lasning_0
Läslov

”Läslovet ska vara ett lov”

För ett år sedan förvandlades höstlovet till läslov för den som ville – och blev en succé. Men det ska vara ett frivilligt läslov.
– Krav kring läsning finns det tillräckligt av, säger Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen.

Mer om läslovet

Läs mer om alla aktiviteter under läslovet här.

Efter sjunkande Pisa-resultat och svarta rubriker om läget i den svenska skolan hamnade läsningen i fokus för ett och ett halvt år sedan. Läsningen behövde få en större betydelse. Idén att höstlovslediga barn och elever skulle uppmuntras till att ägna ledigheten åt läsning föddes.

Föreningen Läsrörelsen tog det ett steg längre och lanserade förslaget om att byta namn på höstlovet till ”läslov”.  

Elisabet Reslegård.
Elisabet Reslegård.

Genom Läsrörelsen bildades ”Nätverket Läslov vecka 44” för att skapa ett bredare läsfrämjande samarbete. Elisabet Reslegård, ordförande och projektledare för Läsrörelsen, har tillsammans med över 80 olika aktörer – bland andra elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, fackliga organisationer och företag – samlat ihop ett stort växande nätverk för att sprida budskapet om läsning. Hon har en bred erfarenhet av landsomfattande folkbildningskampanjer, som till exempel med Dyslexikampanjen under 90-talet.

– Vad vi vill föra fram i det här stora nätverket är lusten till läsandet och att det självklart är frivilligt. Man ska se språket, läsningen och berättandet som ett enda fantasteri, säger Elisabet Reslegård.

Ett år senare nappade regeringen. Den 21 augusti i år presenterade statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Gustav Fridolin ett antal skolpolitiska förslag för att främja läsning. En läsdelegation kommer att tillsättas, Läslyftet ska breddas för att i större utsträckning också gälla förskolan – och höstlovet ska benämnas som ett läslov. Regeringens förslag har varit att satsa fem miljoner till kulturinstitutioner för läsfrämjande aktiviteter under lovet mellan 2017 och 2020.

– Det känns jätteroligt. Läslovet ska vara brett och välkomnade för alla. När höstlovet förvandlas till läslov är det något som ska vara fullständigt fantastiskt med massor av aktiviteter, säger Elisabet Reslegård.

Men alla ger inte tummen upp till regeringens satsning. På sociala medier möttes det med viss skepsis. Gunnar Ardelius, ordförande för Sveriges författarförbund, menar att läslovet enbart kommer gynna barn som redan har ett stort läsintresse och att försprånget bara skulle bli större mellan eleverna.

”Vi anser att det är direkt felaktigt att delegera det viktigaste uppdrag skolan har till barnen själva, tillbaka till föräldrar eller till olika institutioner som då ska slåss om den peng som skolan så väl hade behövt”, skrev han i DN Debatt den 21 september.

När förslagen presenterades i augusti sa Gustav Fridolin att läsningen framför allt ska ske i skolan. I ett senare skede löd tongångarna annorlunda. Då menade han att läsuppgifter på loven är helt okej.

Här finns en fara, menar Elisabet Reslegård.

– Läsrörelsen och Nätverket läslov vecka 44 vill att det ska vara ett frivilligt läslov. Det är inte säkert att man vill läsa. På sportlovet ger man inte barnen uppgifter i att lära sig slå kullerbyttor, utan det finns en frivillighet i allt och det tror vi väldigt mycket på, säger hon.

Den stora utmaningen under läslovet blir att undvika att få eleverna att se det som en plikt att läsa.

– Vi har sedan i fjol varit överens med lärarfacken att lärarna inte ska ge eleverna uppgifter. Det ska fortfarande upplevas som ett lov. Krav kring läsning finns det tillräckligt av i skolan året om, säger Elisabet Reslegård.

Sofia Malmberg är skolbiblioteksutvecklare i Järfälla kommun och har innan det arbetat som skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm i tolv år. Även hon ställer sig positiv till läslovet och tror att det är ett steg i rätt riktning.

Förra året, när läslovet på allvar började testas ute i landet, arbetade Sofia Malmberg fortfarande som skolbibliotekarie. I stället för att fokusera på att uppmana eleverna till att läsa mycket under ledigheten valde hon att lyfta fram lusten i läsandet.

– Jag anordnade en läslovstävling för eleverna. När eleverna kom tillbaka efter lovet fick jag väldigt positiv respons från dem. Att det blev så uppskattat tror jag framför allt berodde på att jag inte fokuserade på kvantitativ läsning utan på själva läsupplevelsen i sig och den kreativa förmågan, säger Sofia Malmberg.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm