”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”
En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.
Läroplanen anger att rektor har ett särskilt ansvar för att elever får läromedel av god kvalitet. Läromedelsföretagen i Svenska Läromedel har i uppdrag att utveckla sådana läromedel till lärare och elever, både tryckta läroböcker och digitala läromedel. Läromedel följer läroplanen och har det centrala innehållet.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, menar också att lärare ”behöver förutsättningar för sitt viktiga uppdrag”. Men i en av LR nyligen publicerad undersökning får lärare svara på påståendet att ”På min skola finns läromedel av hög kvalitet i mitt huvudämne”.
I kommunala grundskolor svarar 34 procent att det ”Stämmer ganska dåligt/inte alls”. För friskolor är siffran 20 procent. Det betyder att lärare i en tredjedel av de kommunala grundskolorna och en femtedel av friskolorna saknar professionella verktyg.
Det är lärarens möten med eleverna som avgör kvaliteten i undervisningen. För att de ska bli bra måste läraren anpassa läromedlen och komplettera dem med andra lärresurser och lärverktyg. Men utan läromedel kan inte läraren – lika litet som läkaren utan läkemedel – göra verkligt professionella val och skapa den bästa undervisningssituationen för varje lektion och elev.
Läromedel behövs för det som Åsa Fahlén efterlyser, ”ett större professionellt utrymme”. Vilka läromedel som ska användas och om de ska vara tryckta eller digitala ska inte läromedelsföretag utan professionella lärare avgöra och vi ser att de flesta vill ha både och, det vill säga blended learning.
LR:s undersökning bekräftar den bild som medarbetarna på medlemsföretagen och jag som vd har. Många skolor har föråldrade läromedel. Elever får kopior av läromedel. Lärare får ägna dyrbar tid åt att göra material som ska mäta sig med det som författare, redaktör, formgivare och datapedagog har ett helt år till att utveckla. Vi vet att när elever ska göra egna material och söka efter kunskap på nätet tappar de sammanhanget och föräldrarnas bakgrund avgör vilka elever som får bäst resultat.
Boken ”Skola på vetenskaplig grund” från 2016 innehåller rubriken ”Läromedel är en del av lärares infrastruktur” och Skolvärlden hade i juli 2017 en artikel med rubriken ”Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola”.
I den nyligen publicerade Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet anger regeringen att det är ”viktigt med tillgång till digitala lärresurser av hög pedagogisk kvalitet”, det vill säga digitala läromedel. Av strategin framgår också att digitala resurser kan användas för att individualisera undervisningen och att värdefull tid tas från lärares huvuduppgift om inga verktyg finns.
Både forskare och regeringen ser alltså läromedel som viktigt och den tredjedel av lärarna som inte har ordentlig tillgång lär också göra det. Vi som har i uppdrag att utveckla verktyg för lärare vill att läroplanen ska tas på allvar och att alla lärare och elever ska få tillgång till läromedel inte bara av god utan hög kvalitet.
Svenska Läromedel har därför föreslagit regeringen att elever i både grundskolan och gymnasiet ska få rätt till läromedel som följer läroplanen och har det centrala innehållet, grundläromedel. Vi har också föreslagit huvudmän att ta med läromedel, både tryckta och digitala, i det systematiska kvalitetsarbetet.
Svenska Läromedel och medlemsföretagen vill att regeringen ger elever rätt till grundläromedel och att huvudmännen säkrar att de får det. Om läromedel skulle betraktas som en del av skolans infrastruktur för kunskap skulle rektor kunna ta sitt ansvar och alla lärare få förutsättningar att vara professionella och alla elever bättre grund och sammanhang.
Rickard Vinde, Svenska Läromedel