Läromedel ger undervisning en röd tråd
Enligt internationella studier både läser och räknar svenska elever allt sämre. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström förklarar att det är ”bekymmersamma resultat”. Hon menar att undervisningen i matematik är alltför ”läroboksstyrd” och förklarar att förmågan att läsa faktatexter har försämrats mest. Dessutom brister likvärdigheten.
Men är undervisningen alltför läroboksstyrd? Lärare som använder läroböcker anpassade till LGR 11 har bilduppslag som kan användas för att introducera och diskutera moment utifrån elevernas förförståelse, en kunskapsstomme för genomgångar, övningar som lärare kan lösa gemensamt med sina elever i helklass samt andra övningar som kan lösas av mindre elevgrupper eller som elever kan träna enskilt på. Det finns också interaktiva skrivtavlor och digitala läromedel som ger elever interaktivitet och lärare ytterligare verktyg.
En rapport om läroböcker från den engelska skolmyndigheten Ofqual i november 2012, visar att lärare ser läroböcker som en resurs i en portfölj med flera lärresurser. Lärare i det engelska språket använder läroböcker mindre än lärare i matematik. England tycks således här påminna om Sverige.
Ofqual slår fast att läroböcker bör följa läroplanen. Att läroplan, läroböcker, undervisning och utvärdering förstärker varandra och ger undervisningen ett sammanhang är nämligen mycket viktigt enligt Ofqual som åberopar internationell forskning om ledande kunskapsnationer och hänvisar till TIMSS.
Elever i den svenska grundskolan har på tio år fått 22 procent mindre läromedel och elever på mellanstadiet har på 25 år fått 47 procent mindre, inflation inräknat. Denna statistik och Ofqual-rapporten tycks i vart fall ge en förklaring till varför svenska elevers förmåga att läsa faktatexter försämrats.
Jag vill också påminna generaldirektören att forskare i en rapport publicerad av Skolverket för ett drygt år sedan utvärderade den statliga matematiksatsningen: Inga läroböcker användes på de studerade lektionerna och ingen färdighetsträning förekom. Undervisningen blev mycket varierad men det centrala innehållet och förståelsen av matematik tappades bort. Utan kunskaper kan, enligt rapporten, inte förmågor utvecklas.
Många har i Sverige glömt hur viktigt det är att moment introduceras i rätt ordning, begrepp blir mer komplexa över tid och att språket anpassas för varje årskurs. Lärande sker inte genom att elever själva fogar samman osammanhängande lärsituationer. Lärande är en process med en röd tråd.
Lärare är viktigast för att alla elever ska klara skolans mål. Men lärare måste få tid och resurser för sin komplexa uppgift. De allra flesta lärare vill använda både tryckta och digitala förlagsutgivna läromedel som grund för planering, genomförande och bedömning. De önskar förmodligen att de kunde göra sin undervisning inte mindre utan mer styrd av läromedel som följer LGR 11 och inte behöva förlita sig på föråldrade läroböcker, kopior och gratismaterial.
Rickard Vinde
Vd för Svenska Läromedel (läromedelsförlagens branschförening)