Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

En lärare blev strypt och fick ta emot slag av sin elev när han försökte ta dennes mobiltelefon. På en annan skola arrangerade elever ett stort slagsmål på skolgården. Östersundsposten har den senaste tiden rapporterat om flera våldsdåd i skolan, och oavsett om de är riktade mot elever eller lärare pekar fackliga företrädare på samma grundläggande problem: Det är för få vuxna i Östersunds skolor.

– Det rör sig inte sällan om utåtagerande elever som inte har fått så bra förutsättningar att kontrollera sitt humör. De flesta försöker ju använda lågaffektivt bemötande, men förutsättningarna är inte riktigt rätt. Om man är ensam som lärare i ett klassrum eller i en korridor är det svårt. Vi behöver kringpersonalen, säger Anna Salomonsson, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i kommunen.

Enligt henne har kommunen successivt skurit ned på fritidsledare på skolorna, vilket lett till en ökad risk med bråk och stök. Hon menar att vuxna med den primära rollen att skapa relationer med barnen har en lugnande effekt som är nödvändig.

Det här har pågått under många år

– Vill man satsa på skolan så måste man satsa på kringpersonalen också. De flesta lärare är jättebra på relationsskapande, men tiden finns ju inte i klassrummet. Det är dessutom bra om en elev som behöver lämna klassrummet har någon att gå ut till. Men jag vet inte när jag var på en skola med fritidsledare på senast, det här har pågått under många år, säger hon.

Karin Flodin tillträdde som ny chef för barn- och utbildningsförvaltningen den 1 oktober, och hon säger att hon vill jobba tillsammans med facken, skolledarna och politiken för att förebygga våld på skolorna. Hon delar inte riktigt den bild som Anna Salomonsson ger av att skolorna dräneras på personal.

– Jag känner inte igen det. Man har ju infört lärarassistenter på alla skolor, så om fritidsledare tagits bort har de ju ersatts med andra vuxna. Kommunen rymmer åtta högstadieskolor som alla har en eller två lärarassistenter vardera, säger hon.

Från lärarhåll kopplar man våldshändelser på skolorna till en brist på vuxna i skolan. Hur ser du på det?

– Det tycker jag inte att jag kan svara generellt på, det är utifrån varje situation. Det ska självklart inte vara så att det är farligt att gå till skolan, varken för elever eller lärare. Men det är en samhällsutveckling som visar sig i skolan också. Det har även inträffat incidenter trots att alla de rätta personerna funnits på plats, säger Karin Flodin.

I fallet med läraren som slogs av sin egen elev blev efterspelet särskilt svårt då eleven var tillbaka i klassrummet två dagar efter attacken. Läraren fortsatte att undervisa eleven hela terminen, samtidigt som rättprocessen pågick. I slutändan fälldes eleven för misshandel, men det fick inga konsekvenser i skolan.

– Jag och den här eleven gick hela det föregående läsåret utan att ha fått efterbearbeta det här, säger läraren till ÖP.

Han sjukskrevs i två månader på grund av spänningshuvudvärk och övervägde att säga upp sig. Han säger till ÖP att situationen på skolan blivit bättre på senare tid, men är kritisk till bristen på särskilt stöd. Eleven som dömdes för misshandeln hade i perioder haft en resursperson.

– Det har dragits ner på resurser på många skolor. På en skola har man däremot infört skolvärdar som är ute bland eleverna och kan ta hand om konflikter, och det har gjort stor skillnad. Annars är de här kringpersonerna borta, säger Anna Salomonsson på LR.

Hon är också kritisk till en brist på tydliga rutiner när någonting sådant här händer.

– När jag har varit inblandad så har man inte vetat vad man ska göra. Nyare rektorer har inte samma koll och jag vill hävda att det är otydligt från förvaltningen. Varför det är otydligt kan jag inte svara på, säger hon.

Förvaltningschef Karin Flodin säger att skolan i Östersund har en högre budget än jämförbara kommuner, men att hon vill ser över kostnaderna för att se om det går att öka på personalsidan.

– Jag vill att så stor del av budgeten som möjligt kommer till lärare och annan personal ute på skolan. Då måste man göra vissa strukturförändringar. Vi måste se till att man inte står ensam med en elevgrupp och hamnar i en svår situation man inte kan hantera. Jag vill inte att vi ska organisera oss så, säger hon.