Annons

Lärarna som är politiker: Därför är mitt parti bäst för skolan

Publicerad 23 augusti 2018

Relaterat

Många av Sveriges lärare är politiskt engagerade. Men finns det någon motsättning i att undervisa och ha en tydlig politisk hållning? Skolvärlden frågade åtta lärare som alla valt att engagera sig politiskt.

Vi visar att vi vill göra något åt de ökade klyftorna och marknadsstyrningen.

Camilla Carlberg, Vänsterpartiet, gymnasielärare i Stockholm och medlem i Vänsterpartiet. Har ett ordförandeuppdrag för partiföreningen Lärarvänstern.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Jag tycker att Vänsterpartiet riktar in sig på det som är problemet med svensk skola: de ökade klyftorna och marknadsstyrningen. Vänsterpartiet visar att man vill göra någonting åt det och är tydligt när det gäller skolfrågor, exempelvis hur skolan ska styras.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var efter att jag hade fått barn som jag började fundera mycket på vilket samhälle jag egentligen vill ha för mina barn att växa upp i. Sedan märkte jag som student att min bild av läraryrket inte alls stämde överens med verkligheten tyvärr. Jag blev lärare för att undervisa i mina ämnen svenska och religionskunskap och jag märkte med tiden som ny lärare att just undervisningen var en mindre del av jobbet – det tycker jag är helt galet. Jag tycker att marknadsstyrningen är helt förödande för yrket.

– Det har varit lite svårt att engagera sig politiskt, och det är främst tidsbristen som har gjort att jag har blivit tvungen att dra ner på det politiska engagemanget. Det går inte riktigt att kombinera med ett heltidsjobb och vara med familjen.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Jag nämner inte mitt engagemang för eleverna, men det är ju inte hemligt i och med att jag har uppdrag. I dag tror jag att man inte behöver tänka så mycket på det, utan så länge man är noga med att föra fram flera perspektiv så tycker jag inte att det ska vara några problem och att ens politiska åsikter inte går emot läroplaner och värdegrund. Det är snarare någonting bra att visa hur demokratin fungerar för eleverna, och att vem som helst kan engagera sig. Jag brukar ofta uppmuntra mina elever att gå med i ett politiskt ungdomsförbund. Det är ett demokratiskt problem att många unga inte går med i politiska partier.

 

Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person.

Anders Österberg, Socialdemokraterna, grundskollärare i grunden. Har även varit förskollärare i Husby. Arbetar på heltid som socialdemokratisk ledamot

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– För det första strävar man hela tiden efter en jämlik skola. Det är jätteviktigt att alla barn får samma förutsättningar och chans, men även om man råkar misslyckas så kan man få en till chans. Sedan tycker jag att partiet arbetar för att göra yrket mer attraktivt. Men det är också viktigt att hela samhället håller ihop och där har Socialdemokraterna en helhetspolitik.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag började redan i SSU, sedan blev jag fritidspolitiker. Jag har alltid brunnit för demokratifrågor. Jag fick frågan 2014 om jag ville bli nominerad till riksdagslistan och det kunde jag tänka mig. Sedan råkade jag hamna på en bra placering för att många hade förtroende för mig och när en ledamot avgick kom jag in i riksdagen.

– Det finns många likheter mellan att vara politiker och lärare. Du talar inför många människor och det är mycket planering. Den dagen jag lämnar riksdagen hoppas jag kunna återvända till klassrummet på heltid.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person, men du ska alltid respektera andra människors åsikter i undervisningen och även kunna lägga fram fakta och kunskap på ett neutralt sätt. När jag under en kort period jobbade på en folkhögskola så diskuterade vi detta flitigt. Syftet får aldrig vara att påverka någon när du undervisar.

– Du har en plikt som samhällsmedborgare att engagera dig politiskt, för annars blir demokratin bara för några få.

 

Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

Tomas Selin, Centerpartiet, lärare i engelska och samhällskunskap på Hermods gymnasium i Stockholm. Vice ordförande i gymnasienämnden i Huddinge.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Det som tilltalar mig med Centerpartiets skolpolitik är att det får se olika ut men också att makten ska ligga så nära eleverna som möjligt. Då blir det så att lärare måste få mer möjlighet att ta beslut i klassrummet och i att påverka hur resurserna på skolan ska se ut.

– Det har blivit ganska mycket pekpinnar de senaste åren mot skolan, och att man tar ifrån lärarna makten att definiera vad som är problemen. Jag blev lite besviken när gymnasieminister Anna Ekström gjorde utspelet med telefonförbud i skolorna. Jag vet att jätte­många lärare och skolor har problem med detta men i de skolorna så är också lärarna och rektorerna väldigt bra på att ta beslut. Jag tycker att de utspelen som görs underminerar lärarkåren och förtroendet för lärarkåren.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag valde att engagera mig politiskt under 2015. Som lärare och lärarstudent har jag varit engagerad i skolfrågor nästan sedan jag började studera på universitetet. Jag har en bakgrund som facklig (var ordförande i Lärarförbundet student 2013–2014) innan jag blev yrkesverksam, så jag har alltid brunnit för skolfrågorna.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är klart att vi ska vara helt neutrala. Samtidigt har lärare ett tydligt demokratiuppdrag. Jag tycker inte att det är något problem att skilja på mitt uppdrag som lärare och fritidspolitiker. Kanske för att vi inte pratar så himla mycket partipolitik i skolan.

– Jag möts oftast av positiv respons från lärarkollegor som tycker att det är bra att jag är engagerad i politiken. Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

 

Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat.

Sandra Karlsson, Sverigedemokraterna, engelsklärare i årskurs 9 på halvtid. Vice ordförande för Sverigedemokraterna i Norrköping och sitter i utbildningsnämnden.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Sverigedemokraterna ser fördelar med traditionell och mer lärarbunden undervisning. Det tror jag många elever skulle gagnas av. Jag tycker att skolan och den tidigare läroplanen var mer jordnära. När jag blev lärare 2003 passade skolan mer för de elever som har lite svårt för sig. I dag tycker jag att det är lite mer flytande kriterier och ställer krav på en helt annan personlig mognad, alla är inte redo för det. Sverigedemokraterna arbetar för en tydlig karriärstrappa för lärare samt mot en statlig skola för ökad likvärdighet i utbildningen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag har alltid varit politiskt intresserad. När jag fick barn själv för några år sedan så kändes det viktigare att engagera sig. Jag ville vara med och försöka skapa ett bättre samhälle och därför gick jag in i politiken.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är självklart att en lärare ska vara partipolitiskt neutral i sitt klassrum, i skolan och i utbildningssituationen. Men en professionell lärare kan hålla isär sitt yrkesliv och privatliv. Jag tror att vi Sverigedemokrater är extra noga med det här eftersom att vi har ögonen på oss. Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat och tänkte: ”Nu kommer jag få sparken på måndag”. Jag tror många lärare känner rädsla kring att folk ska veta var de står politiskt. Jag var rädd att bli utfryst av mina kollegor, men jag har inte stött på något sådant. Tvärtom har jag stött på försiktigt nyfikna frågor från andra lärare.

 

Jag har större chans att påverka skolpolitiken och skolresultaten som politiker än som lärare.

Viktoria Grimfjärd, Liberalerna, politisk sekreterare och ombudsman för Liberalerna i Västmanland. Tjänstledig SO-lärare i årskurs 7–9 i Västerås.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Skolan och barns utveckling måste komma först, framtiden börjar i klassrummet. Liberalerna har en genomtänkt och klok politik för skolan som dels ger individen möjlighet att skapa sin egen framtid utifrån sina egna förutsättningar, dels tryggar Sveriges framtid i ett längre perspektiv. För lärarnas del tycker jag att Liberalerna gör mycket för att renodla läraryrket, något som är väldigt viktigt att göra just nu. Liberalerna vill till exempel införa lärarassistenter, vi vill se mer av tvålärarsystem, anställa fler speciallärare och vi vill bygga ut elevhälsoteamen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Jag har alltid brunnit för politik och varit engagerad i samhällsfrågor. Men det är först för några månader sedan som jag har tagit steget att själv engagera mig politiskt till 100 procent. Det som fick mig att börja gå på Liberalernas skolgruppsmöten i höstas var att skolresultaten i Västerås har sjunkit det senaste decenniet och jag kände att jag inte bara kunde sitta och titta på längre. Jag kände att jag har större chans att påverka skolpolitiken och därmed skolresultaten som politiker än vad jag har som lärare.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Det upplever jag inte som ett problem alls för egen del. Det viktigaste är att eleverna lär sig om olika politiska ideologier och att de har demokratiska rättigheter att rösta, om de sedan röstar på S eller C – det spelar för mig som lärare ingen roll. Just nu är jag tjänstledig, men under min aktiva tid som lärare har jag aldrig stött på något problem. Jag skulle vilja att fler människor någon gång engagerade sig i politiskt.

 

Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Karin Pleijel, Miljöpartiet, skolkommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Göteborg. Är gymnasielärare i NO, tjänstledig från sin lärartjänst.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Miljöpartiet har ett starkt fokus på kommande generationer och att vi ska lämna över en bra värld till de som är unga i dag. Skolan är en väldigt viktig fråga i det. Det kanske allra viktigaste som jag känner skiljer MP från andra partier i skolfrågan är en sorts människosyn och att man ska se hela männi­skan i skolan. Att man inte bara ser eleverna som en tom korg som man ska fylla med kunskap för att sedan bli ett redskap på arbetsmarknaden. Det handlar mycket mer om att eleven ska få blomma och få ut sin fulla potential genom skolan och samtidigt rustas för framtiden.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– För att framtiden ska bli bättre. Jag tycker inte att det finns något annat parti som i sin praktiska politik alltid har med ett tänk för kommande generationer. För mig var det den moraliska tanken på solidariteten med kommande generationer, att de ska få det bättre, som tilltalade mig väldigt mycket. Jag blev medlem 1988. Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror det är viktigt att man vet om att människor och även lärare är politiskt aktiva, att det är positivt och nödvändigt i en demokrati. Som lärare har man en väldigt stark roll att spegla olika delar av ämnet man undervisar i och ge eleverna hela bredden. Jag ser mig som helt och hållet professionell när jag är lärare. Som lärare är det till exempel viktigt att visa både fördelarna och nackdelarna med kärnkraftfrågan som vi kan stöta på i mina ämnen. Sedan är det viktigt att förstå att vi alla är människor och då har vi åsikter också.

 

På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad.

Marie-Louise Coon, Moderaterna, lärare i svenska och engelska på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Trollhättan.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

 – Partiet vill bygga skolan på kunskap och försöker alltid se till att eleverna får möjlighet att nå så långt de kan, till exempel genom det kompensatoriska uppdrag som måste fyllas och genom att elevhälsan ska ges tillräckliga resurser. Jag gillar att det ska utgå mycket från eleverna, genom att ha höga förväntningar på dem, men också att det ska råda studiero i klassrummet. Moderaterna har även satsat mycket på att lärar­yrket ska stärkas, med förstelärarreformen bland annat, men det är klart att det behövs mer. På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad, genom att lärarrollen ständigt har blivit ifrågasatt av medier, föräldrar och andra som tycks veta hur en lärare eller skolan ska vara, och det tar tid att bygga upp det igen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Det är en lång historia. Men jag började engagera mig i Muf i början av 80-talet och då lärde jag mig att tro på den enskilda individen och valfrihet under ansvar. Nu är jag engagerad i kommunpolitiken i Trollhättan där det länge varit ett socialdemokratiskt styre, och så kan det ju inte vara. Så det driver mig mycket i dag.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Så ska det absolut vara. Men mitt parti­politiska jobb är inget som jag framhäver inför mina elever, det har jag aldrig gjort. Det kan ju ibland vara så att man figurerar i pressen och då kan ibland någon elev komma fram till mig och säga: ”Åh, jag såg att du är politiker, Marie-Louise”. Då brukar jag bara säga att: ”Ja, det stämmer – men här på skolan är jag bara lärare”. Det tycker jag är jätteviktigt att vara tydlig med. Det skulle aldrig falla mig in att öppet bära Moderaternas partisymbol i skolan.

 

Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar.

Morgan Forsberg, Kristdemokraterna, gymnasielärare och undervisar i religion och svenska på Vadsbogymnasiet. Sitter även i kommunstyrelsen i Mariestad.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Väldigt många av de elever som jag träffar varje dag är stressade, så därför är elevhälsan en väldigt viktig del i det vardagliga arbetet. Jag skulle vilja påstå att vårt parti är det som är tydligast i frågan om elevhälsans funktion. Jag kan vara väldigt nöjd med att säga att här i Mariestad har vi satsat riktigt ordentligt på elevhälsan med många nyrekryteringar. Eleverna måste få det stöd de behöver. Så ser det inte ut i hela landet i dag.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var egentligen för att jag såg att det fanns ett stort behov av att bryta den majoriteten som var här 2010 och det var då jag började engagera mig. Allianspartierna tog över 2012. Det var faktiskt en skolfråga som fick mig att hoppa på tåget. Det var tänkt att läggas ner en skola här i kommunen och det kunde jag inte tillåta.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det kan jag ju förstå på samma sätt som att jag ska vara helt religiöst neutral när jag ska undervisa om religion. Jag tycker inte att det har varit något problem hittills för mig som lärare. Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar. Alla människor har ju en tillhörighet någonstans som man är mer eller mindre tydlig med och med tanke på hur det ser ut med informationsflödet nu för tiden så är det enkelt att bara googla och ta reda på saker om alla. Jag är en relativt offentlig person här i stan och det är enkelt att följa mig, så det är säkert många elever som har koll på mig.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons