Läraryrket måste bli mer attraktivt

Alla talar idag om att höja lärarnas status. Nu senast lyftes det som en avgörande framtidsfråga i samband med utredningen om kommunalisering av skolan. Det råder idag en bred samsyn om vikten av att läraryrket blir mer attraktivt.

Ingen kan ha missat de nedslående resultaten i PISA och andra undersökningar. Ska vi höja skolresultaten måste vi ha välutbildade lärare i den svenska skolan. Det är glädjande att antalet sökande till lärarutbildningarna har ökat ordentligt på senare år, men samtidigt är det alldeles för få som vill bli lärare i exempelvis matematik, teknik och moderna språk. Överlag är det få unga män som söker lärarutbildningen. En annan utmaning är att få fler studenter med höga studieresultat att välja en pedagogisk utbildning. Det är även viktigt att se till att lärare vill stanna kvar i yrket. Av alla som arbetade som lärare i grund- och gymnasieskolan läsåret 2006/2007 hade 36 procent lämnat yrket 2010/2011. Av dessa hade 12 procent gått i pension, och 24 procent hade lämnat av annat skäl. Samtidigt finns det många skolor och klassrum där lärarna trivs och utvecklar undervisningen som gör att barn och elever lyckas i skolan. Så borde det vara i alla klassrum!

Lärarna måste ges reella möjligheter att ta sitt pedagogiska ansvar. Här har rektorer, kommuner och enskilda skolhuvudmän ett stort ansvar att ge lärarna bra förutsättningar. En av våra undersökningar förra året visar att drygt hälften av lärarnas arbetstid används till undervisning, planering av undervisning och dokumentation av elevernas kunskaper. Här behöver skolhuvudmän och rektorer fundera över hur den andelen kan göras större. Kan andra uppgifter skötas av annan skolpersonal så att lärarna får fokusera på det undervisningsnära?

Lönen är förstås en viktig signal om ett yrkes status men det handlar också om möjligheterna till karriär. Just bristen på karriärmöjligheter har lett fram till reformen med karriärtjänster för lärare. Extra skickliga lärare kan bli förstelärare med ett statligt lönepåslag. Här finns stora möjligheter som alla huvudmän, stora som små och kommunala som fristående, borde ta vara på!

Att utveckla undervisningen är viktigt. Ett yrkes status handlar också om omvärldens syn på yrkeskårens kompetens. Den svenska lärarkåren är välutbildad men som i alla andra kvalificerade yrken behövs kompetensutveckling. Vi erbjuder lärarlyft men också flera ämnesinriktade insatser. Matematiklyftet är en unik satsning. Det bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av varandra i sina skolor med stöd av handledare och Skolverket. Kollegialt lärande har starkt stöd i forskningen. Trots det ser vi i undersökningar att läraryrket i stor utsträckning är ett ensamarbete idag. Rektorer, skolhuvudmän och inte minst lärarna själva har mycket att vinna på att skapa utrymme och ett arbetsklimat för mer samarbete.

Vi är många som måste bidra om läraryrket ska vara ett attraktivt yrke. Rektorer och huvudmän måste aktivt arbeta för att skapa förutsättningar för att alla lärare kan arbeta i enlighet med skolans styrdokument. Skolverket ska göra mer för att på olika sätt bidra till högre kvalitet i undervisningen. Men det viktigaste uppdraget måste förstås lärarna själva stå för: att var och en och tillsammans höja kvaliteten i undervisningen. För det svåra och viktiga arbetet ska lärarna ha hela samhällets stöd.

Anna Ekström
Generaldirektör Skolverket