har påverkat skolan enormt. Skolan har ju gått från att verkligen ha varit någonting som gav alla chansen. Vi hade väldigt likvärdiga skolresultat och skolorna var ungefär lika bra – och i dag är det en skola som ofta är jättebra, men ibland brister och ibland faktiskt förstärker skillnaderna i samhället. För mig handlar det både om att få ett jämlikt samhälle i stort, men att skolan är så otroligt viktig för att bryta den här uppdelningen. Vi måste få en likvärdig skola. Vi måste få en skola som ger barn och ungdomar samma chans. Det är det som vår politik går ut på.

– Jag tror också att det är roligare att jobba i en sådan skola. Där barn från olika bakgrunder möts, där man känner att man faktiskt känner att man gör ett bra arbete och där man på något sätt står på samma startlinje när man går i skolan.   

Och rent konkret – vad kan du lova landets lärare om Vänsterpartiet får chansen att påverka skolpolitiken efter valet?

– Vi skulle göra tre stycken stora reformer som vi tycker behövs för att få en likvärdig skola. Det ena är att ta bort hela marknadsstyrningen och vinsttänkandet. Det är så tydligt hur många av de här vinstdrivna skolorna rekryterar de elever som har det lättast för sig och det bidrar otroligt starkt till uppdelningen. Vi har friskolor som bygger på att man ställer sig i kö när barnen får personnummer, så går det januari- och februaribarn i de skolorna. Det är precis motsatsen till en likvärdig skola.

– Sedan tycker jag att skolan ska vara statlig. Det ska inte vara beroende på vilken kommun du bor i, om man har pengar och satsar på skolan, fortbildning eller annat.

Om vi får en likvärdig skola som man kan lita på tror jag det kommer att ge bättre resultat.

– Sedan måste man se över skolvalet. Framför allt i de stora städerna så är skolvalet i dag en motor som delar upp eleverna. Då blir det ”vinnarskolor” och ”förlorarskolor”. Vi måste komma till ett läge där man är i våra grannländer, som Finland och Norge, där man faktiskt kan lita på att den närmaste skolan är en bra skola – och i den kan mina barn gå. Sedan kan man jobba med upptagningsområden så att det blir en allsidig sammansättning. Om vi får en sådan likvärdig skola som man kan lita på tror jag det kommer att ge bättre resultat, och framför allt är det färre elever som kommer att misslyckas i skolan. Är det några som jag tror få ta smällen av dagens system så är det lärarna som upplever det här varje dag.

Om vi tittar tillbaka på den mandatperiod som är slut nu – tycker du att ni i Vänsterpartiet har lyckats påverka i skolpolitiken?

– Ett av de viktigaste förslagen för oss kommer snart upp till beslut i riksdagen (läs; den 7 juni), och det är att ta bort den här vinstjakten. Det skulle ha enorm betydelse. Det skulle verkligen ändra spelplanen på något sätt och kunna göra att vi kan arbeta med en jämlik skola.

Jonas Sjöstedt och Ragnar Sjölander på Blackebergs gymnasium.

– Sedan har vi jobbat mycket via budgeten. Där har det gjorts ganska stora satsningar på skolan, både på skolor som har speciella utmaningar men också i allmänhet. Det tycker jag är viktigt att det har gjorts. Jag tycker också att det är viktigt att satsa på sådant som elevhälsa. Lärarna får ju i dag göra mycket utöver lärarjobbet och har man ingen bra elevhälsa så märks det för lärarna också.

– Sedan är det på väg en förändring som jag hoppas att vi ska se, som går från kursbetyg till ämnesbetyg. Det är också någonting som vi har arbetat för.

Det märker jag som lärare här att kursbetygen skapar en stress för eleverna.

– Det gör ju det. Ett misslyckande kan stå väldigt dyrt. Jag tycker att ämnesbetyg är mycket mer rimligt och att stressen också är ett utav de stora problemen i skolan i dag. Vi har lite fått en kontrollskola där man ska ha så mycket nationella prov och så mycket kurser så att friheten också har inskränkt också för lärarna. Någonstans så tror jag att lärare drömmer om att vara någonting mer än det. Det är rimligt att ha färre nationella prov tycker vi.  

Vi har haft en skoldebatt där många politiker har snackat ner den svenska skolan rätt hårt.

Vad tycker ni i Vänsterpartiet att man borde göra för arbetssituationen och arbetsbelastningen för att få fler att vilja bli lärare och fler att vilja stanna i yrket? 

– Det är en utmaning på flera plan. En del saker är ganska naturliga som att man inte ska ha för stora klasser, man ska ha en rimlig löneutveckling, man ska kunna få fortbildning, och det ska finnas kuratorer och elevhälsa så att man inte känner sig maktlös när elever har stora problem. Utan att det faktiskt finns någon som kan kliva in och hjälpa en lärare i de situationerna.

– Men ibland tänker jag att det är ett större problem. Vi har haft en skoldebatt där många politiker har snackat ner den svenska skolan rätt hårt. Man har liksom inte sett tycker jag alla de här lärarna som gör ett otroligt bra jobb, det är ändå det normala i den svenska skolan. Det är faktiskt det som sker och som jag ser via mina egna barn – att det fungerar bra och lärarna jobbar jätteengagerat. Jag tycker att det är lite sorgligt med en skoldebatt som går ut på att man ska säga att det är ett kaos av kepsar och mobiltelefoner i skolan – det är det inte.

– Sedan finns det skolor som har problem, och det tror jag beror på segregering, för att vi har fått en marknadsskola och mycket annat också. Om vi har en tydlig politik för en likvärdig skola som inte detaljstyr lärarna, utan där man litar på lärarna att de kan sitt jobb. Det behövs inte kollas allting och vara nationella prov på allting.   

Som rikspolitiker. Går det att styra regelverket kring lärares arbetssituation hårdare i Sverige?   

– Det är klart att det går att göra. Men det hade varit mycket lättare om det vore statligt. Att kunna få likvärdighet och att det fungerar bättre. Att staten skulle ha arbetsgivaransvaret för lärarna är ett av argumenten. Om man ser på en sådan sak som förstelärarreformen, som jag tycker ha slagit ganska fel på många sätt. Tänk om kan kunde ha en dialog mellan lärarfacken om hur man skulle kunna utvecklas i yrket, man skulle kunna forska, man skulle kunna ha större ansvar. Så gör man det tillsammans över hela landet. Nu gör kommunerna väldigt olika med sådana saker. Jag tror att ibland leder lite mer centralstyrning till lite mindre detaljstyrning. Så skulle jag vilja ha skolan.

 – En del med förstelärarreformen gav ju bara högre lön till några, sedan fortsatte allt som vanligt. Och i andra kommuner gjorde man på ett helt annat sätt. Jag förstår om lärare är frustrerade över det. 

Jag är övertygad om att den här ökade stressen och ökade ohälsan märks i skolan.

Vi har sett över en lång tid att skolpolitiken har varit en stor politisk stridsfråga, där det finns stora motsättningar mellan blocken. Kan du i det här läget se något i exempelvis Alliansens skolpolitik som ni i Vänsterpartiet tycker är bra?

–  Det finns korn av sanning även där. Även om skillnaden är stor när det gäller vinster och marknad. Jag skulle vilja lyfta upp två saker. Vi har sett att Liberalerna precis som vi är för en statlig skola. Jag tror att det kommer. Man märker även på de partier som inte är där än att de går åt det hållet. Det är väldigt intressant och bra.

– Något annat som gjorde mig uppriktigt glad det var när Centerpartiet gick ut och sa att vi måste satsa mycket mer mot psykisk ohälsa. Vi måste verkligen rusta upp möjligheten för ungdomar att få hjälp. Det är precis det vi tycker i Vänsterpartiet också och har fått igenom en del reformer.

– Jag är övertygad om att den här ökade stressen och ökade ohälsan märks i skolan. Är det så att de här eleverna verkligen skulle få snabb, professionell och lätt hjälp. Många av de kan inte lyckas i skolarbetet om man mår dåligt. Det är ett direkt hinder för att kunna fungera i skolmiljön. Det tror jag är otroligt viktigt att se det, framförallt är det unga tjejer som har sämre psykisk hälsa. Skulle vi kunna göra någonting stort där tillsammans så vore det fantastiskt.

Kan du lova, om du får chansen att påverka regeringspolitiken, att ni arbetar för stora blocköverskridande lösningar?

– Ja, där skulle det vara möjligt på till exempel de två områdena. Men sedan är det så att i synen på det här med vinstjakt, marknad eller likvärdig skola så har det blivit en höger- och vänsterfråga. Det finns många borgerliga som också inser att det här inte håller. Men de försvarar företagen i dag, och vi gör inte det. Så i en del frågor står vi också långt ifrån varandra. Det kan man inte sticka under stolen med.

All forskning visar att dagens skolval gör det svårare för skolan.

Om du fick chansen att påverka en fråga inom svensk skolpolitik i grunden – vilken skulle du då vilja förändra?

– Det är en fråga där vi är helt unika, och det är att ifrågasätta skolvalet som det är i dag. Det är inte alltid så populärt. Därför att många föräldrar och elever tycker att skolvalet gynnar ”mig”, men all forskning visar att dagens skolval gör det svårare för skolan. Då skulle jag gå in och göra någonting där och att vi får skolor igen där elever från olika bakgrunder möts. För mig handlar det om vilket Sverige jag vill ha i dag. Jag tror att det är dåligt när människor inte träffar varandra, när man är lite rädda för varandra och där skillnaderna är väldigt stora. Skolan är ju en spegel av det, men skolan kan också vara vårt viktigaste verktyg för att bryta ner det för att göra någonting åt det.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Annons
Annons
Annons

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons
Annons

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Annons

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons