maria-arnholm-712
Foto: Gustav Karlsson

”Läsförståelsen är det största problemet”

Hon tillträdde som jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister för ett halvår sedan.Nu är Maria Arnholm (FP) varm i kläderna – och ser läsförståelsen hos svenska elever som en av hennes viktigaste frågor.– Läsförståelsen ligger bakom hur man klarar alla annan undervisning, säger hon till Skolvärlden.se.

På ett seminarium med rubriken ”Elevernas läsförståelse minskar – läget är akut” diskuterades ämnet i Almedalsbiblioteket i Visby.
I panelen satt Martin Widmark, initiativtagare till ”En läsande klass”, Anders Almgren, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, Ingela Fondin, förste vice ordförande i Sveriges Skolledarförbund, Hanna Enefalk, lektor i historia vid Uppsala universitet samt Maria Arnholm, jämställdhets- och biträdande utbildningsminister.

Skolvärlden.se intervjuade ministern efteråt för att se hur hon ser på frågan.

Vad tyckte du om seminariet?

– Det var väldigt givande för mig. Jag är biträdande utbildningsminister sedan ett halvår, och även om jag är från ett lärarparti och en lärarfamilj så är jag fortfarande på väg in i skolvärlden igen. Det var jätteintressant att höra hur de här duktiga pedagogerna resonerar.

Det finns flera problem som pekas ut inom svensk skola. Hur viktig skulle du säga att läsförståelsen är?
– Jag tror att det är det största problemet. Läsförståelse ligger bakom hur man klarar all annan undervisning, inklusive matematik. Det handlar också om hur man kan fungera som samhällsmedborgare och som medmänniska. Skönlitteratur är den främsta ingången till empati och till att förstå någon annan än sig själv.

Finns det några förslag från regeringens håll om hur man ska komma tillrätta med problemet?
– Då är vi där: Ska vi ha reformstopp och arbetsro eller ska vi fortsätta med reformer? På ett strukturellt plan så tror jag att högre status för lärare, med allt från legitimationer och karriärtjänster till ny lärarutbildning, tillsammans med den tidiga uppföljningen, att man inte släpper någon från årskurs tre som inte kan läsa. Jag tror att det är det mest avgörande. Sen kan man också tänka sig lässatsningar eller speciella läs-lyft, men det är inget som jag kan redovisa här och nu.

Än så länge har inte de reformer som den nuvarande regeringen genomfört gett någon verkan på läsförståelsen. Hur säker är du på att resultaten vänder?
– Säker kan man aldrig vara. Men det är klart att i och med att åtgärderna sjösatts de senaste tre åren och så är det svårt att se effekter när man mäter 15-åringars läsförmåga i dag. Man kan fundera över vad de som lyckas gör, som till exempel Finland. Vi är på väg att införa en del av de saker som är utmärkande för det finska skolsystemet, och då kan man ändå vara hyfsat säker på att det kommer gå åt rätt håll.

Kan man även se läsförståelsen som ett jämställdhetsproblem?
– Absolut, det är det perspektiv jag har med mig. Som jämställdhetsminister är det en av mina tre prioriterade frågor. Det var någon som sa att det faktum att killar läser så otroligt dåligt gör att vi riskerar att få ett manligt proletariat. Det var väldigt välfunnet och skarpt formulerat. Om 25 procent av de 15-åriga killarna inte kan förstå en skriven text så klarar de inte sin utbildning. Då får de inga jobb eller inga familjer heller – och det leder till ett förskräckligt samhälle.
 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm