Annons
Foto: Lars Falkdalen Lindahl

Larmet: ”Skolledningen har blundat för övergreppen”

Publicerad 25 oktober 2017

Fakta

Gymnasieföreningar

  • Gymnasieföreningarna härstammar från 1800-talet.
  • De har funnits på många orter i landet men är nu bara kvar på ett fåtal, som Östersund, Sundsvall, Uppsala och Örebro.
  • Tjejer och killar är inte med i samma förening.
  • I Östersund finns sex föreningar för killar och fyra för tjejer.
  • Föreningarna drivs helt och hållet av eleverna själva.
  • De är exkluderande, endast utvalda får vara med.
  • Vissa föreningar ägnar sig fortfarande åt former av pennalistisk kamratfostran.

Relaterat

Fysiska övergrepp och utfrysning bland eleverna, och en skolledning som inte vill ta i problemet. Så beskriver lärare i Östersund situationen med de omdiskuterade gymnasieföreningarna på Wargetinskolan.

Medier har under en tid rapporterat om gymnasieföreningarna i Östersund, som trots mobbningsliknande antagningsprocesser och rena fysiska övergrepp på de egna medlemmarna har fått fortsätta sin verksamhet – och till och med använda skolans lokaler för det. Nu berättar lärare på plats om hur föreningarna påverkar deras vardag, och om hur de i flera år slagit larm om elever som far illa utan att skolledningen agerat.

– Skolsköterskan möter elever som mår psykiskt väldigt dåligt efter att de har utsatts – och även själva utsatt andra – för övergrepp och i princip sexuella riter, säger Karin Tronde, lärare och fackligt ombud för Lärarnas Riksförbund (LR) på Wargentinskolan i Östersund.

LR har tillsammans med Lärarförbundet och Vårdförbundet under lång tid larmat om missförhållanden inom gymnasieföreningarna till skolledningen, men inte fått något gehör.

Från huvudmannahåll menar man att den bilden är förenklad.

– Det har funnits en gemensam bild av problemet, att de här föreningarna har påverkat delar av skolan på ett negativt sett. Det man inte varit överens om mellan skolledningen och delar av personalen är lösningen. När man valde att börja skriva överenskommelser med föreningarna om att använda skolans lokaler så var det utifrån att det fanns stora problem med verksamheterna. Man ville skapa ett forum för dialog med föreningarna, och man fick in sociala myndigheter, polis och så vidare, säger förbundschefen Mikael Cederberg.

För att komma med i en gymnasieförening krävs att du som elev uppfyller vissa krav. Många sållas bort direkt, men några kandidater väljs ut som får komma på intervju. Därefter avgörs om du accepteras eller får nobben. I slutändan finns bara plats för totalt runt 200 personer i de 10 gymnasieföreningarna. På Wargentinskolan går totalt 2 800 elever.

– Du ska inte komma från landet, du ska gärna ha rätt släktingar och du ska vara snygg, cool och begärlig. Blir man som 15-åring inte antagen får man ju ett kvitto på att man inte är någon av de sakerna. Barnen känner till det här redan på högstadiet, och bygger upp drömmar och förhoppningar. Det kan låta konstigt, men det är en stor grej i Östersund. Vi har elever som byter skola på grund av att de inte blir accepterade, så det får ganska allvarliga konsekvenser, säger Karin Tronde.

För en del av dem som har turen att bli antagna väntar sedan olika former av förnedrande initiationsriter, som att tvingas att dricka tills man spyr eller att naken spolas med kallvatten och få sitt könsorgan avritat.

Den sociala miljön bland eleverna präglas av föreningarna, och den kan i sin tur kan påverka stämningen på lektionerna. På så sätt blir det enligt Karin Tronde upp till lärarna på skolan att hantera konsekvenserna av de missförhållanden som skolledningen inte har velat ta tag i

– Ekonomiprogrammet har varit mest hårt prövat för där är många medlemmar, och det påverkar dynamiken i hela klassrummet. Det handlar om fester där det hänt saker, och elever som exkluderas. Och det är i grunden inte möjligt att förena med reglerna för skolan.

Gymnasieföreningarna är en tradition som går tillbaka åtminstone till 1800-talet i Östersund. Den äldsta aktiva föreningen på Wargentinskolan, Lyran, är över 150 år gammal. Och däri ligger enligt Karin Tronde en del av problemet.

– Det är en djupt rotad kultur som går långt tillbaka till det gamla läroverket, med vuxna som än idag försvarar föreningarnas aktiviteter, och säger till ungdomarna att ”ni ska inte ändra på någonting, bevara traditionen”. Det är en lång elitistisk tradition av kamratfostran. Vi menar från fackens sida att om de nu tycker att det är så fint med den här gamla pennalistiska traditionen så ska vi åtminstone inte ha den här i skolan, säger hon.

Det avtal med kommunen och ledningen som i tio års tid låtit gymnasieföreningarna nyttja skolans lokaler till sin verksamhet revs tidigare i år. En del på skolan menar att det enbart skedde för att SVT Jämtland inledde en granskning av föreningarna. Men förbundschef Mikael Cederberg menar att de två händelserna inte har någonting med varandra att göra.

– Faktiskt så togs beslutet redan i maj, juni, eftersom skolan hade fått rapporter om att det här avtalet inte har fungerat tillräckligt bra, säger han.

Han kan inte svara på varför det dröjt flera år att komma till den slutsatsen, trots att sådana rapporter förekommit i flera år från skolans personal.

Du var själv med och startade en gymnasieförening när du var elev på Wargentin. Har det påverkat din inställning i frågan på något vis?

– Vad jag har gjort under 70-talet eller inte vill jag inte kommentera och det är väl knappast relevant heller. Det har inte fattats några beslut om detta i direktionsledningen utan den frågan får du ställa till områdescheferna, säger Mikael Cederberg.

Karin Tronde tycker att ledningen borde vara mer ödmjuk.

– Att avbryta det samarbetet är det enda man har gjort för att hantera konsekvenserna av missförhållandena. Vi tycker att det vore på sin plats med en ursäkt för att de inte tagit tag i problemen i tid. Till alla som farit illa, som slutat på skolan på grund av det här, och till all personal som inte blivit lyssnade på. Men det finns ingen förståelse alls för det på kommunen. Det är svårt att förstå, säger Karin Tronde.

Den 6-7 november kommer Skolinspektionen att granska hur rektorer, lärare och elevhälsopersonal på Wargentinskolan arbetar mot kränkande behandling, med anledning av den kritik som framkommit under hösten.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons