lasande_barn
Läsinlärning

Läskunnighet för alla ettor är orealistiskt

Alla elever ska kunna läsa redan efter årskurs ett, enligt regeringens nya kunskapsmål. Socialdemokraterna, ABF och LO vill förbättra barns språkutveckling genom att påverka deras föräldrar att läsa mer.
– Det tyder på en vilja, och det är bra. Men alla i årskurs ett kommer inte att kunna läsa, säger Idor Svensson, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet.

På måndagen gick regeringen ut och presenterade inte bara ett förslag om att införa betyg redan från årskurs fyra och central rättning av nationella prov, utan dessutom ett nytt kunskapsmål: Alla elever ska kunna läsa och förstå en enklare text efter årskurs ett.

Skolvärlden ringde upp Idor Svensson, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet och bad om hans kommentar. Han har i drygt femton års tid forskat i fältet läs- och skrivförmåga och jobbat med att stödja barn med dyslexi och andra svårigheter.

Är det här målet rimligt?

– Nej, inte för alla. Det är alltid vanskligt att likställa alla och säga ”så här fungerar en sjuåring”. Barn är olika och de skaffar sig färdigheter i olika åldrar, säger han.

Att den lilla del av befolkningen som har grov dyslexi skulle lära sig läsa i årskurs ett är rimligtvis inte vad regeringen avser. Men utöver de barnen pekar Idor Svensson på en annan grupp – de som inte har en funktionsnedsättning men som ändå har det svårt med läsningen.

– Det finns en skala. Vi vet att ungefär 5 procent av populationen i skolan har dyslexi. Sen finns det uppskattningsvis tio till femton procent till som skulle få problem att lära sig läsa och förstå en enkel text, för att de är senare i utvecklingen, säger han.

Den skillnaden syns inte minst vid en jämförelse av flickor och pojkar, menar Idor Svensson.

– En sjuårig pojke kan i vissa avseenden hålla en femårings nivå, medan en jämngammal flicka kan hålla en nioårings nivå. Då har man en skillnad på fyra år i samma klassrum. Jag förstår regeringens ambitioner med det här målet och de är ju bra. Men frågan är hur man ska hantera den här problematiken.

I sitt arbete med att stötta barn med läs- och skrivsvårigheter använder sig Idor Svensson av läsplattor och annan teknologi som hjälper till att kringgå problemet. Barnen kan ta in och förmedla information genom att lyssna och tala istället för att läsa och skriva med penna och papper.

– Man ska först börja lära sig läsa och skriva, men för de elever där man märker att det finns problem kan man ta in annan teknik för att de inte ska komma efter i informationsflödet.

Samtidigt som regeringen går ut med sin lässatsning så presenterar Socialdemokraterna, ABF och LO projektet ”Läs för mig”. Det går ut på att stimulera vuxna att utveckla sitt läsande och sitt språk för att på så sätt påverka deras barns förutsättningar att själva börja läsa.

– Situationen hemma tror jag är jätteviktig. Det finns en del utländska studier som visar att läsvanor och språkanvändning hemma påverkar. Alltså inte bara själva läsandet utan också hur mycket och med vilka ord du pratar med dina barn. Det måste vara det de baserar den här satsningen på. Som psykolog lyfter jag också gärna fram relationen. Sitter du och läser med ditt barn så blir det en nära, varm upplevelse. Sådant som du lär dig i en situation som är känslomässigt laddad kommer du ihåg.

Idor Svensson har inte bedrivit någon forskning som kopplar den typen av upplevelser till just läsinlärning. Men det är något han gärna vill undersöka närmare i framtiden.

– Har du med dig den positiva känslan av läsningen hemifrån påverkar det säkert din inställning till lästräning i skolan. Jag tror att sådana kopplingar är ännu viktigare än folk tror, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm