skyddsombud

Lars Santelius, huvudskyddsombud och biträdande kommunombud i Stockholm, tycker att skyddsombuden är värda att fira.

Arbetsmiljö

”Läraryrket hänger på skyddsombuden”

I dag är det skyddsombudens dag – men Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, önskar att det fanns mer att fira. En ny undersökning visar att 9 av 10 skyddsombud ser stress och arbetsbelastning som ett av de mest angelägna arbetsmiljöproblemen.

Stress och arbetsbelastning är också de problemområden som Lars Santelius, SO-lärare vid Kungsholmens grundskola i Stockholm, betraktar som viktiga områden för facket.

– Även om det skiljer sig åt i landet går lönerna åt rätt håll. Men om läraryrket ska vara attraktivt måste arbetsmiljö och förhållanden vara sådana att de attraherar nya lärare och att de som är lärare orkar stanna kvar. Och det finns mycket att göra, säger han.

En ny undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att 9 av 10 skyddsombud menar att stress och arbetsbelastning är de viktigaste arbetsmiljöområdena på arbetsplatserna.

Men trots löften både från riksdag och lokala stockholmspolitiker om en minskning av dokumentation, sitter många lärare fortfarande med onödigt pappersarbete, menar han.

– Man ska fylla i avancerade Excelark, dokument som sedan ska utvärderas. Det blir en form av metadokumentation som premieras som bevis på att du är en duktig lärare, snarare än att du premieras baserat på den undervisning du bedriver, säger Lars Santelius.

Problemet, som han ser det, är att de nationella riktlinjerna är för otydliga.

Men det finns också andra tidstjuvar.

– Har man oturen att ha ämnen där antalet lektioner är många, blir tiden mellan lektionerna snuttifierad, du kan inte driva ett effektivt arbete. Vi behöver sammanhängande pass då man verkligen kan arbeta med för- och efterarbete.

Inkluderingsprincipen kräver också mycket av lärarna.

– Det finns många goda skäl för att inkludera alla i helklass, men det åläggs varje lärare att hantera alla elever i behov av särskilt stöd. Det är som att alla lärare ska vara speciallärare i förhållande till alla behov en elev kan ha – och förväntas också hantera dokumentationen. Samtidigt växer klasserna av ekonomiska skäl och det är svårt att känna sig tillräcklig i klassrummet, säger han.

Ett uppdrag som blir lidande är det fackliga arbetet.

– Man har inte alltid den tid man har rätt till för att bedriva arbetet på ett rimligt sätt. Det kan finnas ett motstånd mot att ge tid till skyddsombuden att sköta en uppgift som alla vinner på. Jag tror inte att arbetsgivaren upplever att skyddsombud och fack tillhör motståndarlaget, utan det handlar om ett ekonomiskt tänk. Det blir en praktisk fråga som man hellre skjuter undan, säger Lars Santelius.

Hur viktigt är det att skyddsombuden har en egen dag?
– Den behövs verkligen! Det är svårt att hitta en viktigare roll i det fackliga arbetet än skyddsombudets, läraryrkets väl och ve hänger på dem. Skyddsombuden är arbetsvardagens hjältar, de som tar tid att engagera sig.

Har du något budskap till huvudmännen?
– Det viktigaste budskapet är att definiera kärnuppdraget tydligare. Vad är lärarens primära funktion i verksamheten? Vi kan inte täcka upp allt som är bra att lärare gör bara för att läraren finns i verksamheten. Det måste finnas en gräns som måste sättas nationellt, så att man inte kan skapa lokala problematiska tolkningar.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm