wargentinskolan2
Foto: Lars Falkdalen Lindahl
Arbetsmiljö

Larmet: ”Skolledningen har blundat för övergreppen”

Fysiska övergrepp och utfrysning bland eleverna, och en skolledning som inte vill ta i problemet. Så beskriver lärare i Östersund situationen med de omdiskuterade gymnasieföreningarna på Wargetinskolan.

Gymnasieföreningar
  • Gymnasieföreningarna härstammar från 1800-talet.
  • De har funnits på många orter i landet men är nu bara kvar på ett fåtal, som Östersund, Sundsvall, Uppsala och Örebro.
  • Tjejer och killar är inte med i samma förening.
  • I Östersund finns sex föreningar för killar och fyra för tjejer.
  • Föreningarna drivs helt och hållet av eleverna själva.
  • De är exkluderande, endast utvalda får vara med.
  • Vissa föreningar ägnar sig fortfarande åt former av pennalistisk kamratfostran.

Medier har under en tid rapporterat om gymnasieföreningarna i Östersund, som trots mobbningsliknande antagningsprocesser och rena fysiska övergrepp på de egna medlemmarna har fått fortsätta sin verksamhet – och till och med använda skolans lokaler för det. Nu berättar lärare på plats om hur föreningarna påverkar deras vardag, och om hur de i flera år slagit larm om elever som far illa utan att skolledningen agerat.

– Skolsköterskan möter elever som mår psykiskt väldigt dåligt efter att de har utsatts – och även själva utsatt andra – för övergrepp och i princip sexuella riter, säger Karin Tronde, lärare och fackligt ombud för Lärarnas Riksförbund (LR) på Wargentinskolan i Östersund.

LR har tillsammans med Lärarförbundet och Vårdförbundet under lång tid larmat om missförhållanden inom gymnasieföreningarna till skolledningen, men inte fått något gehör.

Från huvudmannahåll menar man att den bilden är förenklad.

– Det har funnits en gemensam bild av problemet, att de här föreningarna har påverkat delar av skolan på ett negativt sett. Det man inte varit överens om mellan skolledningen och delar av personalen är lösningen. När man valde att börja skriva överenskommelser med föreningarna om att använda skolans lokaler så var det utifrån att det fanns stora problem med verksamheterna. Man ville skapa ett forum för dialog med föreningarna, och man fick in sociala myndigheter, polis och så vidare, säger förbundschefen Mikael Cederberg.

För att komma med i en gymnasieförening krävs att du som elev uppfyller vissa krav. Många sållas bort direkt, men några kandidater väljs ut som får komma på intervju. Därefter avgörs om du accepteras eller får nobben. I slutändan finns bara plats för totalt runt 200 personer i de 10 gymnasieföreningarna. På Wargentinskolan går totalt 2 800 elever.

– Du ska inte komma från landet, du ska gärna ha rätt släktingar och du ska vara snygg, cool och begärlig. Blir man som 15-åring inte antagen får man ju ett kvitto på att man inte är någon av de sakerna. Barnen känner till det här redan på högstadiet, och bygger upp drömmar och förhoppningar. Det kan låta konstigt, men det är en stor grej i Östersund. Vi har elever som byter skola på grund av att de inte blir accepterade, så det får ganska allvarliga konsekvenser, säger Karin Tronde.

För en del av dem som har turen att bli antagna väntar sedan olika former av förnedrande initiationsriter, som att tvingas att dricka tills man spyr eller att naken spolas med kallvatten och få sitt könsorgan avritat.

Den sociala miljön bland eleverna präglas av föreningarna, och den kan i sin tur kan påverka stämningen på lektionerna. På så sätt blir det enligt Karin Tronde upp till lärarna på skolan att hantera konsekvenserna av de missförhållanden som skolledningen inte har velat ta tag i

– Ekonomiprogrammet har varit mest hårt prövat för där är många medlemmar, och det påverkar dynamiken i hela klassrummet. Det handlar om fester där det hänt saker, och elever som exkluderas. Och det är i grunden inte möjligt att förena med reglerna för skolan.

Gymnasieföreningarna är en tradition som går tillbaka åtminstone till 1800-talet i Östersund. Den äldsta aktiva föreningen på Wargentinskolan, Lyran, är över 150 år gammal. Och däri ligger enligt Karin Tronde en del av problemet.

– Det är en djupt rotad kultur som går långt tillbaka till det gamla läroverket, med vuxna som än idag försvarar föreningarnas aktiviteter, och säger till ungdomarna att ”ni ska inte ändra på någonting, bevara traditionen”. Det är en lång elitistisk tradition av kamratfostran. Vi menar från fackens sida att om de nu tycker att det är så fint med den här gamla pennalistiska traditionen så ska vi åtminstone inte ha den här i skolan, säger hon.

Det avtal med kommunen och ledningen som i tio års tid låtit gymnasieföreningarna nyttja skolans lokaler till sin verksamhet revs tidigare i år. En del på skolan menar att det enbart skedde för att SVT Jämtland inledde en granskning av föreningarna. Men förbundschef Mikael Cederberg menar att de två händelserna inte har någonting med varandra att göra.

– Faktiskt så togs beslutet redan i maj, juni, eftersom skolan hade fått rapporter om att det här avtalet inte har fungerat tillräckligt bra, säger han.

Han kan inte svara på varför det dröjt flera år att komma till den slutsatsen, trots att sådana rapporter förekommit i flera år från skolans personal.

Du var själv med och startade en gymnasieförening när du var elev på Wargentin. Har det påverkat din inställning i frågan på något vis?

– Vad jag har gjort under 70-talet eller inte vill jag inte kommentera och det är väl knappast relevant heller. Det har inte fattats några beslut om detta i direktionsledningen utan den frågan får du ställa till områdescheferna, säger Mikael Cederberg.

Karin Tronde tycker att ledningen borde vara mer ödmjuk.

– Att avbryta det samarbetet är det enda man har gjort för att hantera konsekvenserna av missförhållandena. Vi tycker att det vore på sin plats med en ursäkt för att de inte tagit tag i problemen i tid. Till alla som farit illa, som slutat på skolan på grund av det här, och till all personal som inte blivit lyssnade på. Men det finns ingen förståelse alls för det på kommunen. Det är svårt att förstå, säger Karin Tronde.

Den 6-7 november kommer Skolinspektionen att granska hur rektorer, lärare och elevhälsopersonal på Wargentinskolan arbetar mot kränkande behandling, med anledning av den kritik som framkommit under hösten.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm