stolpdiagram_9_metoder

Andel lärare som tror att ovanstående metoder skulle förbättra elevernas resultat i matematik

Undersökning

Lärarna: Mattelyftet höjer elevresultaten

Åtta av tio lärare som har deltagit i någon av de två statliga matematiksatsningarna tror att innehållet kan bidra till att vända den negativa utvecklingen hos svenska elever. Det visar en färsk undersökning från Lärarnas Riksförbund. Men undersökningen visar också att huvudmännen inte tar ansvar för lärarnas fortbildning. 

Hittills har staten genomfört två specialsatsningar på matematik – den så kallade Matematiksatsningen och så Matematiklyftet som pågår för fullt just nu.

Matematiklyftet är den klart största satsningen. Under perioden 2012–2016 ska alla matematiklärare i Sverige igenom utbildningen.

Matematiksatsningen ledde inte till några konkreta resultat, men det menar Skolverket att Matematiklyftet kommer att göra.

– Den här satsningen räcker till alla. Den är också mer styrd, mer sammanhållen och håller en högre kvalitet eftersom det är landets främsta forskare och lärarutbildare som har tagit fram stödmaterialet. Så både fortbildningsmodellen, kollegialt lärande och innehållet vilar på en helt annan grund än tidigare satsningar, säger Anders Palm, ansvarig för Matematiklyftet, Skolverket.

Lärarnas Riksförbund har frågat 2 200 matematiklärare hur de har upplevt de senaste årens statliga matematiksatsningar. Och de 42 procent som hade deltagit i en eller båda är nöjda.

Hela 90 procent anser att satsningarna har haft rätt inriktning. Och 77 procent tror att satsningarna, i stor eller någon utsträckning, kan bidra till att förbättra undervisningen i matematik, så att den negativa resultatutvecklingen hos eleverna går att vända.

– Det är väldigt glädjande att så många lärare är nöjda och dessutom tror att satsningarna kommer att göra skillnad i deras undervisning, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Matematiklärarna har också fått svara på om de upplever att huvudmännen tar ansvar för matematiklärarnas vidareutbildning. Och här är resultatet inte alls lika positivt.

44 procent av samtliga lärare tycker inte att huvudmannen tar ansvar. Och 60 procent av de lärare som inte har deltagit i någon av de statliga matematiksatsningarna har heller inte fått någon annan kompetensutveckling de senaste fem åren. Nästan lika många, 40 procent, tycker att rektor helt saknar insikt i deras undervisning.

– Kommunerna har haft drygt 20 år på sig att visa vad de går för och en sak som är tydlig är att lärarnas fortbildning i princip helt försvann i och med kommunaliseringen. Ska vi säkra lärarnas fortbildning så måste staten ta över ansvaret. Kommunerna och de privata skolorna har inte tillräckliga incitament för att satsa på relevant fortbildning, säger Bo Jansson.

Rapporten lyfter också fram en stor brist. Hela sex av tio lärare saknar en speciallärare med matematikutbildning på sin skola.

– Det är inte så konstigt att det saknas speciallärare i matematik, eftersom det saknas matematiklärare generellt. Många elever får inte undervisning av en utbildad matematiklärare i dag. Det är bekymmersamt, inte minst i de lägre åldrarna. Det har stor betydelse att eleverna får en bra undervisning redan från början, eftersom det annars kan vara svårt att reparera felaktigheter. För att komma till rätta med problemet landar vi återigen i villkorsfrågan. För att locka studenter att välja lärarbanan istället för att bli ingenjör eller ekonom måste lärarnas löner höjas. Man väljer inte läraryrket på grund av lön, men det påverkar definitivt, säger Bo Jansson.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm