Lärarna uppgiva efter Skolkommissionens förslag

Skolkommissionen lämnade i veckan över delbetänkandet ”Samling för skolan. Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet” till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

I delbetänkandet presenterade kommissionens ordförande Anna Ekström en rad olika förslag på vägen mot slutbetänkandet som presenteras i januari nästa år. Mikael Bruér, högstadielärare vid Fagrabäckskolan i Växjö och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund, är försiktigt positiv till förslagen som presenterades.

– Jag hade i många avseenden velat se mycket mer. Men det man kan ta med sig som är mest positivt är att det verkar som att hela kommissionen faktiskt är enig – det får väl anses som en styrka, berättar Mikael Bruér för Skolvärlden.

Han hade i stället velat ha mer statlig styrning än vad kommissionen föreslog, men samtligt betydligt mer tydlighet på flera andra punkter.

– Risken finns att det fortsätter att fifflas med pengar hit och dit och att kommunerna fortsätter använda skolornas pengar. Jag hade velat se en finansiering som går tydligare till skolan, säger Mikael Bruér.

Hur har snacket gått bland dig och dina kollegor?

– De flesta tycker väl mest att det här troligen inte kommer att leda någonvart. Som lärare är man ganska van med att det är på experimentverkstad. Man är också van med att väldigt få grejer gör saker och ting bättre i praktiken. Det finns en uppgivenhet, säger Mikael Bruér och tillägger:  

– Det som jag saknar är en ordentlig diskussion om lärarens arbetsuppgifter. Jag kan ju ha karriärsteg i absurdum, men om jag fortfarande inte har tid att planera och genomföra min undervisning ordentligen så kommer det inte spela någon större roll.

Liberalernas skolpolitiske talesperson Christer Nylander berättade i går för Skolvärlden att han inte tycker att Skolkommissionen lyckats med att tillräckligt tydligt lyfta fram frågorna kring studiero och arbetsmiljön i skolan.

– Det får jag hålla med om. Det är den stora biten i skolan just nu. Jag har inte alls mycket tid för tillfället att gå igenom elevernas uppgifter, det får man göra på kvällarna. Det folk ute i verksamheten vill höra är att man kommer få bättre löner, och det säger man i viss mån, och det andra är att man vill höra tydligt konkreta förslag på hur man kan renodla läraryrket.

Oavsett vilken riktning man tar saker och ting så menar Mikael Bruér att det viktigaste är att det händer snart.

– Det får inte dras i långbänk. Vi har elever nu som behöver en förbättrad skola, de eleverna jag har nu är inte förtjänta av en bättre skola om fem år. Utan de förtjänar det nu. Från en lärares perspektiv så spelar det ingen roll om man exempelvis gör skolvalet obligatoriskt, vi står fortfarande på golvet och ska bedriva vår undervisning och då är det nödvändigtvis inte punkterna som föreslogs som vi tänker på i första hand, säger han.