Annons

Lärarna som är politiker: Därför är mitt parti bäst för skolan

Publicerad 23 augusti 2018

Relaterat

Många av Sveriges lärare är politiskt engagerade. Men finns det någon motsättning i att undervisa och ha en tydlig politisk hållning? Skolvärlden frågade åtta lärare som alla valt att engagera sig politiskt.

Vi visar att vi vill göra något åt de ökade klyftorna och marknadsstyrningen.

Camilla Carlberg, Vänsterpartiet, gymnasielärare i Stockholm och medlem i Vänsterpartiet. Har ett ordförandeuppdrag för partiföreningen Lärarvänstern.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Jag tycker att Vänsterpartiet riktar in sig på det som är problemet med svensk skola: de ökade klyftorna och marknadsstyrningen. Vänsterpartiet visar att man vill göra någonting åt det och är tydligt när det gäller skolfrågor, exempelvis hur skolan ska styras.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var efter att jag hade fått barn som jag började fundera mycket på vilket samhälle jag egentligen vill ha för mina barn att växa upp i. Sedan märkte jag som student att min bild av läraryrket inte alls stämde överens med verkligheten tyvärr. Jag blev lärare för att undervisa i mina ämnen svenska och religionskunskap och jag märkte med tiden som ny lärare att just undervisningen var en mindre del av jobbet – det tycker jag är helt galet. Jag tycker att marknadsstyrningen är helt förödande för yrket.

– Det har varit lite svårt att engagera sig politiskt, och det är främst tidsbristen som har gjort att jag har blivit tvungen att dra ner på det politiska engagemanget. Det går inte riktigt att kombinera med ett heltidsjobb och vara med familjen.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Jag nämner inte mitt engagemang för eleverna, men det är ju inte hemligt i och med att jag har uppdrag. I dag tror jag att man inte behöver tänka så mycket på det, utan så länge man är noga med att föra fram flera perspektiv så tycker jag inte att det ska vara några problem och att ens politiska åsikter inte går emot läroplaner och värdegrund. Det är snarare någonting bra att visa hur demokratin fungerar för eleverna, och att vem som helst kan engagera sig. Jag brukar ofta uppmuntra mina elever att gå med i ett politiskt ungdomsförbund. Det är ett demokratiskt problem att många unga inte går med i politiska partier.

 

Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person.

Anders Österberg, Socialdemokraterna, grundskollärare i grunden. Har även varit förskollärare i Husby. Arbetar på heltid som socialdemokratisk ledamot

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– För det första strävar man hela tiden efter en jämlik skola. Det är jätteviktigt att alla barn får samma förutsättningar och chans, men även om man råkar misslyckas så kan man få en till chans. Sedan tycker jag att partiet arbetar för att göra yrket mer attraktivt. Men det är också viktigt att hela samhället håller ihop och där har Socialdemokraterna en helhetspolitik.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag började redan i SSU, sedan blev jag fritidspolitiker. Jag har alltid brunnit för demokratifrågor. Jag fick frågan 2014 om jag ville bli nominerad till riksdagslistan och det kunde jag tänka mig. Sedan råkade jag hamna på en bra placering för att många hade förtroende för mig och när en ledamot avgick kom jag in i riksdagen.

– Det finns många likheter mellan att vara politiker och lärare. Du talar inför många människor och det är mycket planering. Den dagen jag lämnar riksdagen hoppas jag kunna återvända till klassrummet på heltid.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror inte att någon människa är helt neutral som person, men du ska alltid respektera andra människors åsikter i undervisningen och även kunna lägga fram fakta och kunskap på ett neutralt sätt. När jag under en kort period jobbade på en folkhögskola så diskuterade vi detta flitigt. Syftet får aldrig vara att påverka någon när du undervisar.

– Du har en plikt som samhällsmedborgare att engagera dig politiskt, för annars blir demokratin bara för några få.

 

Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

Tomas Selin, Centerpartiet, lärare i engelska och samhällskunskap på Hermods gymnasium i Stockholm. Vice ordförande i gymnasienämnden i Huddinge.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Det som tilltalar mig med Centerpartiets skolpolitik är att det får se olika ut men också att makten ska ligga så nära eleverna som möjligt. Då blir det så att lärare måste få mer möjlighet att ta beslut i klassrummet och i att påverka hur resurserna på skolan ska se ut.

– Det har blivit ganska mycket pekpinnar de senaste åren mot skolan, och att man tar ifrån lärarna makten att definiera vad som är problemen. Jag blev lite besviken när gymnasieminister Anna Ekström gjorde utspelet med telefonförbud i skolorna. Jag vet att jätte­många lärare och skolor har problem med detta men i de skolorna så är också lärarna och rektorerna väldigt bra på att ta beslut. Jag tycker att de utspelen som görs underminerar lärarkåren och förtroendet för lärarkåren.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag valde att engagera mig politiskt under 2015. Som lärare och lärarstudent har jag varit engagerad i skolfrågor nästan sedan jag började studera på universitetet. Jag har en bakgrund som facklig (var ordförande i Lärarförbundet student 2013–2014) innan jag blev yrkesverksam, så jag har alltid brunnit för skolfrågorna.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är klart att vi ska vara helt neutrala. Samtidigt har lärare ett tydligt demokratiuppdrag. Jag tycker inte att det är något problem att skilja på mitt uppdrag som lärare och fritidspolitiker. Kanske för att vi inte pratar så himla mycket partipolitik i skolan.

– Jag möts oftast av positiv respons från lärarkollegor som tycker att det är bra att jag är engagerad i politiken. Det behövs fler engagerade lärare i politiken för att föra Sverige framåt.

 

Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat.

Sandra Karlsson, Sverigedemokraterna, engelsklärare i årskurs 9 på halvtid. Vice ordförande för Sverigedemokraterna i Norrköping och sitter i utbildningsnämnden.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Sverigedemokraterna ser fördelar med traditionell och mer lärarbunden undervisning. Det tror jag många elever skulle gagnas av. Jag tycker att skolan och den tidigare läroplanen var mer jordnära. När jag blev lärare 2003 passade skolan mer för de elever som har lite svårt för sig. I dag tycker jag att det är lite mer flytande kriterier och ställer krav på en helt annan personlig mognad, alla är inte redo för det. Sverigedemokraterna arbetar för en tydlig karriärstrappa för lärare samt mot en statlig skola för ökad likvärdighet i utbildningen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Jag har alltid varit politiskt intresserad. När jag fick barn själv för några år sedan så kändes det viktigare att engagera sig. Jag ville vara med och försöka skapa ett bättre samhälle och därför gick jag in i politiken.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det är självklart att en lärare ska vara partipolitiskt neutral i sitt klassrum, i skolan och i utbildningssituationen. Men en professionell lärare kan hålla isär sitt yrkesliv och privatliv. Jag tror att vi Sverigedemokrater är extra noga med det här eftersom att vi har ögonen på oss. Jag var faktiskt väldigt rädd när jag gick ut och berättade att jag var Sverigedemokrat och tänkte: ”Nu kommer jag få sparken på måndag”. Jag tror många lärare känner rädsla kring att folk ska veta var de står politiskt. Jag var rädd att bli utfryst av mina kollegor, men jag har inte stött på något sådant. Tvärtom har jag stött på försiktigt nyfikna frågor från andra lärare.

 

Jag har större chans att påverka skolpolitiken och skolresultaten som politiker än som lärare.

Viktoria Grimfjärd, Liberalerna, politisk sekreterare och ombudsman för Liberalerna i Västmanland. Tjänstledig SO-lärare i årskurs 7–9 i Västerås.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Skolan och barns utveckling måste komma först, framtiden börjar i klassrummet. Liberalerna har en genomtänkt och klok politik för skolan som dels ger individen möjlighet att skapa sin egen framtid utifrån sina egna förutsättningar, dels tryggar Sveriges framtid i ett längre perspektiv. För lärarnas del tycker jag att Liberalerna gör mycket för att renodla läraryrket, något som är väldigt viktigt att göra just nu. Liberalerna vill till exempel införa lärarassistenter, vi vill se mer av tvålärarsystem, anställa fler speciallärare och vi vill bygga ut elevhälsoteamen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Jag har alltid brunnit för politik och varit engagerad i samhällsfrågor. Men det är först för några månader sedan som jag har tagit steget att själv engagera mig politiskt till 100 procent. Det som fick mig att börja gå på Liberalernas skolgruppsmöten i höstas var att skolresultaten i Västerås har sjunkit det senaste decenniet och jag kände att jag inte bara kunde sitta och titta på längre. Jag kände att jag har större chans att påverka skolpolitiken och därmed skolresultaten som politiker än vad jag har som lärare.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Det upplever jag inte som ett problem alls för egen del. Det viktigaste är att eleverna lär sig om olika politiska ideologier och att de har demokratiska rättigheter att rösta, om de sedan röstar på S eller C – det spelar för mig som lärare ingen roll. Just nu är jag tjänstledig, men under min aktiva tid som lärare har jag aldrig stött på något problem. Jag skulle vilja att fler människor någon gång engagerade sig i politiskt.

 

Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Karin Pleijel, Miljöpartiet, skolkommunalråd och ordförande i grundskolenämnden i Göteborg. Är gymnasielärare i NO, tjänstledig från sin lärartjänst.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Miljöpartiet har ett starkt fokus på kommande generationer och att vi ska lämna över en bra värld till de som är unga i dag. Skolan är en väldigt viktig fråga i det. Det kanske allra viktigaste som jag känner skiljer MP från andra partier i skolfrågan är en sorts människosyn och att man ska se hela männi­skan i skolan. Att man inte bara ser eleverna som en tom korg som man ska fylla med kunskap för att sedan bli ett redskap på arbetsmarknaden. Det handlar mycket mer om att eleven ska få blomma och få ut sin fulla potential genom skolan och samtidigt rustas för framtiden.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– För att framtiden ska bli bättre. Jag tycker inte att det finns något annat parti som i sin praktiska politik alltid har med ett tänk för kommande generationer. För mig var det den moraliska tanken på solidariteten med kommande generationer, att de ska få det bättre, som tilltalade mig väldigt mycket. Jag blev medlem 1988. Jag såg politiken som ett sätt att på riktigt påverka framtiden för våra barn.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Jag tror det är viktigt att man vet om att människor och även lärare är politiskt aktiva, att det är positivt och nödvändigt i en demokrati. Som lärare har man en väldigt stark roll att spegla olika delar av ämnet man undervisar i och ge eleverna hela bredden. Jag ser mig som helt och hållet professionell när jag är lärare. Som lärare är det till exempel viktigt att visa både fördelarna och nackdelarna med kärnkraftfrågan som vi kan stöta på i mina ämnen. Sedan är det viktigt att förstå att vi alla är människor och då har vi åsikter också.

 

På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad.

Marie-Louise Coon, Moderaterna, lärare i svenska och engelska på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Trollhättan.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

 – Partiet vill bygga skolan på kunskap och försöker alltid se till att eleverna får möjlighet att nå så långt de kan, till exempel genom det kompensatoriska uppdrag som måste fyllas och genom att elevhälsan ska ges tillräckliga resurser. Jag gillar att det ska utgå mycket från eleverna, genom att ha höga förväntningar på dem, men också att det ska råda studiero i klassrummet. Moderaterna har även satsat mycket på att lärar­yrket ska stärkas, med förstelärarreformen bland annat, men det är klart att det behövs mer. På något sätt tycker jag att professionen har gått förlorad, genom att lärarrollen ständigt har blivit ifrågasatt av medier, föräldrar och andra som tycks veta hur en lärare eller skolan ska vara, och det tar tid att bygga upp det igen.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

 – Det är en lång historia. Men jag började engagera mig i Muf i början av 80-talet och då lärde jag mig att tro på den enskilda individen och valfrihet under ansvar. Nu är jag engagerad i kommunpolitiken i Trollhättan där det länge varit ett socialdemokratiskt styre, och så kan det ju inte vara. Så det driver mig mycket i dag.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

 – Så ska det absolut vara. Men mitt parti­politiska jobb är inget som jag framhäver inför mina elever, det har jag aldrig gjort. Det kan ju ibland vara så att man figurerar i pressen och då kan ibland någon elev komma fram till mig och säga: ”Åh, jag såg att du är politiker, Marie-Louise”. Då brukar jag bara säga att: ”Ja, det stämmer – men här på skolan är jag bara lärare”. Det tycker jag är jätteviktigt att vara tydlig med. Det skulle aldrig falla mig in att öppet bära Moderaternas partisymbol i skolan.

 

Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar.

Morgan Forsberg, Kristdemokraterna, gymnasielärare och undervisar i religion och svenska på Vadsbogymnasiet. Sitter även i kommunstyrelsen i Mariestad.

Varför har ditt parti den bästa skolpolitiken?

– Väldigt många av de elever som jag träffar varje dag är stressade, så därför är elevhälsan en väldigt viktig del i det vardagliga arbetet. Jag skulle vilja påstå att vårt parti är det som är tydligast i frågan om elevhälsans funktion. Jag kan vara väldigt nöjd med att säga att här i Mariestad har vi satsat riktigt ordentligt på elevhälsan med många nyrekryteringar. Eleverna måste få det stöd de behöver. Så ser det inte ut i hela landet i dag.

Varför har du valt att engagera dig politiskt?

– Det var egentligen för att jag såg att det fanns ett stort behov av att bryta den majoriteten som var här 2010 och det var då jag började engagera mig. Allianspartierna tog över 2012. Det var faktiskt en skolfråga som fick mig att hoppa på tåget. Det var tänkt att läggas ner en skola här i kommunen och det kunde jag inte tillåta.

Hur ser du på de som menar att en lärare ska vara helt partipolitiskt neutral?

– Det kan jag ju förstå på samma sätt som att jag ska vara helt religiöst neutral när jag ska undervisa om religion. Jag tycker inte att det har varit något problem hittills för mig som lärare. Det är upp till mig att låta bli att prata partipolitik och även religiösa bitar. Alla människor har ju en tillhörighet någonstans som man är mer eller mindre tydlig med och med tanke på hur det ser ut med informationsflödet nu för tiden så är det enkelt att bara googla och ta reda på saker om alla. Jag är en relativt offentlig person här i stan och det är enkelt att följa mig, så det är säkert många elever som har koll på mig.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Annons
Annons

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

Annons
Annons

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons