Annons
En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort. Foto: Erik Nylund

Undersökning: Så tycker lärarna om sin rektor

Publicerad 13 oktober 2017

Fakta

Så tycker lärarna om sina rektorer

Har den person som sätter din lön besökt dig när du undervisar?

  • Ja 46 %
  • Nej 52 %
  • Vet ej/minns ej 2 %

Hur nöjd är du med hur rektor utövar sitt pedagogiska ledarskap på din skola?

  • Mycket eller ganska nöjd 55 %
  • Ganska eller mycket missnöjd 45 %

Upplever du att din rektor sammantaget har en god uppfattning om hur din undervisning och dina övriga insatser med koppling till undervisningen fungerar?

  • Ja 38 %
  • Nej 45 %
  • Vet ej 17 %

Vilka förutsättningar upplever du att din rektor ges för att vara pedagogisk ledare?

  • Mycket eller ganska goda 36 %
  • Mycket eller ganska dåliga 46 %
  • Vet ej/kan ej bedöma 18 %

Anser du rektor har tillräcklig kunskap om dina arbetsprestationer för kunna sätta en korrekt lön?

  • Ja 32 %
  • Nej 62 %
  • Vet ej 6 %

Värdera hur du upplever att rektor gör för att bilda sig en uppfattning om din arbetsprestation inför lön- och medarbetarsamtal. 

– Mina elevers studieresultat i form av faktiska betyg

  • Stor eller viss betydelse 67 %
  • Ingen betydelse 33 %

 – Mina elever studieresultat i form av hur väl eleverna utvecklas

  • Stor eller viss betydelse 78 %
  • Ingen betydelse 22 %

– Hörsägen/rykten Procent

  • Stor eller viss betydelse 65 %
  • Ingen betydelse 35 %

–  Elev- och föräldraenkäter

  • Stor eller viss betydelse 63 %
  • Ingen betydelse 37 %

– Besök i samband med undervisning

  • Stor eller viss  betydelse 65 %
  • Ingen betydelse 35 %

– Enskilda samtal med mig

  • Stor eller viss betydelse 90 %
  • Ingen betydelse 10 %

–  Samtal i grupp med till exempel hela arbetslaget

  • Stor eller viss betydelse 70 %
  • Ingen betydelse 30 %

Får du hjälp av rektor att prioritera bland dina arbetsuppgifter när tiden inte räcker till?

  • Ja, alltid 7 %
  • Ja, ibland 29 %
  • Nej 39 %
  • Behövs ej 16 %
  • Vet ej  9 %

Om undersökningen

  • Under hösten har 1 607 deltagare i Lärarnas Riksförbunds lärarpanel svarat på frågor kring bland annat lönesättning och sin inställning till rektorer och övriga skolledare. Deltagarna motsvarar ett representativt urval av LR:s medlemmar.

Relaterat

Lärare befarar att betygen de sätter påverkar deras lön. Generösa betyg ökar möjligheterna till löneförhöjning och tvärtom.
– Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag. Vi vet att det förekommer och får varje år reda på nya konkreta exempel, säger Jan Kontinen som är ordförande för LR i Huddinge.

Jan Kontinen får delvis medhåll av Birgitta Larsson, lärare i engelska och i svenska som andraspråk på Hagaskolans hög-stadium i Umeå och LR:s kommun-ombud i samma stad.

– Några av våra ombud här i Umeå säger att elevernas betyg kan ha betydelse för lönesättningen, medan andra menar att det inte är så. Det tycks alltså variera mellan skolorna.

Har betygens betydelse för lönerna ökat?

– Det kan ha ökat beroende på att eleverna numera representerar pengar på ett helt annat sätt än vad de gjorde tidigare. Höga betyg påverkar skolornas popularitet och kan innebära en konkurrensmässig fördel.

Liknande uppfattning har Petter Hedström, ordförande för LR i Helsingborg.

– Skolpengen har gjort eleverna till en handelsvara. Väljer några föräldrar att byta skola åt sina barn, för att barnen exempelvis fått låga betyg, kan det leda till att hela skolans ekonomi fallerar.

Jag har jobbat i 27 år och det har aldrig hänt att en chef kommit till mitt klassrum.

Under hösten har 1 607 deltagare i Lärarnas Riksförbunds lärarpanel svarat på frågor kring bland annat lönesättning och sin inställning till rektorer och övriga skolledare. Deltagarna motsvarar ett representativt urval av LR:s medlemmar.

Många uttrycker en stor frustration över situationen i skolan, beskriver hur lärare känner sig osynliggjorda av sin arbetsledning och vittnar om frånvarande rektorer som är sysselsatta med allt annat än pedagogiskt lednings-arbete.

”Jag hade klassrumsbesök av en rektor för cirka 20 år sedan”, skriver en lärare.

En annan konstaterar lite sarkastiskt: 

”Rektors besök bestod i att hen tittade in och pratade lite med oss för att sedan gå vidare. Det känns ändå positivt i jämförelse med tidigare skola där rektor aldrig tittade in.”

Nästan hälften av de svarande är ganska eller mycket missnöjda med hur deras rektor utövar sitt pedagogiska ledarskap. 

Mårten Lundgren, ordförande i LR i Västerås och lärare på Wijkmanska gymnasiet, säger att det är få rektorer som regelbundet besöker klassrummen och systematiskt försöker hålla koll på hur det går för lärarna.

– De flesta nya rektorer som jag har haft, brukar börja med en programförklaring där de säger att de har för avsikt att regelbundet komma ut i klassrummen, men så blir det sällan. Jag har jobbat i 27 år och det har aldrig hänt att en chef kommit till mitt klassrum för att titta på undervisningen och sedan stannat kvar för att föra pedagogiska diskussioner med mig. 

Maria Valtonen, lärare i svenska och religionskunskap på Ehrensvärdska gymnasiet och ordförande för LR i Karlskrona, säger att hennes bild är att lärare i allmänhet önskar att rektorerna syntes mer på lektionerna och i den dagliga verksamheten på skolan.

– Många saknar en kontinuerlig återkoppling på det som de gör, och upplever en ökad frånvaro från rektorernas sida.

Man bör inte glömma att det finns rektorer som gör ett fantastiskt jobb som pedagogiska ledare.

46 procent av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektorernas förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare är dåliga.

”Det pedagogiska ledarskapet får ofta stryka på foten till förmån för ekonomiskt och organisatoriskt ledarskap”, skriver en lärare.

En annan konstaterar att distansen mellan rektorer och lärare har ökat under de senaste åren. 

Jan Kontinen, ordförande för LR i Huddinge och lärare i matematik, filosofi och historia på Sjödalsgymnasiet, tror att en majoritet av skolledarna vill vara tydliga och goda pedagogiska ledare.

– Men de hinner inte. Det administrativa arbetet tar för mycket tid. Precis som våra chefer bör skydda oss så att vi kan fokusera mer på kärnan i vårt uppdrag, bör arbetsgivaren skydda rektorerna så att de kan fokusera på sitt.

Peter Hagelberg, LR:s kommunombud i Växjö, säger att statens enda uppdrag åt rektorerna är att de ska vara pedagogiska ledare.

– Men staten är en ganska frånvarande chef. Närvarande är däremot områdeschefen, förvaltningschefen och andra kommunala chefer. Och de har sina agendor, utvecklingsplaner och förändringsstrategier. 

Liknande uppfattning har Miia Austa, LR:s ordförande i Norrköping.

– Precis som när det gäller lärare bör arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till det pedagogiska uppdraget plockas bort från rektorerna, det får andra sköta. Man kan också fundera på om alla rapporter som rektorerna skriver verkligen läses eller leder till bättre elevresultat. Det finns saker som inte alls behöver göras.

Birgitta Larsson:

– Samtidigt som många rektorer har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet, eller inte prioriterar det, bör man inte glömma att det finns rektorer som gör ett fantastiskt jobb som pedagogiska ledare.

”Skolpengen har gjort eleverna till en handelsvara”, säger Petter Hedström, ordförande för LR i Helsingborg. Foto: Andreas Hillergren

Mer än hälften av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektor inte har tillräckliga kunskaper om lärarnas arbetsprestation för att kunna sätta en korrekt lön.

”Jag tycker att det nästan är ett skämt att gå på lönesamtal med en rektor som aldrig har sett mig undervisa”, skriver en lärare.

En annan berättar om sitt eget lönesamtal: ”Det var ett skämt. Rektor hade ingen aning om vad vi gör och sa det rakt ut. Hen talade om personlighet i stället för förmågor.”

En rad fackliga ombud som Skolvärlden har talat med vittnar om att många lärare känner sig orättvist bedömda av rektorerna i samband med lönerevisionen.

– Vi upplever en stor frustration. Hur ska rektor kunna göra en rättvis bedömning av det arbete som vi utför när hen kanske aldrig är ute i verksamheten? Visserligen har man kanske löne- och medarbetarsamtal. Men var kommer substansen i bedömningen ifrån? frågar sig Petter Hedström som är LR:s ordförande i Helsingborg.

– För att de ska kunna bilda sig en rimlig uppfattning om hur lärarnas arbete går och hur vi fungerar, är det otroligt viktigt att rektorerna är en del av vardagen på skolan. Det är viktigt inför lönesättning, men också för att veta vad som krävs för att utveckla verksamheten, säger han.

Maria Valtonen bekräftar att många lärare är frustrerade över hur den lokala lönesättningen går till.

– Detta är en fråga som accentuerades av lärarlönelyftet som många upplevde som mycket avslöjande och satte fokus på rektors bedömning av lärarna. Många upplever att rektorerna helt enkelt inte har riktig koll. Det finns också ett ökat tryck på att rektorerna ska ha ett bättre underlag för sina bedömningar än vad de har i dag. Många lärare befarar att det mer är det som syns utanför klassrummet som bedöms, än var de gör på lektioner, hur de hanterar sina elevgrupper och liknande.

– Lärare är proffs på bedömning och måste själva kunna motivera sina bedömningar och kunna visa upp bedömningsunderlag. Det klart att de ställer höga krav när de själva ska bli bedömda, säger Maria Valtonen. 

Peter Hagelberg säger att lärarlönelyftet och karriärlärarreformen har skapat en bitterhet hos många som blivit utan löneökning. 

– De trodde och hoppades att de skulle kompenseras efter att ha fått stå tillbaka under många år. Men så blev det inte alltid. Det finns en växande frustration hos många lärare med svag löneutveckling. De tycker inte att rektor ser dem eller det arbete de lägger ner i klassrummet, utan att de bedöms utifrån hur kaxiga de är på konferenser eller i kollegierummet. 

– Jag skulle vilja ha en trohetsbonus där man belönade de som är kvar längre på en arbetsplats. Jag tycker också att man ska titta på en kompetenstrappa där lönen utvecklas med mer avancerade uppgifter. Det måste finnas en transparens i lönesättningen. Det gör det inte alltid i dag.

Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag.

En lärare i undersökningen skriver att hen skulle få sparken om ”jag satte mina betyg som våra rektorer sätter löner”. En annan berättar om hur rektor visste att hen var en duktig lärare: ”Det syns ju på dina elevers betyg”.

– Jag vet att det finns lärare som befarar eller tror att betygen de sätter påverkar deras lön. Men jag har inget konkret som kan bekräfta att det verkligen är så. Det är svårt att bevisa och är inget som kommit upp i samband med exempelvis lönesamtalen. Varje normal skolledare borde dessutom känna till att betygen inte säger speciellt mycket om en lärares insatser, säger Mårten Lundgren som är ordförande för LR i Västerås.

Hans kollega i Huddinge, Jan Kontinen, berättar att han med jämna mellanrum får rapporter om hur betygen påverkar lärares löner.

Hur ofta händer det?

– Vi får varje år in nya konkreta fall. Men jag kan inte säga hur utbrett det är.

Vet du konkreta exempel på hur betygssättningen har påverkat lönen?

– Ja, absolut. Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag. Men det är klart att det inte finns ett rätlinjigt samband.

– Men ju sämre koll rektorerna har på verksamheten, desto större är risken att ytliga faktorer som betyg blir avgörande för lärarnas löneutveckling. Det är också en naturlig effekt av den konkurrensutsatta skolan.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Annons
Annons

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

Annons
Annons

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons