Annons

Läsarkommentarer: Kunskapstappet

Publicerad 21 mars 2014

Här hittar ni alla läsarkommentarer som vi har fått på den andra delen i vår serie om skolkrisen, den som handlade om elevernas kunskapstapp. 

Relaterat

Jag är lärare och konceptutvecklare för appar. Jag skulle vilja nyansera skoldebatten ytterligare. Generationen född 70-tal lyckades kunskapsmässigt. Vi har ingenjörer som startat Spotify, Minecraft, King och Toca Boca från den tiden. Uppenbarligen sociala, streetsmarta och intelligenta. De förekom som elevunderlag med goda resultat i TIMMS-mätningar innan kunskapstappet på 90-talet... Är det så farligt att titta vad som var bra med den gamla skolan? Måste skolan alltid uppfinna helt nytt? Det finns saker som är bra i historien också!Jag vill ha ordning och reda MED nyfikna och delaktiga elever. Det GÅR faktiskt att kombinera! Tack för mig! 

/anonym lärare

 

Häftet som förklarar skolkrisen

Det är februari 1997 i Haninge utanför Stockholm. Vi som har barn i skolan hälsas välkomna till informationsmöte angående ”Framtidens skola ” i Haninge. Där skall skolstyrelsens vice ordförande berätta om framtidsvisionen vad gäller kommunens skolor. Medverkar gör också rektorn i ”Framtidens skola” samt verksamhetschefen på skolförvaltningen.

Hur ser då denna vision ut?

Här följer några citat från det utdrag ur häftet ”Valet är ditt”, en presentation av grundskolorna inför läsåret 1997/98, som vi alla fått i vår hand inför mötet:

”… Det betyder att ditt barn sällan kommer att sitta i en klassisk skolbänk. Vi kommer att ha mycket lite av det du själv minns av din skolgång. Eftersom vi tror på aktiva ansvarstagande elever kommer de att få rätt att röra sig hur de vill på skolan för att utnyttja det som behövs. De kommer att få arbeta vid skrivbord, datorer, i laboratorier, bibliotek och i olika verkstäder. Skoldagen kommer inte alltid att vara inrutad av schema utan mer av ditt barns egna arbetsuppgifter som kan slutföras på egen hand eller göras tillsammans med andra. Ingen klocka kommer att ringa ut till rast för att ditt barn får själv ta paus när det behövs. ”

”Pedagogerna arbetar i arbetslag och garanterar att ditt barn följer sina egna uppsatta mål i sin studieplan. Ditt barns arbete, efter egna mål, gör att skolan kommer att få en organisationsform som inte är indelad i stadier utan i arbetsenheter med stor spridning i elevernas ålder. ”

”Det är en utmaning för oss i Haninge kommun att skapa skolor för framtiden. Du som förälder är kanske van vid att se skolan som den alltid sett ut med bänkar, skåp, klassrum, korridorer och handuppräckning. Den skolformen tillhörde industrisamhället och var bra då. Det framtida samhället behöver människor som kan ta ansvar, arbeta i flexibla grupper, är ivriga på att lära sig nya saker i nya miljöer.”

Det som då var ”Framtidens skola” är väl den skola vi har i nuet.

Så hur gick det med visionerna?

År 2004 utsågs Haninge till Sveriges sämsta skolkommun och år 2013 hade Haninge avancerat till plats 287 av 290 kommuner enligt Lärarförbundet.

Som bekant har skolan i hela landet hamnat i kris med allt sämre resultat jämfört med vår omvärld. Många olika förklaringar, som inte behöver motsäga varandra har framförts. Det brukar dock framhållas att arbetsordning är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för en fungerande skola. I den aktuella Pisa-undersökningen framhölls att ordningen i svenska skolor var sämre än i många andra länder. Om visionärerna i Haninge hade många meningsfränder bland skolpolitiker i övriga landet så räcker väl detta för att förstå varför det gått så illa med den svenska skolan.

/Ulf Djupedal och Birgit Gebel

 

Målstyrning orsak till tillbakagången i svensk skola?

Ny Pisa-undersökning och ännu en bekräftelse på att svenska skolan inte fungerar tillfredställande. Vi har gått kräftgång de senaste 20 åren. Alla grupper blir sämre och värst är läget för de som räknas som svaga. Lite panikstämning i media och politiker och forskare försöker förklara och komma med råd. Oftast kommer krav på ännu mera av samma sak. Mera betyg, tidigare betyg, mera uppföljning och fler skolår.

Det är konstigt att ingen ifrågasätter den stora reform, som sjösattes just för tjugo år sedan, och i grunden ändrade styrningen av den svenska skolan. Vi gick då från vad man skulle kunna säga vara en verksamhetsstyrd skola till en målstyrd skola. Ett helt nytt målrelaterat betygssystem infördes och allt fokus låg på var individen befann sig i förhållande till målen. På gymnasiet delade man dessutom upp ämnen på korta kurser och allt mer av lärarnas arbete skulle handla om att förklara kursmålen och titt som tätt rapportera om var eleven befann sig i förhållande till dessa. Nu tillmäts detta så stor betydelse att det har blivit själva pedagogiken och lärarna tvingas gå kurser i något man kallar för formativ bedömning. Hur man når målen spelar ingen roll. Inte ens närvaro får räknas.

Borta är den tid när läroplanerna angav timmar per vecka som det skulle vara t.ex. matematik och svenska. På dessa timmar förväntades den professionelle läraren göra det bästa av situationen. Till hjälp fanns fräscha gåvoläromedel, av Skolöverstyrelsen granskade och godkända. Det handlade om hur undervisningsgruppen lyfte och det mättes ibland med Centrala prov. Man fick mått på hur duktig en klass var och kunde sedan fördela ut betygen för kommande sortering av eleverna. Under denna tid låg Sverige i topp i flera avseenden, visade mätningarna.

Kan det inte vara så att det stora paradigmskiftet mot individ och målfokus är det som orsakar de allt sämre prestationerna? Idéerna var sedan länge prövade i de anglosaxiska skolsystemen och sällan har de utmärkt sig som goda förebilder på skolområdet.

Pia Sundhage uttryckte i något sammanhang inte någon bitterhet över bristen på titlar även om det kunde vara visionen eller målet. Det viktiga är vägen dit och all den glädje som finnas i att tillsammans träna och spela, sa hon. Detta perspektiv har vi tappat bort i skolan. Och då uteblir framgångarna.

/Tommy Karlsson, Lysekil

 

De viktiga lärarna

Vem kan säga emot att mindre klasser inte är bra för både elever och skola? För eleverna större möjlighet till snabbare direkt individuell hjälp, för lärarna mindre omfångsrikt rättningsarbete. Men ligger den slutgiltiga lösningen på dagens skolproblem i mindre undervisningsgrupper? Mycket talar emot detta, påpekar en OECD utredning. Referenser görs till andra länder, i bl.a. Asien och fattiga europeiska länder, där undersökningar visar att skolan lyckats väl. Istället framhålls lärarrollen som den viktiga förutsättningen för lyckade resultat, inte klasstorlek, inte lokaler eller ens skolmaten.

I mitten av 1960-talet började missnöjdhet mot lärare spåras. Avundsjuka visavi lärarnas sommarlov var ett återkommande ämne trots att lärarnas totala årsarbetstid motiverade denna undervisningsfrihet; att många lärare under loven dessutom genom fortbildning, egna studier i sina egna ämnen och fördjupning i nya pedagogiska teorier fanns inte på den offentliga kartan.

I den kommunaliserade svenska skolan ingick lärarna plötsligt som personal tillsammans med övriga anställda, inte explicit som undervisare, som lärare. Därmed inte menat att kanslipersonal, skolmåltidspersonal, vaktmästare, städare m.fl. inte är viktiga, det är de givetvis också, men lärarrollens exklusiva uppgifter för elevernas lärande är en annan liksom sjuksköterskans och läkarens roller är att genom medicinska åtgärder hjälpa sina patienter, inte städa eller laga mat.

Kommunernas kapacitet och lämplighet för att ansvara för skolan är nu med rätta starkt ifrågasatt; regeringen Reinfeldt, läs moderaterna, vill inte ha en återgång till statligt styre, frågan är varför. Svaret torde ligga i ett enda ord: pengar, som i många andra av moderaternas ställningstaganden. Totalt har dock alliansregeringens ekonomiska politik sedan 2006 varit till gagn för Sverige.

En önskan är att lärarna i framtiden kommer att stöttas bättre av både politiker och samhället i stort; inte minst viktig är föräldrarnas support, den betyder mycket för barnens syn på sina lärare. Givetvis är höjda löner betydelsefulla för yrkets anseende och dragningskraft.

Förhoppningsvis förpassas Mats Ekholms, Hans-Åke Scherps och Gunnar Wetterholms uppfordrande förmaningar att ”läraren ska stå vid sidan om och ge råd – emellanåt ” till pedagogikens skamvrå.

Kanske kan det snart bli så att det är lika svårt att bli komma in på lärarutbildning som på femtiotalet då en sådan intellektuell kapacitet som författaren Per Olov Enquist inte blev direkt antagen vid Folkskoleseminariet i Umeå, han placerades som åttonde reserv och valde att börja på gymnasiet i Skellefteå istället. Hur det gick sedan är en annan historia.

/Kurt Bäckström
Fil.mag, tidigare lärare och verksam vid Högskolan i Skövde, nationellt och internationellt, inom fortbildning för lärare och rektorer

 

Charlotte Marcher Nordin, musiklärare, skriver om skolkrisen:

Varför mer matte?

Varför Pisa hit och dit?

Varför lyssnar man så lite på hjärnforskare?

Varför inte mer musik, bild, idrott, slöjd, dans, teater.........?

Varför inte se till hela barnet?

Varför LGR11 med höga krav på elevers kunskapskrav när krav för att bli musiklärare blir lägre...........?

Fattar ingenting!

Men tänker numera ropa lite starkare,

fightas lite högre upp,

ända in i kommunens lokaler!

Nångång bör dom väl förstå att om man inte har musiksalar från 1-5 hur ska man då kunna bedriva vettig musikundervisning?

Efter LPO94 var det många skolor som tog bort halvklass i musik och/eller tog bort halva musiklektions-mängden/veckan!

Många år har gått sen dess och jag är SÅ säker på att allt detta har påverkat skol-Sverige!

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons