Lärarnas ledarskap kan bryta Pisa-raset

Resultaten från den senaste Pisaundersökningen har återigen hamnat i fokus. Det är underlag från Pisa som ligger till grund för OECD:s rapport ”Low performing students – why they fall and how to help them succeed”, som presenterades förra veckan.

OECD konstaterar att Sverige har fått ”dramatiska ökningar av andelen lågpresterande i alla ämnen sedan år 2000″.

– Sverige är alltså det land i OECD där andelen lågpresterande elever ökat mest, säger Eva Lundgren, undervisningsråd vid Skolverket och ansvarig för Pisa i Sverige, till TT.

I Sverige klarar 34 procent av 15-åringarna bara de enklaste uppgifterna i ett eller flera delprov i matematik, läsning och naturvetenskap. Snittet för samtliga Pisa-länder är 28 procent.

Vi ligger betydligt sämre till än våra grannländer – andelen svenska elever som är lågpresterande i matematik är mer än tre gånger så många i Sverige som i Finland.

Vad gäller läsförståelse har nära 23 procent av de svenska eleverna svårt att förstå enklare tidningsartiklar. I Finland är andelen 11,3 procent, i Danmark 14,6 procent och i Norge 16,2 procent.

I rapporten lyfts ett antal riskfaktorer för att elever blir lågpresterande fram, som låga förväntningar på eleverna, avsaknad av utbildade lärare och att socioekonomiskt svaga elever samlas på samma skolor.

Resultaten i OECD-rapporten tas upp på flera ledarsidor. I Svenska Dagbladet skriver Inger Enkvist att Sveriges självbild av att vara en kunskapsnation inte stämmer med verkligheten.

”Rapporten nämner att det är negativt för svagpresterande elever att vissa länder har problem med att kunna tillsätta lärartjänster, att lärare är frånvarande av olika orsaker och att lärare är lågt motiverade. Denna situation är på väg att bli allt större svenskt problem”, anser hon.

Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin menar att ”samhället sviker bruksortens barn”. Han pekar på att nästan alla kommuner med lägst meritvärde är platser som byggts upp kring sågverk, gruvor, pappersbruk och järnverk. ”Arbetsplatser som inte sällan har försvunnit. Det är platser där arbetslösheten är hög och där barnens föräldrar ofta saknar högre utbildning. Läser man studier som försöker svara på varför det går så dåligt för bruksorternas barn – allra värst är det för pojkarna – dyker några saker upp: här finns en utbredd antipluggkultur, och föreställningen att man kan gå direkt från grundskolan till arbete lever kvar trots att jobben inte finns längre”.

För att bryta dessa mönster har lärarna en nyckelroll, visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet, LTU. Där pågår det LKAB-finansierade forskningsprojektet ”Attitydförändring och ökad motivation till vidareutbildning bland barn och ungdomar i Malmfälten – för långsiktig kompetensförsörjning”, som leds av Anna Öqvist, universitetslektor i pedagogik, och Malin Malmström, biträdande professor i entreprenörskap.

I studien har nära 2 000 elever i Kiruna och Gällivare i årskurserna 5, 7 och 9 i grundskolan och i samtliga årskurser i gymnasiet svarat på en enkät.

– Genom kartläggningen har vi identifierat nyckelfaktorer som påverkar barns och ungas attityder och inställningar till vidare studier. Lärarens ledarskap är en stark variabel för elevers utbildningsmotivation, både i grund- och gymnasieskolan. Det handlar om hur lärare agerar och hur de stödjer och vägleder, men också hur tillgängliga de är i och utanför klassrummet. Läraren har en väldigt stor betydelse för elevers studiemotivation, säger Anna Öqvist.

Malmfälten är en region där få traditionellt gått vidare till högre studier. Tidigare kunde det räcka med grundskola för att få jobb i gruvan, i dag krävs gymnasiekompetens eller högskoleutbildning.

En ökande andel lågpresterande elever, som kanske inte slutför gymnasiet, påverkar den framtida kompetensförsörjningen. I ljuset av det är det betydelsefullt att veta mer om vilka faktorer som stimulerar ett intresse för högre utbildning, konstaterar Öqvist.

Att föräldrars utbildningsnivå har stor inverkan är väl känt, men eleverna i LTU-studien framhåller lärarna som ännu viktigare.

– Särskilt viktigt är det för de elever som har en lägre tro på sin egen förmåga att prestera. För dem är lärarens ledarskap jätteviktigt. Det gäller inte bara för vidare utbildning, utan även för att eleverna ska kunna utföra bra studieresultat i grund- och gymnasieskola.

Anna Öqvist och hennes kollegor vid LTU har tagit fram ett antal pedagogiska aktiviteter, bland annat ett mentorskapsprogram och fokusgrupper, för att stärka lärarnas ledarskap ytterligare.

– Motivation går att påverka – en lärare kan göra det genom sitt ledarskap. Elevernas utbildningsmotivation påverkas av lärarens sätt att styra och agera både i och utanför klassrummet.