Annons
En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort. Foto: Erik Nylund

Undersökning: Så tycker lärarna om sin rektor

Publicerad 13 oktober 2017

Fakta

Så tycker lärarna om sina rektorer

Har den person som sätter din lön besökt dig när du undervisar?

  • Ja 46 %
  • Nej 52 %
  • Vet ej/minns ej 2 %

Hur nöjd är du med hur rektor utövar sitt pedagogiska ledarskap på din skola?

  • Mycket eller ganska nöjd 55 %
  • Ganska eller mycket missnöjd 45 %

Upplever du att din rektor sammantaget har en god uppfattning om hur din undervisning och dina övriga insatser med koppling till undervisningen fungerar?

  • Ja 38 %
  • Nej 45 %
  • Vet ej 17 %

Vilka förutsättningar upplever du att din rektor ges för att vara pedagogisk ledare?

  • Mycket eller ganska goda 36 %
  • Mycket eller ganska dåliga 46 %
  • Vet ej/kan ej bedöma 18 %

Anser du rektor har tillräcklig kunskap om dina arbetsprestationer för kunna sätta en korrekt lön?

  • Ja 32 %
  • Nej 62 %
  • Vet ej 6 %

Värdera hur du upplever att rektor gör för att bilda sig en uppfattning om din arbetsprestation inför lön- och medarbetarsamtal. 

– Mina elevers studieresultat i form av faktiska betyg

  • Stor eller viss betydelse 67 %
  • Ingen betydelse 33 %

 – Mina elever studieresultat i form av hur väl eleverna utvecklas

  • Stor eller viss betydelse 78 %
  • Ingen betydelse 22 %

– Hörsägen/rykten Procent

  • Stor eller viss betydelse 65 %
  • Ingen betydelse 35 %

–  Elev- och föräldraenkäter

  • Stor eller viss betydelse 63 %
  • Ingen betydelse 37 %

– Besök i samband med undervisning

  • Stor eller viss  betydelse 65 %
  • Ingen betydelse 35 %

– Enskilda samtal med mig

  • Stor eller viss betydelse 90 %
  • Ingen betydelse 10 %

–  Samtal i grupp med till exempel hela arbetslaget

  • Stor eller viss betydelse 70 %
  • Ingen betydelse 30 %

Får du hjälp av rektor att prioritera bland dina arbetsuppgifter när tiden inte räcker till?

  • Ja, alltid 7 %
  • Ja, ibland 29 %
  • Nej 39 %
  • Behövs ej 16 %
  • Vet ej  9 %

Om undersökningen

  • Under hösten har 1 607 deltagare i Lärarnas Riksförbunds lärarpanel svarat på frågor kring bland annat lönesättning och sin inställning till rektorer och övriga skolledare. Deltagarna motsvarar ett representativt urval av LR:s medlemmar.

Relaterat

Lärare befarar att betygen de sätter påverkar deras lön. Generösa betyg ökar möjligheterna till löneförhöjning och tvärtom.
– Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag. Vi vet att det förekommer och får varje år reda på nya konkreta exempel, säger Jan Kontinen som är ordförande för LR i Huddinge.

Jan Kontinen får delvis medhåll av Birgitta Larsson, lärare i engelska och i svenska som andraspråk på Hagaskolans hög-stadium i Umeå och LR:s kommun-ombud i samma stad.

– Några av våra ombud här i Umeå säger att elevernas betyg kan ha betydelse för lönesättningen, medan andra menar att det inte är så. Det tycks alltså variera mellan skolorna.

Har betygens betydelse för lönerna ökat?

– Det kan ha ökat beroende på att eleverna numera representerar pengar på ett helt annat sätt än vad de gjorde tidigare. Höga betyg påverkar skolornas popularitet och kan innebära en konkurrensmässig fördel.

Liknande uppfattning har Petter Hedström, ordförande för LR i Helsingborg.

– Skolpengen har gjort eleverna till en handelsvara. Väljer några föräldrar att byta skola åt sina barn, för att barnen exempelvis fått låga betyg, kan det leda till att hela skolans ekonomi fallerar.

Jag har jobbat i 27 år och det har aldrig hänt att en chef kommit till mitt klassrum.

Under hösten har 1 607 deltagare i Lärarnas Riksförbunds lärarpanel svarat på frågor kring bland annat lönesättning och sin inställning till rektorer och övriga skolledare. Deltagarna motsvarar ett representativt urval av LR:s medlemmar.

Många uttrycker en stor frustration över situationen i skolan, beskriver hur lärare känner sig osynliggjorda av sin arbetsledning och vittnar om frånvarande rektorer som är sysselsatta med allt annat än pedagogiskt lednings-arbete.

”Jag hade klassrumsbesök av en rektor för cirka 20 år sedan”, skriver en lärare.

En annan konstaterar lite sarkastiskt: 

”Rektors besök bestod i att hen tittade in och pratade lite med oss för att sedan gå vidare. Det känns ändå positivt i jämförelse med tidigare skola där rektor aldrig tittade in.”

Nästan hälften av de svarande är ganska eller mycket missnöjda med hur deras rektor utövar sitt pedagogiska ledarskap. 

Mårten Lundgren, ordförande i LR i Västerås och lärare på Wijkmanska gymnasiet, säger att det är få rektorer som regelbundet besöker klassrummen och systematiskt försöker hålla koll på hur det går för lärarna.

– De flesta nya rektorer som jag har haft, brukar börja med en programförklaring där de säger att de har för avsikt att regelbundet komma ut i klassrummen, men så blir det sällan. Jag har jobbat i 27 år och det har aldrig hänt att en chef kommit till mitt klassrum för att titta på undervisningen och sedan stannat kvar för att föra pedagogiska diskussioner med mig. 

Maria Valtonen, lärare i svenska och religionskunskap på Ehrensvärdska gymnasiet och ordförande för LR i Karlskrona, säger att hennes bild är att lärare i allmänhet önskar att rektorerna syntes mer på lektionerna och i den dagliga verksamheten på skolan.

– Många saknar en kontinuerlig återkoppling på det som de gör, och upplever en ökad frånvaro från rektorernas sida.

Man bör inte glömma att det finns rektorer som gör ett fantastiskt jobb som pedagogiska ledare.

46 procent av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektorernas förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare är dåliga.

”Det pedagogiska ledarskapet får ofta stryka på foten till förmån för ekonomiskt och organisatoriskt ledarskap”, skriver en lärare.

En annan konstaterar att distansen mellan rektorer och lärare har ökat under de senaste åren. 

Jan Kontinen, ordförande för LR i Huddinge och lärare i matematik, filosofi och historia på Sjödalsgymnasiet, tror att en majoritet av skolledarna vill vara tydliga och goda pedagogiska ledare.

– Men de hinner inte. Det administrativa arbetet tar för mycket tid. Precis som våra chefer bör skydda oss så att vi kan fokusera mer på kärnan i vårt uppdrag, bör arbetsgivaren skydda rektorerna så att de kan fokusera på sitt.

Peter Hagelberg, LR:s kommunombud i Växjö, säger att statens enda uppdrag åt rektorerna är att de ska vara pedagogiska ledare.

– Men staten är en ganska frånvarande chef. Närvarande är däremot områdeschefen, förvaltningschefen och andra kommunala chefer. Och de har sina agendor, utvecklingsplaner och förändringsstrategier. 

Liknande uppfattning har Miia Austa, LR:s ordförande i Norrköping.

– Precis som när det gäller lärare bör arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till det pedagogiska uppdraget plockas bort från rektorerna, det får andra sköta. Man kan också fundera på om alla rapporter som rektorerna skriver verkligen läses eller leder till bättre elevresultat. Det finns saker som inte alls behöver göras.

Birgitta Larsson:

– Samtidigt som många rektorer har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet, eller inte prioriterar det, bör man inte glömma att det finns rektorer som gör ett fantastiskt jobb som pedagogiska ledare.

”Skolpengen har gjort eleverna till en handelsvara”, säger Petter Hedström, ordförande för LR i Helsingborg. Foto: Andreas Hillergren

Mer än hälften av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektor inte har tillräckliga kunskaper om lärarnas arbetsprestation för att kunna sätta en korrekt lön.

”Jag tycker att det nästan är ett skämt att gå på lönesamtal med en rektor som aldrig har sett mig undervisa”, skriver en lärare.

En annan berättar om sitt eget lönesamtal: ”Det var ett skämt. Rektor hade ingen aning om vad vi gör och sa det rakt ut. Hen talade om personlighet i stället för förmågor.”

En rad fackliga ombud som Skolvärlden har talat med vittnar om att många lärare känner sig orättvist bedömda av rektorerna i samband med lönerevisionen.

– Vi upplever en stor frustration. Hur ska rektor kunna göra en rättvis bedömning av det arbete som vi utför när hen kanske aldrig är ute i verksamheten? Visserligen har man kanske löne- och medarbetarsamtal. Men var kommer substansen i bedömningen ifrån? frågar sig Petter Hedström som är LR:s ordförande i Helsingborg.

– För att de ska kunna bilda sig en rimlig uppfattning om hur lärarnas arbete går och hur vi fungerar, är det otroligt viktigt att rektorerna är en del av vardagen på skolan. Det är viktigt inför lönesättning, men också för att veta vad som krävs för att utveckla verksamheten, säger han.

Maria Valtonen bekräftar att många lärare är frustrerade över hur den lokala lönesättningen går till.

– Detta är en fråga som accentuerades av lärarlönelyftet som många upplevde som mycket avslöjande och satte fokus på rektors bedömning av lärarna. Många upplever att rektorerna helt enkelt inte har riktig koll. Det finns också ett ökat tryck på att rektorerna ska ha ett bättre underlag för sina bedömningar än vad de har i dag. Många lärare befarar att det mer är det som syns utanför klassrummet som bedöms, än var de gör på lektioner, hur de hanterar sina elevgrupper och liknande.

– Lärare är proffs på bedömning och måste själva kunna motivera sina bedömningar och kunna visa upp bedömningsunderlag. Det klart att de ställer höga krav när de själva ska bli bedömda, säger Maria Valtonen. 

Peter Hagelberg säger att lärarlönelyftet och karriärlärarreformen har skapat en bitterhet hos många som blivit utan löneökning. 

– De trodde och hoppades att de skulle kompenseras efter att ha fått stå tillbaka under många år. Men så blev det inte alltid. Det finns en växande frustration hos många lärare med svag löneutveckling. De tycker inte att rektor ser dem eller det arbete de lägger ner i klassrummet, utan att de bedöms utifrån hur kaxiga de är på konferenser eller i kollegierummet. 

– Jag skulle vilja ha en trohetsbonus där man belönade de som är kvar längre på en arbetsplats. Jag tycker också att man ska titta på en kompetenstrappa där lönen utvecklas med mer avancerade uppgifter. Det måste finnas en transparens i lönesättningen. Det gör det inte alltid i dag.

Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag.

En lärare i undersökningen skriver att hen skulle få sparken om ”jag satte mina betyg som våra rektorer sätter löner”. En annan berättar om hur rektor visste att hen var en duktig lärare: ”Det syns ju på dina elevers betyg”.

– Jag vet att det finns lärare som befarar eller tror att betygen de sätter påverkar deras lön. Men jag har inget konkret som kan bekräfta att det verkligen är så. Det är svårt att bevisa och är inget som kommit upp i samband med exempelvis lönesamtalen. Varje normal skolledare borde dessutom känna till att betygen inte säger speciellt mycket om en lärares insatser, säger Mårten Lundgren som är ordförande för LR i Västerås.

Hans kollega i Huddinge, Jan Kontinen, berättar att han med jämna mellanrum får rapporter om hur betygen påverkar lärares löner.

Hur ofta händer det?

– Vi får varje år in nya konkreta fall. Men jag kan inte säga hur utbrett det är.

Vet du konkreta exempel på hur betygssättningen har påverkat lönen?

– Ja, absolut. Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag. Men det är klart att det inte finns ett rätlinjigt samband.

– Men ju sämre koll rektorerna har på verksamheten, desto större är risken att ytliga faktorer som betyg blir avgörande för lärarnas löneutveckling. Det är också en naturlig effekt av den konkurrensutsatta skolan.  

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Annons

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons