Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Hur bra är den nya lärarutbildningen? Den frågan har drygt 1 000 lärarstudenter svarat på i Lärarnas Riksförbunds rapport. 2011 sjösattes de nya lärar- och förskollärarutbildningarna och studenternas uppfattning är en viktig indikator på om allt står rätt till i en utbildning, menar förbundet. Rapporten vill ge svar på hur studenterna upplever kvaliteten på utbildningen och om de anser sig få med sig tillräckliga kunskaper för att klara sitt kommande yrke.

Och generellt sett är studenterna ganska nöjda. 70 procent anser att deras utbildning håller hög eller ganska hög kvalitet, över 80 procent av studenterna anser att utbildningen som helhet förberett dem mycket eller ganska väl för sitt kommande yrke och nästan samtliga skulle rekommendera utbildningen till någon annan.

– Undersökningen ger som helhet en lite tvetydig bild av lärarutbildningen. Det är glädjande att många är nöjda men samtidigt pekar svaren på ganska stora kvalitetsproblem som för lite undervisningstid och avsaknad av metodik och ämnesdidaktik i utbildningen, säger Isak Skogstad, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

– Mest allvarligt är att 30 procent av studenterna anger att de får för lite färdigheter i metodik. Att var tredje lärarstudent anser att de får för lite verktyg för att undervisa är skrämmande. Det är ju yrkets kärna.

| MISSING http://skolvarlden.se/sites/default/files/images-article-blurb/asa.fahlen_0.jpg |Studenterna anser också att de får med sig för lite kunskaper och färdigheter i centrala områden som specialpedagogik, bedömning och betygsättning, digitala verktyg, samt undervisning av nyanlända barn och elever. I rapporten konstaterar man att det är samma områden som studenterna varit kritiska till även i tidigare undersökningar.

– Jag hoppas att lärosätena läser rapporten och tar till sig av synpunkterna. På vissa håll är det ganska svidande kritik mot utbildningens kvalitet, säger Isak Skogstad.

Isak Skogstad konstaterar att samtidigt som en majoritet av studenterna anser att utbildningen förbereder dem för ett kommande yrkesliv så är det ett faktum att många väljer att lämna läraryrket ganska snart efter påbörjat yrkesliv. Han menar att det är ett tecken på att det är något som inte fungerar.

– Man upplever att man inte fått med sig de verktyg man behöver för att klara yrkeslivet. Jag tror att det är ett skäl till att man väljer att lämna yrket snart.

Rapporten riktar också kritik mot att studenterna får lite undervisning. Nästan 70 procent av studenterna får 8 timmar eller mindre lärarledd undervisning i veckan under den högskoleförlagda delen. 60 procent skulle vilja ha mer lärarledd undervisning och hela 80 procent av studenterna tror att detta skulle höja kvaliteten på utbildningen. Dessutom anser många att utbildningen inte är särskilt krävande, 27 procent anser att kraven är för låga i de högskoleförlagda kurserna.

Det är skrämmande lite undervisningstid, inte konstigt att kvaliteten brister.

Studenterna vill också se en skärpning av antagningskraven. 87 procent är positiva till ett särskilt lämplighetsprov. Över 40 procent anser att nuvarande behörighetskrav är för låga.

– Det är skrämmande lite undervisningstid, inte konstigt att kvaliteten brister när man inte får undervisning. Nästan varannan student uppger att de får fem timmar eller mindre i veckan. Många ser inte utbildningen som en heltidsutbildning och det ska den ju vara. I förlängningen påverkar det yrkets status om utbildningen uppfattas som slapp, säger Isak Skogstad.

Lärarnas Riksförbund kräver nu, bland annat, att lärosätena ska stärka inslagen inom bristområdena i utbildningen, att man bör stärka kvaliteten i lärarutbildningen genom att öka den genomsnittliga lärarledda undervisningstiden med 50 procent, att antagningskraven behöver skärpas genom lämplighetsprov och att högre krav för särskild behörighet bör övervägas samt att man bör lägga mer tid på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

– Absolut viktigast, menar jag, är att se till att lärarutbildningen blir mer verklighetsnära.  Vi vet att studenterna efterfrågar mer VFU och jag tror att den snabbaste vägen till en mer praktiknära utbildning är utbyggnad av övningsskolor eller förlängd VFU. Jag tror att studenterna då skulle uppleva att utbildningen blev mer krävande, att man får med sig de kunskaper man saknar idag och att utbildningen skulle förbereda dem bättre för yrket, säger Isak Skogstad och tillägger.

– Det är viktigt att man stärker kvaliteten på utbildningen och inte bara koncentrerar sig på att bygga ut antal platser. Den metoden har inte varit framgångsrik för att få fler att stanna i yrket. Det är kvaliteten som måste förbättras.

Lärarnas Riksförbunds ordförande, Åsa Fahlén, betonar ett man inte vill ha någon ny övergripande reform av utbildningen.

– Jag tycker att den nya lärarutbildningen är på rätt väg. Men det finns, precis som rapporten visar, en rad förbättringsområden.

Precis som Isak Skogstad lyfter hon att det är för lite lärarledd undervisning och att studenterna upplever att utbildningen inte är särskilt krävande.

– Det sänder fel signaler och det rimmar illa med det faktum att studenterna tycker att det saknas viktiga delar i undervisningen. Lärarledd undervisning är viktigt, det vet vi. Men man borde också kunna ställa högre krav på studenterna.

Vilka åtgärda anser du är viktigast att genomföra?

– Mer lärarledd undervisning och högre krav, det tror jag är viktigt. Men också att satsa på VFU. Läraryrket är ett akademiskt yrke men det är också i väldigt hög utsträckning ett hantverk, ett praktiskt yrke och det är först under VFU som man får det här handfasta som studenterna efterfrågar. ​